Nyfikna poliser kan riskera jobbet

Publicerad 2010-01-20

Reportage Slagningar på uppgifter om personer i något av polisens dataregister kan vara ett effektivt arbetsverktyg. Men fel använt riskerar det att klassas som dataintrång, med risk för åtal och i värsta fall avsked. Antalet poliser som åtalas för dataintrång har ökat – nu är många oroliga och efterlyser tydligare regler.

I samband med stora händelser, som till exempel vid mordet på Anna Lindh, hamnar ofta polisers slagningar i dataregistren i fokus. Då handlar det i allmänhet om uppenbara fall av okynnestittande på sådant som man inte har med att göra. I exemplet med Anna Lindh inleddes förundersökning mot över 200 poliser, efter att de hade gjort slagningar på en person som misstänktes för mordet. I slutänden åtalades tre poliser för dataintrång. En av dem blev avskedad, men det var inte enbart på grund av slagningarna i registren.

Problemet är det vardagliga, det arbete som görs varje dag i alla polishus i hela landet. Som i Karlskrona till exempel. När Polistidningen kommer dit är det en helt vanlig vintertisdag. Inne på polisstationen har utredaren Helene Svedberg sitt rum i en lång korridor på krimavdelningen. Här arbetar ett drygt tiotal poliser med allt från trafikbrott och inbrott till misshandel och mord.

– Hur vi jobbar med slagningar i registren är ju väldigt individuellt, säger Helene Svedberg när hon sitter vid datorn och diskuterar med kollegan Björn Alm och mig.

– Vissa går in och kollar dygnslistan i Rar (Rationell anmälningsrutin) när de börjar sitt arbetspass. Det är ett sätt att hålla sig uppdaterad på vad som hänt, om det finns några nya spaningsärenden och om det finns några som är misstänkta. Egentligen har man inte med det att göra innan man fått ärendet på sitt bord, men man vill hålla sig informerad.

Björn Alm är också utredare och håller med:

– Det är av samma skäl som vi pratar om ärenden, kollegor emellan, säger Björn Alm. Det är kanske någon som känner till att en speciell person har rört sig i området, och det kan ha betydelse ur utredningssynpunkt.

Både Helene Svedberg och Björn Alm har arbetat länge som poliser och har trott sig vara ganska säkra på var gränsen går för vilka slagningar som är tillåtna. Men det senaste årets ökning av ärenden om dataintrång som kommit upp i Personalansvarsnämnden, och att det faktiskt är poliser som blivit avskedade på grund av det, har gjort att vissa känner en osäkerhet.

– Jag är ganska restriktiv själv med vilka slagningar jag gör, försöker alltid att länka till ärenden jag arbetar med. Jag är inte orolig personligen, men önskar att få reglerna förtydligade, säger Björn Alm.

– Vi har ju ett gott syfte med de slagningar vi gör, säger Helene Svedberg. Vi vill göra ett bra jobb och skaffa så mycket kunskaper om kriminaliteten här i stan som möjligt. Jag funderar över om det är skillnad, beroende var man jobbar – i en liten stad kanske det mesta måste angå mig som polis, oavsett om jag är handläggare för ett ärende eller ej.

I Personalansvarsnämnden sitter bland andra chefsjuristen på Rikspolisstyrelsen, Lotta Gustavson. Hon poängterar att syftet med slagningarna spelar stor roll när nämnden beslutar om avsked eller inte.

– Det är många omständigheter som vägs in, vi gör en helhetsbedömning. Arbetsdomstolen har sagt att det är viktigt att titta på syftet som vederbörande har haft när han eller hon har gjort slagningarna. Om de ligger inom ramen för en, kanske något missriktad, överambition, så ser vi lite mindre allvarligt på det. Särskilt allvarligt är om uppgifterna lämnas vidare, säger Lotta Gustavson.

Att arbetsgivaren ser på dataintrång som ett allvarligt brott råder det dock inte någon tvekan om.

– Dataregistren hör till de viktigaste verktygen vi har tillgång till. Där finns information som kan vara integritetskänslig för den enskilde. Polisen har fått ett förtroende att föra registren, då måste vi också visa att vi kan hantera dem korrekt, säger Lotta Gustavson.

Några solklara exempel på vad som är tillåtet och inte, vill inte Lotta Gustavson ge. Hon tycker egentligen att det är tillräckligt tydligt beskrivet i RPS föreskrifter och allmänna råd om användning av it-system inom polisen. Men ett generellt råd till den som känner sig osäker på sina slagningar är att ta upp diskussionen på arbetsplatsen och med sin arbetsledare. Risken att en person som döms för dataintrång, efter att faktiskt ha diskuterat problematiken med en överordnad, ska bli avskedad, bedömer hon dock som liten.

