ANNONS:

 
 
Aprilnumret delades ut runt 13 april. Nästa kommer nummer 3 den 15 juni.Komplett ugivningsplan finns här.
 
 

Lenas ledare

"Vi ska inte ha
något A- och B-lag"

Lena Nitz, ordförande

 
 
 
 
 

Arkiv

Svårt att jobba efter mord på kollega

Publicerad 2007-08-31

Aktuellt Den 20 juni sköts polismannen Fredrik Widén till döds under ett alldeles vanligt arbetspass. Två av hans kollegor skadades och är fortfarande sjukskriva. De flesta poliser i Nyköping jobbar dock på som vanligt. Men hur fungerar det att gå till jobbet när en arbetskamrat har blivit mördad?

– I Nyköping tror jag att det är många av dem som jobbar ute som har olustkänslor, säger Lars-Håkan Skoog som är ordförande för Polisförbundet i Sörmland. Man får en klump i magen och blir orolig när man vet att man ska ut på den typen av jobb, handräckning för att hämta en person som kanske kan vara våldsam.

Lars-Håkan Skoog berättar att polismyndigheten i Sörmland har många handräckningsärenden. Enligt honom handlar det om minst något ärende per dag i Nyköping och Katrineholm.

Omfattande krisorganisation

Direkt efter mordet satte en krisorganisation igång. Alla poliser i Nyköping togs ur tjänst och ersattes av kollegor från andra delar av länet och från andra myndigheter, som Stockholm och Östergötland. Debriefinghandledare kallades in och arbetsskadeanmälningar upprättades.

Nyköping har ungefär 30 ordningspoliser. Under veckorna direkt efter mordet blev ingen som kände obehag för att åka ut på ett uppdrag beordrad att göra det. Alla poliser fick debriefing, uppdelade på olika grupper beroende på var man varit när händelsen ägde rum.

Nu, drygt två månader sedan mordet, är det akuta krisarbetet över. Men det betyder inte att allt är som vanligt i Nyköping.

– Det är många samtal med dem som var på plats. Och det är fortfarande två som är sjukskrivna efter händelsen. Vi har en liten kår med ganska unga poliser här, säger Lars-Håkan Skoog

Tydligt att jobbet är farligt

Hur lång tid det tar innan man som kollega upplever att det känns ”som vanligt” igen efter en så traumatisk händelse är väldigt individuellt. Det säger Olle Hallgren, som är konsult i kris- och stresshantering.

– När något sådant händer tydliggörs det vilket farligt jobb det är. Men så småningom måste man ändå möta verkligheten och konfronteras med det man är rädd för. Det går inte att jobba om man är ständigt rädd, eftersom det ingår risker i jobbet.

Olle Hallgren betonar vikten av att prata mycket om det som har hänt. Det ligger ett stort ansvar på arbetsgivaren som måste se till att det är tillåtet att prata om de känslor man har. Samtidigt måste han eller hon kunna säga stopp när pratandet övergår i ett ältande. Ibland behövs det professionell hjälp och stöd för att klara det.

Viktigt att prata

Att prata om känslorna är ett sätt att förbereda sig på en svår händelse. Samtidigt går det aldrig att vara förberedd fullt ut på att en arbetskamrat blir mördad.

– Det handlar om att försöka förstå känslomässigt att det faktiskt kan hända. Här är det viktigt med utbildning, kanske genom att träffa en person som har varit med om något liknande och är modig nog att berätta hur fruktansvärt det är, säger Olle Hallgren.

Faktaruta

När en polis dör i tjänsten startar även ett omfattande arbete för Polisförbundet. Den största delen sker lokalt, där framförallt huvudskyddsombudet och förbundsområdets ordförande får nyckelroller. Polisförbundet centralt har främst till uppgift att stötta förbundsområdet. Dessutom kontrolleras försäkringar för de drabbade poliserna.

Trycket från medierna är också stort när en polis dödas i tjänsten. Då servar kansliet förbundsområdena på olika sätt i kontakterna med tidningar, radio, tv och webb.