Polistidningen nr 2 delades ut 13:e april. Nästa nummer kommer runt 15 juni. Hela utgivningsplanen finns här.
 
 

Arkiv

Med lagen som verktyg

Publicerad 2010-10-14

Reportage Arbetsmiljölagen ger fack och anställda stora möjligheter att få arbetsgivaren att agera i arbetsmiljöfrågor.

Ett starkt redskap är att begära svar från arbetsgivaren med hänvisning till lagens kapitel 6 §6a. Det tvingar arbetsgivaren att svara. Är facket inte nöjt med svaret kan man gå vidare till Arbetsmiljöverket, vars beslut väger tungt.

– I första hand bör man försöka nå en konstruktiv samverkan med arbetsgivaren. Men om det inte går, och frågan har tillräcklig dignitet, bör man använda sig av arbetsmiljölagens möjligheter, säger Polisförbundets nationella skyddsombud, Anna Nellberg.

Hon tycker att lagen är tydlig och ger bra vägledning när kapitel 6 §6a kan användas. Men hon är noga med att man först verkligen bör försöka samverka med arbetsgivaren. Om lagen används för lättvindigt finns risken att facket förlorar i trovärdighet både hos arbetsgivaren och hos Arbetsmiljöverket.

– Om samverkansklimatet är riktigt dåligt kan man till och med tvingas använda kapitel 6 §6a vid flera tillfällen på samma arbetsplats.

Anna Nellberg menar att facket behöver arbeta mer med arbetsmiljöfrågor.

– Tyvärr finns det vissa polismyndigheter som inte ger skyddsombuden den tid och den utbildning som krävs för att utföra uppdraget. Dessa är heller inte bra på det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet. I dag är det för många myndigheter som inte prioriterar arbetsmiljölagen i den utsträckning man kan förvänta sig år 2010.

Hon tycker att det är uppseendeväckande att en rättsvårdande myndighet beter sig så här.

– Det får mig att undra vilka andra lagar de kan tänka sig att tumma på, säger Anna Nellberg.

På Rikspolisstyrelsen känner man inte igen sig i kritiken.

– De skyddsombud jag talat med tycker att de har tid för uppdraget. På utbildningssidan har vi bland annat en utbildning på den interna webben för alla skyddsombud, säger Ann Marklund som arbetar med strategiska arbetsmiljöfrågor.

Hon säger att det systematiska arbetsmiljöarbetet i stort fungerar bra.

Skyddsombud säger till Polistidningen att arbetsmiljöförändringar går trögt och tar alldeles för lång tid. Charlotte Nordlander, arbetsmiljöhandläggare på RPS säger att detta kan variera mellan projekt och polismyndigheter.

– Det krävs både resurser och bra kunskaper för att driva dessa processer. Det är viktigt att utse någon som är ansvarig så att det inte pratas om vad som ska göras, säger Charlotte Nordlander.

”Ingen idé att ta strid
med myndighet som
ser sig som felfri”

I maj i år begärde polisfacket i Västerås åtgärder från myndigheten för att man ansåg att aspiranter användes på fel sätt.

Enligt facket hade patruller bestående av en polisman och en aspirant utfört ärenden som inte får utföras av ensampatrull. Man ansåg att det stred mot arbetsmiljölagen eftersom aspiranter inte får utföra en polismans arbete.

Detsamma hände, enligt facket, året innan och hade varit uppe på samverkansmöte. Därför tyckte huvudskyddsombudet Mikael Kandelin att det inte var läge för mer samverkan i frågan. I stället begärde han med hänvisning till arbetsmiljölagen besked om vad Polismyndigheten tänkte göra för att förhindra ensamarbete av den här formen. Han ansåg att riskerna var så allvarliga att han begärde svar inom fem dagar.

Myndigheten svarade att patrullerna inte hade beordrats ut på uppgifter som inte fick utföras av en polisman och en aspirant. Man skrev också att frågorna är mycket viktiga ur säkerhets- och arbetsmiljöperspektiv och att man ska tydliggöra direktiven i olika sammanhang.

Huvudskyddsombudet nöjde sig med svaret trots att myndigheten inte tyckte att man gjort fel. Detta för att han upplever att de operativa cheferna egentligen har samma uppfattning som honom i den här frågan.

– Jag tycker inte att det är någon idé att ta sådana strider med en myndighet som ser sig som felfri. Det viktiga är att åtgärderna genomförs och att chefer längst ut i linjen får veta att det inte är tillåtet med ensampatruller, säger Mikael Kandelin.

Han håller detta under uppsikt och kommer att gå till Arbetsmiljöverket om det händer igen.

”Poliserna får fortfarande
ont av utrustningen”

Polisförbundet i Jönköping försöker komma tillrätta med belastningsskador från hölster och vapen. När skyddsombudet för två år inte fick den respons han ville av arbetsgivaren vände sig facket till Arbetsmiljöverket.

