Polistidningen nr 1 delas ut runt 9 februari. Numret efter når brevlådorna 13 april. Komplett ugivningsplan finns här.
 
 
 

Lenas ledare

Nu gör vi lönefrågan
till en valfråga

Lena Nitz, ordförande

 
 
 
 

Arkiv

Poliser utsatta när åklagare prövar lagen

Publicerad 2009-05-11

Aktuellt Gränserna för vad som är tillåtet i polisyrket sätts i domstolarna, när åklagare väcker åtal mot poliser. Det hävdar flera personer med stor erfarenhet och god insikt i polismål. Men när lagen ska prövas riskerar oskyldiga poliser att åtalas i onödan.

Åtal mot poliser för brott de har begått i tjänsten leder i mindre utsträckning till fällande domar än andra åtal. Det visar siffror från Riksenheten för polismål, som Polistidningen har tagit del av. Förra året fälldes drygt sju av tio poliser som åtalades, året innan var siffran knappt sex av tio. Generellt leder drygt 90 procent* av alla åtal i Sverige till fällande dom. Det är alltså stor skillnad mellan hur det ser ut i polismål och i andra mål. En anledning till det kan vara att gränserna för vad en polis får göra, till exempel hur mycket våld han eller hon får använda i en viss situation, inte är tydliga. Det menar bland andra Johan Eriksson, som är försvarsadvokat. Han har försvarat många poliser som stått åtalade för brott de begått i tjänsten.

– Det är förstås viktigt att ta reda på vad som gäller. Samtidigt handlar det om att en polis som till exempel åtalas för tjänstefel faktiskt är misstänkt för att vara kriminell. Man åtalar alltså en enskild individ för att ta reda på var ramarna för polisyrket går. Det är rätt udda, säger Johan Eriksson.

Samma regler ska gälla för åtalade poliser
Annika Norée, som är docent i straffrätt vid Stockholms universitet, tror precis som Johan Eriksson att åklagare ibland väljer att väcka åtal mot poliser för att fastställa ramarna för yrket. Hon anser att det faktum att det är en polis som kan ha gjort sig skyldig till ett brott, inte får påverka vare sig utredningen eller den rättsliga bedömningen.

– De allmänna reglerna om åtal är fullt ut tillämpliga även när poliser misstänks för brott, säger Annika Norée.

För att en åklagare ska få väcka åtal gäller enligt svensk lag att han eller hon ska ha skäl att anta att det blir fällande dom. Men det händer att åklagare väcker åtal där utgången inte är given, för att pröva rättsläget. Och det är det som kan ske i polismål, menar överåklagare Björn Ericson som är chef för Riksenheten för polismål.

– Ibland väcker man kanske åtal i något större utsträckning när det gäller att pröva en typ av brott där vi är osäkra på rättsläget. Och det är en riktig åklagarbedömning, anser jag. Däremot får man inte väcka åtal om man är så osäker på bevisläget att man inte kan emotse en fällande dom. En polis ska inte behandlas annorlunda av rättsväsendet än andra, säger Björn Ericson.

Ribban ligger lägre för poliser
Förre överåklagaren Sven-Erik Alhem tror också att åklagare ibland lägger ribban lägre när det gäller att väcka åtal mot poliser.

– I vissa målsituationer är åklagaren lite av en pådrivande kraft, som ska gå i bräschen för nya bedömningar. Och det måste man göra som åklagare, för antalet polismål är så få att det inte finns så starkt givna ramar som i andra mål. Därför driver åklagarna ibland åtal mot poliser med viss optimism.

Även om de flesta nog tycker att det är viktigt med en tydlig praxis och tydliga ramar för vad som är tillåtet för en polis, så tar poliser som åtalas för brott ofta mycket illa vid sig. Annika Norée vid Stockholms universitet, beskriver det så här:

– Att bli anmäld och misstänkt för att ha begått ett brott är psykiskt påfrestande för den det gäller. Kanske särskilt för en polis, som i normala fall ska svara för lag och ordning. Därtill kommer att polisen riskerar avsked vid en fällande dom.

Polisförbundets ombudsman Lena Nitz instämmer:

– För den enskilde polismannen som misstänks för brott är det oerhört känsligt och får stora konsekvenser. Ofta blir han eller hon omplacerad och får till exempel inte gå utbildningar eller söka tjänster medan utredningen pågår. Visst måste det finnas en tydlig praxis. Men vi kan aldrig acceptera att man använder enskilda polismän som försökskaniner – det måste finnas andra lösningar. Man måste vara medveten om vad det innebär för individen och det är väldigt viktigt att det inte väcks åtal lättvindigt.

Viktigt med allmänhetens förtroende


Förutom att åklagarna åtalar poliser för att pröva var ramarna för polisyrket går, så kan det också handla om att de är måna om allmänhetens förtroende för rättsväsendet.

