ANNONS;

ANNONS:

 
 


Polistidningen nummer 4 delas ut runt den 6 september. Nästa nummer kommer omkring 18 oktober. Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundets medlemsservice: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Urholkningen av polisrollen måste stoppas

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 

Arkiv

Snabba steg
för stressad Malmström

Publicerad 2010-07-08

MÖTET Fast forward. Två ord som tydligt beskriver Cecilia Malmströms karriär. Från Europaparlamentet tog hon vägen via den svenska regeringen till posten som EU-kommissionär.

Bandspelaren hinner knappt starta innan Cecilia Malmström kommer igång att svara på frågorna. Det är som att ”fast forward-knappen” ständigt är på. För Cecilia Malmström är en person som rör sig snabbt, både när det gäller karriär, ämnesområden och rent fysiskt. Dagen när Polistidningen fångar henne i Bryssel är tempot normalt – det vill säga högt – och intervjun görs delvis småspringande genom Leopoldparken som är en grön oas i EU-kvarteren.

Som kommissionär har hon också hållit hög hastighet och producerat flera förslag sedan hon tillträdde i början av februari. Bland annat om att stärka gränskontrollmyndigheten Frontex och om hårdare tag mot barnpornografi på nätet. Det senare fick mycket kritik i vissa kretsar, men från svenskt perspektiv uppfattas det inte som särskilt kontroversiellt. Det handlar bland annat om att polisen, i samarbete med internetleverantörerna, ska kunna blockera sajter som sprider barnpornografiskt material. Censur menar kritikerna, främst i Tyskland och i delar av bloggvärlden. På sin blogg har Cecilia Malmström bemött kritiken och försvarat sig och förslaget.

– Ja, jag tog faktiskt lite illa vid mig. Jag har jobbat för mänskliga rättigheter i nästan hela mitt liv och nu utmålades jag som den största diktatorn i Europa, jämsides med dem i Nordkorea. För ett förslag som de flesta inte ens verkade ha förstått och som dessutom redan är genomfört i tio länder sedan flera år tillbaka.

Klockan närmar sig två och Cecilia Malmström är hungrig. Det blir en grönsakspaj, fruktsallad och en cappucino på ett kafé med gröna skyltar och någon sorts hälsoprofil.

– Ät när du kan, man vet aldrig när det blir möjlighet till det nästa gång, säger hon mellan tuggorna och passar samtidigt på att dementera ett rykte om sin kaffekonsumtion:

– Det sägs att jag dricker femton koppar kaffe om dagen, men det är överdrivet. Det blir nog inte mer än tolv.

När hon svept den sista kaffeklunken drar hon vidare mot Berlaymont, kommissionens stål- och glasinklädda byggnad. Där jobbar 2700 personer utspridda på de 13 våningsplanen. Högst upp sitter kommissionens ordförande, José Manuel Barroso. Sedan sitter kommissionärerna utspridda på våningsplanen nedanför, placerade i åldersordning – först antal år som kommissionär och sedan antal levnadsår. Cecilia Malmström och hennes stab, eller kabinett som det heter på EU-språk, håller till på våning åtta. Där huserar de fyra yngsta kommissionärerna. Själv är Cecilia Malmström med sina 42 år näst yngst. Hennes rum är stort och ganska kalt, vid ena väggen står en smutsvit soffa som hon ärvt av den förra svenska kommissionären Margot Wallström.

I uppdraget som kommissionär för inrikesfrågor ligger att se till att genomföra det så kallade Stockholmsprogrammet. Det är en diger lunta med hundratals punkter på det rättsliga området, som ska vara verklighet 2014.

– Jag hoppas förstås att vi ska ha lagt förslag på det mesta utifrån handlingsplanen som kommissionen har gjort. Men jag tror ju inte att allt kommer att vara genomfört fullt ut. Det går inte så fort – de olika medlemsländerna och Europaparlamentet måste godkänna förslagen för att de ska börja gälla. Och det kan ta tid.

Precis som förslaget mot barnpornografi väcker många av ämnena i Malmströms portfölj starka känslor. Asylpolitiken till exempel. Att försöka ena unionens 21 länder kring en gemensam europeisk linje i asylfrågan låter mer eller mindre omöjligt. Samtidigt dör människor på flykt i små guppande gummibåtar på väg mot drömmen om Europa.

– Ja, det är jättesvårt. Visserligen är alla överens om målet, det finns formulerat i Stockholmsprogrammet, att vi ska ha gemensamma standarder och mottagningsvillkor till exempel. Men det är klart att den ekonomiska krisen och det faktum att många medlemsländer nu ser extrema flyktingströmmar gör att det blir extra svårt.

