Polistidningen nr 5 delas ut runt 19 oktober. Nästa nummer kommer 7 december. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 
 
 

NYA ARTIKLAR

 

Arkiv

Trygghet eller storebrorsamhälle?

Publicerad 2006-05-10

Aktuellt Buggning, hemlig telefonavlyssning och hemlig kameraövervakning. Det är några av de förslag som regeringen har presenterat det senaste året för att komma åt den grova, organiserade brottsligheten. Men förslagen innebär inte bara effektivare verktyg för polisen, utan också intrång i den personliga integriteten.

Den största förändringen jämfört med idag, om lagförslagen går igenom, är att polisens möjligheter att arbeta förebyggande utökas. Till exempel ska det bli möjligt att avlyssna en misstänkt persons bostad eller annan plats där det är sannolikt att den misstänkte kommer att befinna sig, som exempelvis på jobbet. Men det betyder också att polisen kan komma att använda den här typen av hemliga tvångsmedel mot personer som ännu inte har begått något brott och som kanske inte heller kommer att göra det.

Vid Rikskriminalen är man positivt inställd till förslagen, just för att polisen kan gripa in på ett tidigare stadium än idag och på så sätt förhindra att brott begås.

– Behovet av att kunna arbeta förebyggande är påtagligt, eftersom den grova brottsligheten blir allt mer sofistikerad och organiserad. Det är möjligheten att kunna agera i planeringsstadiet som ger oss förbättrade möjligheter att förhindra grova brott, säger Magnus Törner som är chef för kriminalpolisenheten på Rikskriminalen.

Steg mot övervakningssamhälle

Behovet finns alltså, anser polisen. Kritikerna tycker att förslagen innebär

allt för stora intrång i den personliga integriteten och att det här bara är första steget mot ett övervakningssamhälle. Advokatsamfundets ordförande, Anne Ramberg, är en av de mest kritiska rösterna i debatten.

– Jag tycker att det är oacceptabelt med preventiv avlyssning. Det innebär ju att människor som inte är misstänkta för någonting kan bli avlyssnade. Jag inser att polisen vill ha nya redskap men jag tycker att det är ett problem att lagstiftaren går så fort fram. Dessutom tycker jag att förslagen brister i analys och tanke.

En annan synpunkt som Anne Ramberg och andra kritiker för fram är att det är svårt att skaffa sig en överblick över vad förslagen verkligen kommer att innebära, eftersom det handlar om flera olika förslag på samma gång. Enligt kritikerna betyder det bland annat att förslagen inte har blivit tillräckligt noggrant utredda. Justitiedepartementet presenterade till exempel förslaget om hemlig rumsavlyssning i form av en promemoria, vilket inte är lika ingående som en riktig utredning.

Oskyldiga avlyssnas

Att oskyldiga personer också kommer att utsättas för exempelvis avlyssning går inte att undvika om de nya förslagen genomförs. Men Magnus Törner på Rikskriminalen tror inte att det kommer att bli något stort problem.

– Det kan naturligtvis förekomma, till exempel sådana som ringer till en avlyssnad telefon eller befinner sig på ett ställe där det förekommer kameraövervakning. Det går inte att undvika, men sådana uppgifter ska förstås gallras.

Polisförbundet är också positivt inställt till förslagen. I sina remissvar skriver man bland annat att polisen har saknat de rätta verktygen i arbetet mot den allvarligaste brottsligheten. Dessutom menar man att det är viktigt för allmänhetens förtroende för rättsväsendet att polisen blir mer effektiv mot den grova brottsligheten och att lagförslaget kommer att öka tryggheten bland medborgarna.

Tryggare medborgare?

Kritikerna är mer tveksamma till huruvida medborgarna blir tryggare när polisen får utökade möjligheter att använda olika typer av hemlig övervakning. Pär Ström är IT-strateg, författare och debattör.

– Även om vi skulle bli tryggare är det inte säkert att vi vill ha det samhället. Man kan dra parallellen till Sovjetunionen. På Moskvas gator var risken att utsättas för brott väldigt liten, men intrången i den personliga integriteten var jättestora. Dessutom måste man verkligen fråga sig om brottsligheten minskar om möjligheterna till övervakning ökar. Det vet vi inte, säger Pär Ström.

Magnus Törner på Rikskriminalen tror dock inte att de nya lagförslagen kommer att innebära någon dramatisk förändring i samhället.

– Definitivt inte. De kommer att användas i ytterst begränsad utsträckning och bara mot personer som är involverade i grov och allvarlig brottslighet. Men det är klart att det kan uppstå problem om det skulle innebära intrång i den personliga integriteten som medborgarna inte anser är rimligt eller motiverat i förhållande till syftet man vill uppnå. Min bedömning är ändå att förslagen är välbalanserade, med hänsyn både till ambitionen att bekämpa grova brott och värnandet om den personliga integriteten. //