ANNONS;

ANNONS:

 
 


Så här ser Polistidningen nummer 5 ut. Den delas ut runt den 18 oktober till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundets medlemsservice: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Vi måste skydda den som skyddar! 

Lena Nitz, ordförande

 
 

 

NYA ARTIKLAR

 

Arkiv

Uppdrag granskning

Publicerad 2010-10-07

MÖTET Björn Ericson är van att bli kritiserad. Ena dagen är det medierna och allmänheten som tycker att han är för snäll mot poliser som är brottsmisstänkta. Nästa dag är det poliser som känner sig orättvist behandlade och utsatta. Men själv tar han det med ro. Det hör till jobbet, menar han.

– Som åklagare är jag van vid att det alltid är någon som tycker att jag gör fel. Det måste man kunna ta om man ska syssla med den här typen av verksamhet, säger överåklagare Björn Ericson som sedan 2006 är chef för Riksenheten för polismål.

Björn Ericson är luttrad. Frågan hur det ska gå till att utreda brottsmisstänkta poliser väcker ofta känslor och debatt. Tanken att skapa en helt fristående myndighet för detta ger han inte mycket för.

– Nej, det handlar ju om att utreda brott, som har begåtts i tjänsten eller på fritiden. Det kräver yrkesfolk, det vill säga poliser och åklagare. Och i vissa fall behöver vi ha tillgång till andra polisenheter som till exempel spanare, vilket vi inte har själva.

Nu blir det en ny organisation för internutredningar
– tror du att det kommer att bli bättre?
– Först och främst är det viktigt att poängtera att kvalitén i arbetet är viktigare än organisationen. Det har gjorts utredningar och vår verksamhet har granskats. Det finns inget som tyder på att kvalitén skulle vara dålig. Sedan talas det ofta om allmänhetens förtroende – men det är inte något som man har mätt eller vet med säkerhet. Självklart skulle det vara svårt och se illa ut att sitta i samma korridor som den man ska utreda, men så fungerar det ju inte. En fördel med den nya organisationen är att polis och åklagare nu blir organiserade på samma sätt.

Poliser som är brottsmisstänkta och åtalas upplever att det kan ta väldigt lång tid innan ärendet är avgjort, trots att sådana ärenden ska ”hanteras skyndsamt”.
Hur ser du på det?
– Vi gör vad vi kan för att utredningen ska gå så fort som möjligt. Men sedan ska ärendet vidare i rättskedjan, och där är det långa väntetider. Jag har svårt att se att man skulle kunna ge förtur i domstolarna till en viss yrkeskår. Däremot finns det för en polis andra aspekter, som att en brottsmisstänkt polis inte har någon löneutveckling eller inte kan söka andra tjänster, och det är problem som måste lösas internt inom polisen. Det kan inte vi påverka.

Många poliser som blir föremål för en internutredning upplever processen som väldigt jobbig. Kan du ha förståelse för det?
– Jag vill påstå att poliser, och även åklagare, i genomsnitt begår färre brott än folk i allmänhet. Det är ju yrkeskårer som har till uppgift att beivra kriminalitet och då kan det kännas mycket jobbigare att själv bli misstänkt. Särskilt med tanke på de konsekvenser det kan få, som att man kan bli avskedad. Så visst är de utsatta. Men å andra sidan gäller det alla människor som blir föremål för en polisutredning. Som polis ska man ha samma rättigheter, men inga fördelar i förhållande till andra i rättsprocessen.

Händer det att åklagare väcker åtal mot poliser utan att vara säkra på att få fällande dom – för att fastställa praxis?
– Antalet polismål är förhållandevis få, och det ska vi vara tacksamma för. Det finns kritiker som hävdar att det är svårt att få poliser åtalade, men vi tycker att vi är offensiva. Vi ska väcka åtal om vi tror att det kan bli fällande dom. Ibland är det komplicerade rättsliga och juridiska frågor, då kan det vara bättre att domstolen avgör vad som gäller. Det kan handla om svåra avgöranden, till exempel vad som är ett ringa eller ”normalt” tjänstefel. Att försöka få prejudicerande domar är en del i den rättsbildande processen och inte något som utmärker polismål.

– Poliser som begår brott ska lagföras, men det får inte vara några andra krav på de utredningarna än för andra. Ibland är det ett stort medietryck i en viss fråga, då medierna tycker att vi ska väcka åtal. Men vi måste hålla emot, ha integritet och bara väcka åtal då det är befogat.

