”Systemet är undermåligt” – skyddsombud slår larm om Rakel

Publicerad 2009-10-08

Aktuellt Larm som inte går fram i nödsituationer, svårt att höra vad som sägs och dålig täckning. Det är bara några av de problem som poliserna i Stockholm upplever med kommunikationssystemet Rakel. Nu kräver skyddsombuden att arbetsgivaren tar sitt ansvar.

– Det här är de tillbudsanmälningar som har kommit in om Rakel bara den senaste månaden. Det är runt 45 stycken, säger huvudskyddsombudet i Stockholm, Charlotte Nichols, och visar på en tjock pappersbunt.

Det har nu gått två år sedan införandet av Rakel i Stockholm påbörjades med provdrift. Det handlar fortfarande om provdrift, men sedan förra året används systemet i linjeverksamheten. De gamla systemen, S-80 och S-70, som fortfarande är ordinarie, används parallellt. En del förbättringar i Rakel har gjorts löpande, men fortfarande upplever poliserna på fältet stora problem med Rakel. Så sent som i somras stängdes hela systemet under en vecka för att rätta till ett tekniskt problem. Men även om just det är ordnat nu, fortsätter problemen.

– Det här innebär att alla poliser måste ha både Rakel och det gamla radiosystemet med sig hela tiden. Men de nya poliserna har inte fått någon utbildning på de gamla systemen och vet inte hur de ska använda dem. Och det innebär också en risk, säger Roger Östergren, vice huvudskyddsombud.

Charlotte Nichols pekar på ytterligare ett problem med att tvingas ha flera system igång parallellt.

– De gamla systemen underhålls inte på ett tillfredsställande sätt. Bland annat finns det inte handstationer så det räcker till alla poliser och dessutom levereras inte de nya radiobilarna med S-80, säger Charlotte Nichols

Fara för polisernas säkerhet

Ungefär en tredjedel av de inrapporterade arbetsmiljötillbuden handlar om brister i larmfunktionen. Resten handlar om problem med täckning, hörbarhet och om tekniska problem – till exempel att handenheterna stänger av sig själva. Sammantaget ger de en bild av en arbetsmiljö som innebär en fara för polisernas säkerhet.

– Det som är mest alarmerande är att larmen inte alltid når LKC (länskommunikationscentralen). Ibland går de till RKC (rikskommunikationscentralen) och ibland hamnar de ingenstans. Poliser lever i en väldigt farlig arbetsmiljö när Rakel inte fungerar, säger Charlotte Nichols och bläddrar bland alla exempel i bunten med anmälningar.

En svårighet när det gäller problemen med Rakel är att ansvarsfrågan är minst sagt snårig. Det är den lokala polismyndigheten som har arbetsmiljöansvaret. Det är också den som står för kostnaderna för utrustningen, vilket gör att det går åt mycket pengar från myndighetens budget nu när flera system måste vara igång parallellt. Men det är Rikspolisstyrelsen som har det samordnande ansvaret för införandet av Rakel inom polisen i hela landet. Jörgen Berggren, projektledare, ser allvarligt på de problem som rapporterats in om Rakel.

– Men om man väger ihop olika faktorer och jämför Rakel med de gamla systemen så anser jag att Rakel är överlägset, säger Jörgen Berggren.

Han menar att många av de problem som poliserna i Stockholm upplever, till exempel dålig täckning, är ännu större med de gamla radiosystemen. Det går helt enkelt inte att få fullständig radiotäckning över hela Sverige. Däremot lämnar RPS all information om dålig täckning vidare till Myndigheten för samhällsskydd och krisberedskap (MSB). Det är MSB som äger Rakelsystemet, vilket ytterligare komplicerar ansvarsfrågan.

Snart skrotas de gamla systemen

Jörgen Berggren tror att en del av problemen kan bero på att användarna, det vill säga poliserna på fältet, inte har fått tillräckliga kunskaper om hur Rakel fungerar. Dessutom finns det risk att de tappar kunskap, när de periodvis måste använda de gamla systemen, på grund av svårigheter kring Rakel.

– Det kan vara så att det handlar om handhavandeproblem, och då måste vi utbilda mer.

När det gäller problemen med larmfunktionen som poliserna i Stockholm upplever, säger Jörgen Berggren att man hittills inte har kunnat påvisa några tekniska fel på larmet. Däremot fungerar inte larmet på samma sätt som de gamla systemen, vilket kan innebära svårigheter för användarna.

– Så fort vi får information från en lokal myndighet om problem med till exempel larm så undersöker vi det med det högsta prioritet. Men vi får inte glömma att det fortfarande handlar om provdrift, som syftar till att upptäcka fel och brister. Vi kan ändra larmet i Rakel om verksamheten och användarna kräver det.

Under hösten fattas med största sannolikhet ett formellt beslut om att skrota de gamla systemen för att gå över enbart till Rakel, berättar Jörgen Berggren.

Stor frustration och oro

I Stockholm är dock både frustrationen över att tvingas arbeta med ett radiosystem som inte fungerar, och oron för polisernas arbetsmiljö, stor. Skyddsombuden har vid flera tillfällen påpekat problemen för arbetsgivaren, till exempel med en begäran om åtgärd förra sommaren.

Förståelse finns, men företrädarna för myndigheten hänvisar till att man inte äger systemet och därför har liten, om ens någon, möjlighet att komma tillrätta med situationen. Däremot sammanställer man alla tillbudsanmälningar som kommit in och redovisar vidare till RPS.

– Det här är jätteallvarligt, till exempel de tekniska problemen när man larmar. Min personliga uppfattning är att det är väldigt tråkigt att man inte har kunnat leverera en produkt som är tillräckligt utprovad. Men jag vill påpeka att detta system är under provdrift. Vi har fortfarande S-80 och S-70 som ordinarie system. Vissa av de här problemen borde vi inte ha behövt uppleva – de skulle ha varit bättre testade tidigare, säger Mats Näslund, biträdande chef vid länskommunikationscentralen och en av de ansvariga för Rakel i Stockholm.

Det senaste året har skyddsombuden ägnat mycket av sin arbetstid åt Rakel. Nu efterlyser de en konkret åtgärdsplan.

– Poliserna kan inte vara försökskaniner hur länge som helst. Systemet är undermåligt. Vi kan inte acceptera att man skyller på ekonomi eller logistik – det är oväsentligt ur ett arbetsmiljöperspektiv, säger Charlotte Nichols.