Men Cecilia Malmström är optimist och tror att det går att hitta lösningar. Hon utstrålar en genuin tro på framgång och ett europeiskt perspektiv i asylfrågan.

– Jag har fått den här posten bland annat för att jag står för en human asylpolitik med grundläggande mänskliga rättigheter. Det finns ju många länder som står för konstruktiva lösningar i den här frågan, samtidigt kommer det att krävas ett tydligt ledarskap från kommissionens sida.

För många i vår del av världen är Medelhavets flyktingströmmar bara bilder som fladdrar förbi på nyheterna. Och för de flesta svenska poliser finns det andra frågor på Malmströms bord som ligger närmare. Polissamarbete och ett bättre utnyttjande av Europol till exempel.

– Kriminaliteten är gränsöverskridande och då är det nödvändigt att även polisarbetet blir det. Det finns redan idag många möjligheter och verktyg som inte utnyttjas fullt ut. Kommissionen har tittat på vad som kan förbättras, till den europeiska arresteringsordern.

Ett annat hinder för ett effektivt polisiärt samarbete är att brott definieras olika i olika länder inom Europa. Där kommer Malmström att lägga förslag för att få en större enighet. Däremot tror hon inte att poliser kommer att arbeta operativt i varandras länder i någon nämnvärt större utsträckning än vad som redan sker. Hon menar att frågan är känslig, bland annat av historiska skäl – länder som varit i krig med varandra inte vill ha varandras poliskårer innanför sina egna gränser. Däremot har hon föreslagit att Europas poliser ska kunna praktisera hos varandra, för att lära mer och skapa plattformar för informationsutbyte.

Efter åren som europaparlamentariker, EU-minister och med sin bakgrund som statsvetare med EU-inriktning är Cecilia Malmström trygg i rollen som europé. Det kommer väl till nytta i rollen som kommissionär, där perspektivet ska vara europeiskt och inte svenskt.

Cecilia Malmström, 42 år.

Jobb: EU-kommissionär.

Ansvarsområden: EUs inrikesfrågor, det vill säga bland annat asyl- och migrationsfrågor, polissamarbete och arbete mot terrorism.

Tjänar: Ca 200 000 kronor i månaden.

Utbildning: Fil doktor i statsvetenskap.

Karriär i urval: Forskare och lärare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, EU-parlamentariker för folkpartiet, EU-minister i Sveriges regering.

Familj: Gift med Mikael, kommunpolitiker för folkpartiet i Göteborg. Två barn – tvillingar på sju år.

Bor: I Bryssel.

Intressen: Hinner inte med att ha några utöver jobbet och familjen, men läser mycket.

Gillar: Pingviner. Otroligt coola djur som lever under tuffa förhållanden men ändå håller ihop och tar livet med en klackspark.

Ogillar: När människor inte kan hålla isär sak och person.

Stark sida: Glad och positiv, kan entusiasmera människor omkring mig.

Svag sida: Otålig. Dåligt morgonhumör.

Gör om tio år: Ingen aning! Nu ska jag först och främst jobba som kommissionär de närmaste åren. Det är fortfarande så nytt att jag inte hunnit tänka längre än så. Men kanske jobbar jag för någon tankesmedja eller forskar om hur kommissionens arbete kan förbättras!

Om sitt bloggande: Det är ett bra sätt att ge en kompletterande bild, en vardagsbild av arbetet i kommissionen och hur livet kan se ut här. Men jag twittrar inte och är inte på facebook som privatperson. Det hinner jag inte med. Sedan finns det en integritetsaspekt på det där också – man är ganska utsatt på den här posten så jag är lite försiktig.

Fakta EU-kommissionen

Kommissionen består av en kommissionär från varje medlemsstat och har en mandatperiod på fem år. Den huvudsakliga uppgiften för kommissionen är att föreslå nya lagar, genomföra dessa i samarbete med medlemsländerna och övervaka att de följer den gemensamma lagstiftningen. Andra uppgifter är att förhandla med länder utanför EU samt att förvalta EUs budget.

Fakta Stockholmsprogrammet

Det är Stockholmsprogrammet som utgör ramen för EU-arbetet inom bland annat polis- och tullsamarbete, migrations- och asylpolitik och straffrättsligt samarbete. Programmet antogs under Sveriges ordförandeskap hösten 2009 och ska vara genomfört 2014.