ANNONS:

 
 
 
 
 
Polistidningen nr 3 delades ut runt 15:e juni. Nästa nummer kommer 7:e september. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 

Arkiv

Kriminella har oftare ADHD

Publicerad 2009-04-11

Aktuellt Personer med ADHD hamnar lättare än andra i kriminalitet. På Norrtäljeanstalten har 20-30 procent av internerna symptom. Bland skolbarn är motsvarade andel 3-5 procent.

I slutet av 1990-talet blev Krystian Kawalec en av de första som fick diagnosen ADHD som vuxen. Då var han 47 år och hade tillbringat över 20 år på anstalt.

För att undersöka sambandet mellan ADHD och kriminalitet pågår ett forskningsprojekt bland interner vid Norrtäljeanstalten. Projektet leds av Nils Lindefors, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet, och överläkare Ylva Ginsberg.

– Vi vet att människor med ADHD löper större risk än andra att bli kriminella. Vi vet också att långt ifrån alla med riskbeteende blir kriminella, säger Nils Lindefors.

– Förutom att individens gener spelar en viktig roll vet vi däremot inte vad som utlöser sjukdomen. Men säkert är att den inte orsakas av brister i uppfostran, dålig kost eller livsstil.

De första tecknen på ADHD märks ofta tidigt och blir extra tydliga i skolan. Enligt Nils Lindefors borde samhället därför följa upp barn som är kreativa och pigga på nya saker, men samtidigt har svag impulskontroll och svårt att sätta och hålla gränser. Förutom att de lätt hamnar i bråk riskerar de också att bli beroende av narkotika eftersom många upplever låga doser amfetamin som en lindring.

– Skulle vi oftare testa (screena) de som använder amfetamin skulle vi troligen hitta många med ADHD, menar Nils Lindefors.

Sedan 2006 har över 300 nya interner vid Norrtäljeanstalten screenats för ADHD. De som har haft tecken på ADHD sedan barndomen utreds och de som får en diagnos erbjuds behandling.

– Trots att många är skeptiska till samhällinsatser vill de allra flesta vara med. Många har känt sig annorlunda sedan de var barn och vill veta varför, säger Nils Lindefors.

De som deltar i studien behandlas med terapeutiska samtal, träning och läkemedel och många mår redan bättre. Resultatet följs upp vid två tillfällen; ett och tre år efter avslutad behandling.

– Ett problem är att sjukdomen även har många positiva egenskaper. Det är inte otroligt att många framgångsrika entreprenörer och kreatörer har ADHD.

För att personer med ADHD ska få hjälp tidigt behövs kunskap. Det betyder att lärare, socialarbetare, poliser och andra som kommer i kontakt med unga bör lära sig mer om sjukdomen.

Det behövs också pedagogiska miljöer som erbjuder personer med ADHD möjlighet att träna sin förmåga att hantera ilska och frustration. Detta gäller särskilt barn och ungdomar. För dem finns också

speciella dataspel som stärker arbetsminne och koncentrationsförmåga.

– De fungerar som ett gym för hjärnan och har, tillsammans med beteendeträning, mycket bra effekt, säger Nils Lindefors.

Att helt utrota ADHD är troligen inte möjligt. Men en noll-vision skulle vara en god början.

– Det är naivt att tro att vi kan hjälpa alla, men med ganska små medel kan vi i dag lotsa fler till ett bättre liv. Många inom kriminalvården är utbildade för att arbeta med ADHD. Så borde det också vara inom skola, socialtjänst och polis.

FOTNOT: ADHD (Attention Deficit and Hyperactivity Disorder eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning) kännetecknas av bristande uppmärksamhet, impulsivitet och nedsatt koncentrationsförmåga. ADHD är två till tre gånger så vanligt hos pojkar som hos flickor.

TECKEN PÅ ADHD (barn och unga)

Ouppmärksam på detaljer

Slarvfel i skolan eller i andra aktiviteter

Svårt att behålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar

Verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal

Följer inte instruktioner och misslyckas med skolarbete eller andra uppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna)

Svårt att planera sina uppgifter och aktiviteter

Undviker eller ogillar uppgifter som kräver mental uthållighet (till exempel läxor)

Tappar ofta bort viktiga saker (leksaker, läxor, pennor, böcker)

Distraheras lätt av yttre stimuli

Glömsk i det dagliga livet

Svårt att sitta still eller vara stilla med händer eller fötter

Lämnar ofta sin plats i klassrummet

Springer ofta omkring, klänger eller klättrar (känner sig rastlös)

Svårt att leka lugnt och stilla

Verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv”

Pratar överdrivet mycket

Kastar ofta ur sig svar på frågor innan läraren pratat färdigt

Har ofta svårt att vänta på sin tur

Kastar sig ofta in i andras samtal eller lekar

Birgita Klepke