Är det svårare att få en polis fälld för ett brott än om det är en annan förövare?
– När det gäller brott som har begåtts på fritiden så är det ingen skillnad om man är polis eller inte. Men vissa typer av brott som begås i tjänsten kan vara svårare att bedöma, som det jag nämnde tidigare med tjänstefel. Det handlar inte om vilket yrke man har utan om lagstiftningen och om hur brottet bedöms. Andra brott kan vara enklare att hantera, som till exempel dataintrång. Sedan finns det ju en annan typ av brott, nämligen att poliser inte bara har rätt, utan i vissa fall skyldighet, att använda våld i samband med en tjänsteåtgärd. De målen kan handla om att avgöra om polismannen har använt för mycket våld, och är mycket svåra mål i sig.

Är polismål i allmänhet svåra för er som åklagare?
– Ja, men också mycket intressanta. Det är mycket juridik och är många gånger mer komplicerat än annat.

Antalet anmälningar mot poliser ökar – har det blivit vanligare att poliser begår brott?
– Vi ser att anmälningsfrekvensen ökar hela tiden. Men det är domstolarna som avgör om brott har begåtts. Och där är siffrorna små och jämna. Så det finns ingenting som tyder på att poliser skulle begå fler brott i dag än tidigare.

Gör det stora antalet anmälningar att ert jobb blir svårare?
– Det kan vara svårt för oss att skilja ut vad som verkligen är allvarliga händelser, eftersom det är en sådan ström av anmälningar av olika kvalité. När enskilda upplever att de har blivit illa behandlade av polisen är det mycket viktigt att vi verkligen vänder på alla stenar. Det är viktigt för att bibehålla allmänhetens förtroende. Men vi ser också att det finns personer som anmäler poliser varje dag, och det tar mycket tid för oss att gå igenom allt. En del personer har som syfte att störa systemet. Det kan vara ett sätt för den grova organiserade brottsligheten att skapa oro, och det kan vara väl så effektivt som hot. Vårt jobb är att objektivt och förutsättningslöst titta på allt som kommer in.

– Det är inget fel att konstatera att inget brott har begåtts och att inte väcka åtal när vi fått in en anmälan. Men ibland framstår det som att det skulle vara ett bekymmer att så få poliser döms. Jag ser det tvärtom som ett sundhetstecken. Vi vill ju ha poliser som är laglydiga. Men det är klart, om det i stället hade varit ett tecken på att vår verksamhet vore dålig, då skulle det förstås vara ett problem att det är så få som döms!


BJÖRN ERICSON

Ålder: 61 år

Jobb: Överåklagare och chef för Riksenheten för polismål.

Familj: Gift, tre vuxna barn och ett barnbarn.

Bor: I Halmstad.

Utbildning: Jur kand och därefter tingsmeritering.

Karriär i urval: Har varit åklagare på många olika positioner och platser sedan 1979. Bland annat ekoåklagare i Karlstad, statsåklagare, chefsåklagare i Umeå. Överåklagare sedan 1996.

Intressen: Har många, men hinner inte med så mycket. Tycker om att vandra i fjällen och att spela golf. Fågelskådning. Gillar viner. Är med i olika föreningar, till exempel Rotary.

Läser just nu: Den utstötte av Sadie Jones.

Gillar: Integritet.

Ogillar: När människor är falska.

Bäst med att vara åklagare: Det är omväxlande, jag har fått flytta runt i landet och hela tiden fått nya utmaningar. Har jobbat länge som chef, men det roligaste med yrket är ändå när man får jobba med ett intressant brottmål tillsammans med engagerade poliser.

Sämst med att vara åklagare: Jobbet tar väldigt mycket tid. Det är många frågor man bär med sig hem när arbetsdagen är slut.


ELVA ÅKLAGARE

När en polis är misstänkt för att ha begått ett brott är det Riksenheten för polismål som ansvarar för ärendet. Enheten har sammanlagt elva åklagare placerade i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eksjö och Umeå. Det är alltid en åklagare som är förundersökningsledare i polismålen.

De som utreder ärendena är poliser som arbetar på internutredningsenheterna i polismyndigheterna. På flera orter är de enheterna placerade i andra lokaler än i polishusen. Regeringen beslutade i somras om en ny organisation för internutredningarna. En förändring är att poliserna som arbetar med internutredningar i fortsättningen kommer att vara anställda av Rikspolisstyrelsen och inte av de lokala polismyndigheterna.

Riksenheten för polismål handlägger även ärenden där exempelvis åklagare, domare och riksdagsledamöter är brottsmisstänkta. Med den nya organisationen kommer även brott som begås av polisstudenter att hanteras av Riksenheten för polismål.