– Jag tror att anmälan till Arbetsmiljöverket har gjort att arbetsgivaren engagerat sig mer i belastningsskador, säger Patrik Forsemalm, huvudskyddsombud i Jönköping.

Enligt honom erbjöd arbetsgivaren lättare vapen åt dem som får ont. Men han menar att detta strider mot lagen, eftersom skadan då redan har skett.

– Det bör inte vara som det är nu med bara två hölster att välja på. Det är för stora skillnader mellan olika polisers kroppsstorlek och hur man är byggd. Framför allt mellan kvinnor och män.

Arbetsmiljöverket skrev i sitt besked att frågan uppmärksammats i verkets polistillsyn 2007 och 2008 och att den nu skulle lyftas upp på central nivå till RPS. Det gjorde att huvudskyddsombudet återkallade sin anmälan.

Ett projekt startades i december 2009 som ser över hela den ergonomiska situationen för poliser i fält. Patrik Forsemalm tror på projektet, men tycker att det går trögt.

– Poliserna får fortfarande ont av utrustningen, men vi har inte gjort någon ny anmälan. Jag hade hoppas att Arbetsmiljöverket skulle göra en uppföljning, säger han.

”Ibland känns det som att trampa i gyttja”

Efter polismordet i Nyköping för tre år sedan när en polisman blev ihjälskjuten av en psykiskt sjuk man tyckte inte Polisförbundet i Södermanland att man behövde hänvisa till arbetsmiljölagen för att nå de förändringar man ville.

Skälet var enligt huvudskyddsombud Patrik Crafoord att man hade och har en bra samverkan med arbetsgivaren kring arbetsmiljöfrågor och att allt sköttes som det skulle efter den tragiska händelsen.

– Jag ser hänvisning till 6:6a (kapitel 6 § 6a) som en ganska hård åtgärd. Det är bättre att försöka nå resultat på annat sätt. Men når man inte fram får man ta till den möjligheten.

Efter händelsen tillsattes en stor utredning som med jämna mellanrum stämdes av med Arbetsmiljöverket. Ett av de mest påtagliga resultaten är, enligt Patrik Crafoord, att medvetenheten ökat om vad som kan uppstå när poliser inte känner igen varandra.

Han tycker att förändringar tar för lång tid.

– Som det här med civilkepsen, en enkel och bra lösning för att känna igen civilklädda kollegor. Men det har inte blivit av. Ibland känns det som att trampa i gyttja när något ska hända inom polisen.

Han arbetar numera heltid som huvudskyddsombud, något som han säger inte förekommer i alla polismyndigheter.

 


Arbetsmiljölagen

Om ett huvudskyddsombud inte kommer tillrätta med arbetsmiljön kan man begära svar av arbetsgivaren med hänvisning till arbetsmiljölagens kapitel 6 §6a.

En arbetsgivare bör utan dröjsmål svara på hänvisning till kapitel 6§6a. Mer exakt än så är inte lagen. Arbetsmiljöverket rekommenderar därför att skyddsombud anger ett tydligt svarsdatum. Om det handlar om en allvarlig olycksrisk, och skyddsombudet inte stoppar verksamheten, rekommenderar Arbetsmiljöverket ett svar på kortare tid än en vecka. Gäller det mer långsiktiga frågor anses det skäligt att ge arbetsgivaren mer tid.

Om facket inte är nöjt med svaret kan man begära att Arbetsmiljöverket prövar ärendet. Deras bedömning om vad som bör göras på arbetsplatsen väger mycket tungt.

Utdrag ur Arbetsmiljölagen

Kapitel 3 – allmänna skyldigheter

1a§

Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.

Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.

Arbetsgivaren ska beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam.

4 §

Om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, ska han snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud.

Kapitel 6 – samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

6a§

Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, ska skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder. Skyddsombudet kan också begära att en viss undersökning ska göras för kontroll av förhållandena inom skyddsområdet. På framställning ska arbetsgivaren genast lämna skyddsombudet en skriftlig bekräftelse på att arbetsgivaren mottagit dennes begäran. Arbetsgivaren ska utan dröjsmål lämna besked i frågan. Gör arbetsgivaren inte det eller beaktas inte begäran inom skälig tid, ska Arbetsmiljöverket efter framställan av skyddsombudet pröva om föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7 § ska meddelas.

Kapitel 7 – tillsyn

7 §

Arbetsmiljöverket får gentemot den som har skyddsansvar meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska följas, och för att artikel 35 i förordning (EG) nr 1907/2006 ska följas.

Kapitel 8 – Påföljder

1 §

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreläggande eller förbud som har meddelats med stöd av 7 kap. 7-9 §§. Detta gäller dock inte om föreläggandet eller förbudet har förenats med vite.

Lars Soold