ANNONS:

ANNONS:

 
 


Polistidningen nummer 3 delades ut runt 14 juni. Nästa nummer når brevlådorna runt 6 september.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundets medlemsservice: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Polisyrket måste
tas på allvar

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 

Arkiv

Långvarig platsbrist
stressar Citypolisen

Publicerad 2011-02-03

Aktuellt Ibland är Norrmalmspolisens arrestplatser slut redan när Kjell Ahlin går på sitt pass som stationsbefäl på fredagen.
– Då har man en hel helg framför sig, utan egen plats. Det skapar en fruktansvärt dålig arbetsmiljö, säger han.

Arrestplatser är en bristvara i hela Stockholms län, men värst är läget i city, enligt Kjell Ahlin som är vice ordförande för Polisförbundets medlemmar inom Citypolisen.
När platserna tryter går mycket tid till att leta ledigt utrymme på annat håll. Dessutom måste än mer tid läggas på att köra, både för att transportera omhändertagna och för utredare som ska höra gripna. Ibland går färden ända till Roslagen.
– I extremfallet kan folk bli sittande på tre olika ställen i samma ärende, säger Kjell Ahlin.

En annan konsekvens är att poliserna ute på fältet drar sig för att omhänderta berusade. Kjell Ahlin betonar att detta kan drabba den enskilde, som kanske får tag på än mer alkohol, hamnar i bråk eller blir rånad.
– Så här på vintern, om någon druckit för mycket, kan den till slut bli liggande i en snödriva, med livet som insats.

Situationen är långtifrån ny. För Citypolisens del uppstod problemen redan vid millennieskiftet, då arresten flyttades från egna lokaler till Kronoberg.
– Men i de gamla lokalerna var vi kanske lite bortskämda. Där kunde vi hantera även massingripanden av över hundra personer, säger Kjell Ahlin.

Han är noga med att han inte vill klaga. Han upplever att cheferna är väl införstådda med problemet och försöker att lösa bristen.
– Man försöker att ta det med jämnmod och lösa situationerna när de uppstår, men det måste till en förbättring. Det är ju inte meningen att vi ska lägga resurserna på att bedriva taxiverksamhet, säger Kjell Ahlin.

Eva Schoultz

Datasystem ska
underlätta hanteringen

Baracker, ombyggnad, inhyrda arrestcontainrar. Stockholmspolisens ledning har sett över en rad alternativ för att lösa bristen på arrestplatser, men de har hittills stupat på ekonomin.

Ulf Johansson är polismästare i City sedan 2006. Enligt honom är huvudproblemet att Kriminalvårdens anstalter är fulla till brädden. Därför använder sig Kriminalvården många gånger av de 32 platser i Kronoberg som egentligen ska stå till Norrmalmspolisens förfogande. Detta trots att de får betala en avgift när de nekar polisen plats.
Att på olika sätt bygga nytt kostar i runda slängar en miljon kronor per cell, enligt Ulf Johansson.
– Vi har i stället försökt att koncentrera oss på det vi kan påverka, säger han.
Bland annat ska ett nytt datasystem köpas in. När det är igång kan LKC och stationsbefälen se var i länet det finns arrestutrymme, för att underlätta hanteringen.

Ett ljus i mörkret är att ett nytt häkte öppnar i Sollentuna, norr om Stockholm, i april. Det ger Kriminalvården flera hundra nya platser. Å andra sidan ska Kronobergshäktet byggas om med start i sommar. Men i stället för en omfattande ombyggnad blir det en lättare renovering i etapper, i samråd med polisen.
Citypolisen för också samtal med Nacka om att de ska öppna sin arrest för såväl egna omhändertagna som arrestanter från City.

Eva Schoultz

Hård kritik mot
ensamarbete i arresten 

Det är inte bara i Stockholm som det är problem med arresterna. Men det ser olika ut i olika delar av landet. Det handlar om allt från dåliga lokaler till ensamarbete.

 – Det spretar enormt över landet och det finns säkert lika många lösningar som det finns myndigheter. Man kan verkligen fråga sig hur det påverkar kvalitén, säger Anna Nellberg, ledamot i Polisförbundets styrelse och nationellt huvudskyddsombud.

I Norrbotten har det exempelvis fram till alldeles nyligen varit problem med ensamarbete i arresterna, berättar huvudskyddsombudet Jan Johansson. Men efter intensivt arbete och fackliga påtryckningar har man nu enats med arbetsgivaren om att man inte längre får jobba ensam.
– Vi hade ett par incidenter förra året som hade kunnat sluta med dödsfall, men det kunde undvikas för att det just då var två på plats som kunde ingripa. Tidigare hade vi situationer där en civilanställd kunde jobba ensam i arresten och närmaste polispatrull var flera mil bort, säger Jan Johansson.

På andra håll är det problem med lokalerna. I Västra Götaland till exempel, där byggdes polishuset och arrestlokalerna i Göteborg om. Men tre veckor efter att arresten öppnade i februari var man tvungen att stänga igen, bland annat för att intaget var felbyggt. Nu ska det byggas om igen, något som ännu inte är påbörjat.
Ett annat ställe där lokalerna ställer till bekymmer är Västmanland. Huvudskyddsombudet Mikael Kandelin anser att lokalerna är undermåliga.
– De är gamla och uttjänta. Säkerheten är dålig och arbetsmiljön för arrestantvakterna är inte bra. Dessutom jobbar de nästan alltid ensamma. I Köping till exempel, där har man timanställda arrestantvakter som inte får ingripa innan en polispatrull har kommit.

Vilka som arbetar i arresterna varierar också, något som oroar Polisförbundets Anna Nellberg.
– Ja, det är en svår miljö att arbeta i. Det förekommer ju att intagna försöker skada sig, att de är våldsamma eller psykiskt sjuka. Vi vill se en enhetlig lösning över landet med utbildad personal för att garantera de intagnas säkerhet. Det kunde till exempel skötas av Kriminalvården.

Anna Hjorth