En annan ledamot i Personalansvarsnämnden är Polisförbundets ordförande Jan Karlsen. Han är bekymrad över den osäkerhet som verkar råda. Han uttrycker en oro över att det finns en gråzon, som utgör en osäkerhetsfaktor för den enskilde polisen.

– Det här handlar ytterst om yrket och en professionell vilja att göra ett så bra jobb som möjligt. Det här rymmer en stor komplexitet och det är uppenbarligen inte tillräckligt tydligt vad som är tillåtet.

Jan Karlsen menar att det handlar både om individens ansvar att veta vad som gäller, att hålla sig à jour med lagstiftning och andra regelverk. Men det finns också ett stort arbetsgivaransvar.

– Det är oerhört viktigt att det finns utrymme att diskutera de här frågorna och etiken i detta. Vad kan jag som enskild polis tillåta mig att göra? Arbetsgivaren har ett ansvar att hålla diskussionen levande, om vad som är tillåtet och inte.

I polishuset i Karlskrona är diskussionen levande, även om det inte är något man pratar om varje dag. I det dagliga arbetet går mycket på rutin och känsla.

– Jag tänker inte så mycket på vilka slagningar jag gör – har jag ett ärende så utgår jag från att de sökningar jag gör i registren är okej. Det skulle vara beklagligt om vi börjar avstå från att informera oss av rädsla, säger Helene Svedberg.

Att poliser skulle sitta och göra slagningar de inte har rätt till av ren nyfikenhet finns inte på kartan, menar både hon och kollegan Björn Alm. Det är ingen som har tid med det, och medvetenheten om att man inte ska missbruka registren är stor. Däremot framhåller de vikten av att vara nyfiken i det som rör arbetet, för att kunna göra ett bra polisjobb.

– En arbetsrelaterad nyfikenhet måste vara okej. Och då gör jag de slagningar jag anser mig behöva, säger Björn Alm.

Så ser Pan på dataintrång

Dataintrång betraktas som ett allvarligt brott och de poliser som döms löper stor risk att bli av med jobbet. Polistidningen har granskat de senaste årens beslut från Personalansvarsnämnden och funnit att det är ett brott som ökar.

Personalansvarsnämnden (Pan) yttrar sig till domstolen i de fall då poliser är åtalade för dataintrång. När domen har fallit tar Pan ställning till om polisen ska få jobba kvar eller inte. Dataintrång är fortfarande ett ganska sällsynt brott bland poliser, men 2009 skedde en ökning av antalet fall. Under året uttalade sig nämnden i sex ärenden angående dataintrång. I fyra av dessa blev det avsked.

Granskningen visar dock att det är vanligt att dataintrång sker i samband med något annat brott, som exempelvis brott mot tystnadsplikten. Det vill säga att polismannen har fört informationen från registren vidare till en obehörig person. De fallen ser Pan särskilt allvarligt på.

Sedan 2004 har Pan behandlat sammanlagt fjorton ärenden med poliser som åtalats för dataintrång. I hälften av fallen blev det avsked. Flertalet av dessa var kombinerade med andra brott, men det finns också exempel på fall där personer fått avsked enbart för dataintrånget.

Ovanligt i andra yrken

Att anställda blir åtalade för dataintrång och blir av med jobbet för det är mycket ovanligt. De flesta fall berör just poliser.

Henric Ask är arbetsrättsjurist på LO-TCO Rättsskydd. Han säger att det är ytterst ovanligt att anställda i andra yrken åtalas för dataintrång.

– Det förekommer knappast. Men det finns till exempel några fall där vårdpersonal har gjort slagningar i journaler när kända personer legat på sjukhus, som Anna Lindh och den förre ministern Leif Blomberg.

Ett exempel är en sjuksköterska som åtalades för dataintrång efter att ha gjort slagningar just i fallet med Leif Blomberg, när han låg på sjukhus efter en hjärnblödning. Hon friades och domen överklagades inte. Vid samma tillfälle hade ett trettiotal andra vårdanställda gjort liknande sökningar, men de åtalades inte.

Arbetsdomstolen har också prövat en del fall och ser allvarligt på brottet dataintrång. Ett exempel är när anställda vid Försäkringskassan hade gjort otillåtna slagningar i registren. Myndigheten hade sagt upp tjänstemännen, och AD slog fast att det var sakligt grundat.

Inom socialtjänsten inträffar det också att anställda gör otillåtna slagningar i register. Ett sådant fall inträffade i Sundsvall 2006. Där kom facket och arbetsgivaren överens om att fyra tjänstemän som misstänktes för dataintrång skulle få en varning.