Förre överåklagaren Sven-Erik Alhem menar att det skulle vara väldigt allvarligt om allmänheten tror att åklagarna behandlar poliser ”snällare” än de behandlar andra.

– Det är en jättekänslig fråga. Å ena sidan ska poliser inte råka sämre ut än någon annan som misstänks för brott, och det görs en mycket gedigen utredning. Sedan är man väldigt mån att inte skriva av något som kanske kan vara brottsligt, utan man överlåter det till domstolen att avgöra. Och det här sker dessvärre ibland på bekostnad av den enskilde polismannens rättigheter, säger förre överåklagaren Sven-Erik Alhem.

Justitiekansler Göran Lambertz har också en känsla av att åklagarna ibland väcker åtal mot poliser även om de inte tror på fällande dom.

– Polismål är ofta ovanligt svåra mål. Och det kan möjligen vara så att åklagarna vill vara säkra på att inte bli misstänkta för att hålla poliser om ryggen. Så de lägger kanske ribban lägre när det gäller att åtala poliser, säger Göran Lambertz.

Chefen för Riksenheten för polismål, Björn Ericson, tror dock inte på teorin att åklagarna skulle ta intryck av vad allmänheten tycker.

– Nej, jag har inte det intrycket. I så fall skulle det vara fel. För mig är det viktigt att åklagarrollen är självständig och inte tar intryck av olika stämningar i samhället. Och vi ser också att vårt arbete leder till ökad enhetighet i besluten vilket kan medföra färre åtal mot poliser, samtidigt som bifallsfrekvensen (antalet fällande domar, reds anm) ökar. Önskemålet är att det blir så hög precision som möjligt.

”Det måste alltid finnas tillräcklig grund för åtal”


Polisförbundets ordförande Jan Karlsen är kritisk till att poliser åtalas för att lagen ska prövas. Polisernas rättssäkerhet sätts på spel och det kan också leda till att de tappar förtroendet för rättsväsendet.

– Om åklagare vill pröva var lagens gränser går för poliser så måste de göra det i andra fall och för andra kategorier också. Det måste alltid finnas tillräcklig grund för åtal, det är oerhört viktigt, säger Jan Karlsen.

Jan Karlsen tror också att allmänheten och media utsätter åklagarna för press, vilket gör att de ibland åtalar poliser för att de inte ska bli beskyllda för att skydda dem eller hålla dem om ryggen.

– Det är mycket negativt om poliser uppfattar att de behandlas sämre av rättsstaten än andra medborgare. Då finns det risk att deras förtroende och tillit till rättsväsendet förstörs och det skulle vara oerhört allvarligt, säger Jan Karlsen.

Vad innebär det för rättssäkerheten för poliserna?

– Faran är att de kan uppleva att det får karaktären av lotteri och att det blir ett gamblande med systemet. Det är viktigt att det finns en tydlighet och stringenta regler. Den enskilde polismannen måste vara klar över vad som kan hända om han eller hon skulle misstänkas för ett brott. Annars finns det en risk att poliserna börjar agera alltför återhållsamt av rädsla för att bli åtalade, och då flyttar vi parametrarna för hela rättssystemet, vilket skulle vara oerhört allvarligt. Jag förutsätter att när en åklagare stämmer en polisman så har man ett fullgott underlag!

FAKTARUTOR

När väcks åtal?

En åklagare får väcka åtal om han eller hon har skäl att anta att det kan bli en fällande dom i en rättegång. I åklagarmyndighetens årsredovisning från 2008 (finns på www.aklagare.se) uttrycker man detta så här: För åtal krävs en bevisning som åklagaren bedömer kan leda till en fällande dom.

Hur ofta leder åtal till fällande dom?

Det är svårt att få fram exakt statistik över detta, eftersom de olika myndigheterna som är involverade i rättsprocessen inte har samordnat sina system. Det går inte att följa ett ärende genom hela rättssystemet. Däremot finns det en vedertagen uppfattning inom rättsväsendet att ”fällandefrekvensen” ligger på omkring 90 procent. Och professorn i processrätt, Christian Diesen, skriver i boken ”Likhet inför lagen” att den allmänna friandefrekvensen i Sverige är sex procent. Det skulle alltså innebära att nästan 95 procent av alla åtal leder till fällande dom.

Hur ofta blir poliser fällda?

Riksenheten för polismål för egen statistik över de ärenden där de väcker åtal mot poliser, både för brott de misstänks ha begått i och utanför tjänsten. Siffrorna visar att det är en mycket ovanligare med fällande dom i polismål än i andra mål. 2007 blev det fällande dom i 59 procent av polismålen och 2008 var siffran 62 procent. Siffrorna avser brott begångna i tjänsten.