ANNONS:

 
 
 
Polistidningen nr 1/2019 kommer runt 8 februari.
Fullständig utgivningsplan finns här.
 
 

Ordförandeord

Dags för en blocköver-
skridande polispolitik
Lena Nitz, ordförande
 
 
 
 

NYA ARTIKLAR

 

Arkiv

Bluffstopparna

Publicerad 2010-05-04

Reportage Bedrägeribrotten ökar lavinartat och resulterar i stora balanser och JO-kritik. Stockholmspolisen är först i landet med brottsförebyggare som jobbar enbart mot bedrägeri.

Ann-Charlotte Wejnäs – bedrägerirotel City , Rolf Åkerström, bedrägerirotel Syd, och Ann-Christine Broquist vid bedrägerirotel Nord är landets första brottsförebyggare som enbart koncentrerar sig på bedrägerier. Sedan december 2009 har de arbetat för att skapa en effektiv utredningsverksamhet och jobba ner de enorma balanser som vuxit i spåren av den ökande mängden anmälningar. Men enligt direktiven från länspolismästare Carin Götblad handlar uppgiften lika mycket om att minska inflödet.

– Vi kan likna det vid att vi springer med hinkar och försöker fånga dropparna från ett tak som bara läcker mer och mer. Det vi ska göra nu är att laga taket istället för att fylla på med fler hinkar , säger Rolf Åkerström.

Ann-Charlotte Wejnäs nickar och säger:

– Vi måste också skruva åt kranen, och det gör vi genom att informera.

Grunden för att genomskåda ett bedrägeri är universell och densamma i dag som för 1 000 år sedan: Verkar ett erbjudande för bra för att vara sant så är det något som inte stämmer.

– Jag brukar poängtera att man ska rikta in sig på fakta inte person. En professionell bedragare är av naturliga skäl mycket duktig på det han gör, säger Rolf Åkerström.

Jämfört med många andra brottstyper är bedrägerierna svårhanterliga. Anmälan om misshandel eller stöld brukar vila på en grund av att någon verkligen har misshandlats eller att något verkligen har stulits.

– När det handlar om bedrägerier anmäler många vad de tror är ett brott, men i själva verket är något som borde behandlas som en civilrättslig tvist, säger Ann-Charlotte Wejnäs.

Som exempel nämner hon det vanliga fallet då ett mindre nogräknat företag kontaktar näringsidkare och erbjuder en tjänst eller vara. Uppringaren brukar spela in samtalet och näringsidkarens svar. I efterhand känner den uppringde sig lurad när det visar sig att han måste betala för en tjänst som han egentligen inte vill ha. Övertygad om att det rör sig om ett bedrägeri gör den utsatte en polisanmälan – som måste hanteras av poliser som redan har för mycket att göra.

Men så presenterar uppringaren en inspelning och det som var ett misstänkt bedrägeri visar sig vara ett lagligt avtalsslut. Oetiskt? Säkert – men inte brottsligt. Ibland blir det kriminalteknikerna som får sista ordet när SKL avgör om inspelningen är äkta eller sammanklippt.

– Därför startar vi alltid med att kolla inspelningen. Är det inget fusk skriver vi av, säger Ann-Christine Broquist.

Polisen hade tjänat många arbetstimmar om landets småföretagare var mer på sin vakt mot telefonförsäljare. Men det är inte bara privatpersoner och företagare som inte kan lagen. Också myndigheter gör polisanmälningar av okunskap. Eller för att avskräcka från ett visst beteende eller för att kontrollera rättspraxis. Detta ökar polisens arbetsbelastning i onödan i de fall som massanmälningarna saknar grund.

Nu har försäkringskassan, som gör många anmälningar mot privatpersoner, tillsatt en kvalitetssäkrare som förbättrar anmälningskvaliteten.

Polisens pressade situation beror emellertid inte bara på missuppfattade brottsrekvisit. Framförallt rör det sig om en massiv ökning av internetbedrägerier, lagfartskapningar, bluffakturor, uthyrning av lägenheter samt bedrägeribrott riktade mot äldre. Det blir även allt vanligare att skumma firmor registrerar namn som påminner om väletablerade företagsnamn. I semestertider när den ordinarie personalen är ledig kommer massutskick med bluffakturor – som i många fall betalas. Ann-Charlotte Wejnäs råd till de drabbade är att bestrida och eventuellt ta en rättslig fight. Hon tycker sig ana en praxisskärpning då domstolarna ser strängare på blufföretagens verksamhet.

– Men innan någon bestrider en faktura bör han eller hon höra av sig till företaget och försöka få fakturan krediterad eller annullerad, säger Ann-Charlotte Wejnäs .

Ofta handlar det om extremt tungrodda ärenden med 100-tals anmälningar mot ett enda företag. Därför utgör samarbete med andra myndigheter en stor del av brottsförebyggarnas arbete. Att komma åt notoriska brottslingar skattevägen är ett klassiskt exempel som står sig lika bra i dag som då Al Capone härjade i Chicago.

– Vi har ett kanonsamarbete med skattemyndigheten, säger Ann-Christine Broquist och tillägger:

– Polisen kan ha 70 ärenden mot ett företag, men skatten behöver bara driva ett fall och det är ju rationellt.

Ann-Charlotte Wejnäs påpekar att det är internt inom polisen som de största effektivitetsvinsterna går att göra. Det är viktigt att handläggarna på nationella PKC (polisens kontaktcenter) ställer rätt frågor när någon anmäler ett bedrägeri. Finns det dokumentation? Inspelningar? Vittnen? Överhuvudtaget efterlyser Wejnäs och hennes kollegor ett modernare arbetssätt byggt på enhetliga nationella metoder. Dessutom anser de att de själva och andra brottsförebyggare bör utveckla de externa kontakterna.

– Vi kan bli bättre på att sälja och peka på de ekonomiska vinster som går att göra. Hur får vi exempelvis bankerna att driva på ny teknik för ännu säkrare betalningar och uttag? säger Rolf Åkerström.

JO sågar polisen

Polisen borde ha infört nya metoder mot bedrägerier för länge sedan. Det anser JO som riktar skarp kritik mot de långa handläggningstiderna vid bedrägerirotel Syd.

JO Mats Melin skräder inte orden och konstaterar att han under sex år som chefs-JO inte sett något lika nedslående. Av 1 168 granskade ärenden ifrågasätter han handläggningstiden i så gott som samtliga fall. 90 procent av anmälningarna var enligt JO lämnade utan åtgärd ännu efter ett år.

JO understryker även att det skett en dramatisk ökning av antalet anmälda bedrägerier och att polisen därför genomfört en omorganisation.

Brottsförebyggarnas råd till allmänhet och företagare:

? Sätt aldrig in pengar på annans konto i förskott, använd säkra metoder som Paypal eller vänta på varan.

? Om en kusin som du inte träffat på länge hör av sig och vill låna pengar kräv ett personligt möte. Bedragare kan utge sig för att vara någon annan, till exempel en avlägsen släkting.

? Säg nej direkt till telefonförsäljare, be att få återkomma. Samtalet kan spelas in och räknas som ett ingånget avtal.

? Svensk Handel ger råd och tips i juridiska frågor.