Polistidningen nr 5 delas ut runt 19 oktober. Nästa nummer kommer 7 december. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 
 
 
 

Arkiv

Bättre samarbete med sjukvården ska ge bättre bevis

Publicerad 2009-08-20

Aktuellt Sjukvården har ofta viktiga bevis som polisen aldrig frågar efter och därför utreds aldrig vissa våldsbrott. Nu ska nya nationella riktlinjer för både polis och sjukvård förebygga bristerna i samarbetet.

Det stora mörkertalet när det gäller offer utsatta för våldsbrott i nära relationer skulle kunna minska om polisen ställde rätt frågor till sjukvården under utredningen. Det berättar Abigail Choate, projektledare för ”Brott i nära relationer” vid Rikspolisstyrelsen.

– Sjukvården tar en mängd prover som aldrig efterfrågas av polisen. Vi frågar inte efter dem eftersom vi inte vet om att de finns och på grund av att vissa frågor inte ställs blir vissa våldsbrott aldrig utredda, säger Abigail Choate.

Sjukvården glöms ofta bort

Den bristande kommunikationen mellan polisen och sjukvården upptäcktes av det Nationella Centret för Kvinnofrid, NCK.

– Det glöms ofta bort att sjukvården är den första kontakten som brottsoffer har innan de tar kontakt med polisen. Polis och åklagare måste vara medvetna om att de kan fråga offret om de besökt hälso- och sjukvården innan, säger Åsa Witkowski, verksamhetschef för NCK.

Nu har ett pilotprojekt påbörjats där hälso- och sjukvården på fem orter fått i uppdrag att arbeta efter gemensamma riktlinjer för att förbättra omhändertagandet av sexualbrottsoffer. Uppdraget fick de av justitiedepartementet, efter att de insett att patientens första kontakt med sjukvården är något som missats i utredningen, berättar Åsa Witkowski.

– Det är många som tycker att det är märkligt att vi inte har haft riktlinjer förr. Men vi tycker att det är stort att vi har nationella riktlinjer när det gäller våldtäktsoffer, för det finns oftast inte inom sjukvården. Det är väldigt olika hur man arbetar och vårdas i olika delar av landet, säger Åsa Witkowski.

Poliser får checklista

Även polisen jobbar med att tillämpa nationella tillvägagångssätt. Numera erbjuds varje polis i yttre tjänst ett åtgärdskort i benfickan med en checklista på vilka åtgärder som ska vidtas vid brottsplatsen, till exempel dokumentation av brottsplatsen, undersökning av de inblandades relationer och om ofrivillig sexuell handling ägt rum.

Abigail Choate uppmärksammade problemet och polisens åtgärder internationellt under WHO Europes workshop om familjevåld som hölls i Riga i Lettland i somras.

– Jag fick intrycket att det är ett universellt problem. I Sverige ligger vi långt fram vad gäller lagstiftningen mot kvinnor och jag tror att vi har mycket som vi kan dela med oss av, även om vi själva måste jobba mycket med mörkertalet för att få fler anmälningar, säger Abigail Choate.

Li-Lian Ahlskog Hou