Polistidningen nr 4 delades ut runt 7 september. Nästa nummer kommer 19:e oktober. Hela årets utgivningsplan finns här.
 

Arkiv

Hur många åker snålskjuts?

Publicerad 2008-03-25

Ledare ”Som facklig organisation har vi skyldigheter gentemot den enskilde medlemmen, även om han begår handlingar, i arbetet eller på fritiden, som står i strid med vad en medlemsmajoritet uppfattar som försvarligt.”

I min ungdom förekom ett hyss, man tjuvåkte baktill på turbussen efter att den hade stannat vid byns affär. På vintern åkte man på skorna och på sommaren var det cykeln som gällde. Bussen startade i en uppförsbacke, varför hastigheten inte blev så hög. Att åka snålskjuts på detta sätt blev en sport, vem åkte längst innan chauffören upptäckte tilltaget och man åkte på en avhyvling.

För 50 år sedan anställdes den första kvinnliga polisen. Även om antalet kvinnliga poliser ökat sedan dess, anser Polisförbundet att villkoren måste förbättras så att fler kvinnor söker sig till yrket, samt att de som finns i yrket ges möjlighet att stanna kvar. Som ett led i det långsiktiga arbetet har Polisförbundet för en tid sedan väckt talan i Arbetsdomstolen om gravida kvinnors rätt att vid omplacering behålla sina anställningsförmåner. Arbetsdomstolen anger i domen att arbetstagarens arbetstidsmått utgör en sådan anställningsförmån som nämns i föräldraledighetslagen. Domen innebär att alla kvinnor i Sverige, oavsett yrke, får förbättrade villkor tack vare Polisförbundets arbete.

För 50 år sedan beviljades rättshjälp till 51 poliser, troligtvis bara män. I betänkande angivet av 1958 års utredning angående arbetsförhållandena vid polisväsendet skriver utredaren att ”en polisman på ett helt annat sätt än andra befattningshavare lätt råkar in i situationer, där han löper risk att utsättas för våld och misshandel eller i övrigt åsamkas kroppsskador medförande men för livet och minskad tjänstbarhet”. Ett naturligt inslag i dagens polisarbete är våld, hotelser och tillmälen. Vi kan acceptera detta utifrån att det är sådant som kan hända. Men vi och rättssamhället i övrigt kan aldrig acceptera att poliser utsätts för detta i sin vardag.

Polisförbundet arbetar på bred front för att förbättra och utveckla villkoren för medlemmarna. Rättshjälpen, som är en del i det arbetet, är ett skydd som har tillkommit av en medvetenhet om att polisarbetet leder sina utövare in i situationer som kan sluta i ett rättsligt förfarande. Vilket till exempel kan innebära att man förlorar arbetet. Det ger den enskilde polismannen/kvinnan en otrygghet som är unik, vilket kan få stora konsekvenser för en hel familj.

Som facklig organisation har vi skyldigheter gentemot den enskilde medlemmen, även om han begår handlingar, i arbetet eller på fritiden, som står i strid med vad en medlemsmajoritet uppfattar som försvarligt. Skyldigheten består i att försöka medverka till att vidmakthålla en social trygghet för den enskilde medlemmen och dennes familj. Polisförbundets stöd till sina medlemmar i dessa situationer består bland annat av att vaka över att arbetsgivaren fullgör sitt arbetsmiljöansvar, att bry sig om den enskilde i en pressad situation, ge råd samt i vissa fall juridiskt biträde.

I dag är det bättre att åka med i bussen än att åka snålskjuts baktill. Det handlar bland annat om tryggheten. I USA har fackligt anslutna 30 procent högre lön och klart bättre hälsovård, pensioner och anställningstrygghet än de oorganiserade.

Hur många är det som gratisåker på Polisförbundets bekostnad?

Björn Lundberg, ledamot i förbundsstyrelsen