ANNONS:

 

På Twitter

 

Lenas ledare

Tillsammans är vi som bäst
Lena Nitz, ordförande
 
Polistidningen nummer 5 delades ut runt 19 oktober. Nästa nummer når brevlådorna 7 december.Komplett ugivningsplan finns här.
 
 
 
 
 
 

Arkiv

Bo Axelsson trivs med att vara tillbaka på fältet. Foto: Johan Alp

Mogen mentor

Publicerad 2011-11-29

Aktuellt

Efter drygt ett och ett halvt decennium som vakthavande befäl gick han tillbaka i yttre tjänst vid 60 års ålder – och blev en ovärderlig mentor för Uppsalapolisens unga turlag. Bo Axelssons karriärresa följer inte direkt de vanliga mallarna. 

Tre till fem år. Sedan lämnar en stor del av Sveriges poliser yttre tjänst för att aldrig återvända. Något som ständigt tas upp när de stora problemen för svenskt rättsväsende listas.
Att gå tillbaka i yttre tjänst när pensionen närmar sig är nästan unikt, men det var just det Bo Axelsson, då länsvakthavande befäl i Uppsala, gjorde 2009.

BO Axelsson

Ålder: 62 år.
Familj: Fru och två vuxna barn.
Bor: Gård utan för Uppsala.
Uppvuxen: På en bondgård i norra Västmanland.
Karriär: Gick ut Polis-högskolan 1972. Har jobbat i Uppsala sedan januari 1973. I yttre tjänst 1973-1993. Vakthavande befäl (inklusive länsvakthavande) 1993-2009. I yttre tjänst från 2009 (tillhör dock ledningsgruppen på Uppsalapolisens ordningsavdelning). Har även varit huvudskyddsombud.
Intressen: Den egna gården med hästar.
Läser: Mycket lantbrukstidningar.
Lyssnar på: 60-talsmusik. Det är Beatles, Rolling Stones och Hollies. Jag har blivit lite trackad för att jag har fastnat i 60-talet.
Tummen upp: Kamratskap.
Tummen ner: Oärliga personer.

”Pratar man fem minuter extra med en stökig person kan man ibland få med sig honom eller henne frivilligt”

 – Jag kände mig ganska färdig efter 16 år som vakthavande och jag kände att jag behövde hitta på något annat. Då tänkte jag, varför inte gå tillbaka och åka radiobil? För jag hade trivts väldigt bra när det var det jag höll på med, säger Bo Axelsson och fortsätter:
– När jag pratade om min planer med länspolismästaren sa han att det lät mycket intressant.

De som jobbar i Uppsalapolisens turlag är i regel mycket unga med få tjänsteår bakom sig. Bo Axelsson hade arbetat drygt 20 år i yttre tjänst innan han blev vakthavande befäl – och det är alltid den händelsestyrda verksamheten han hållit på med. Polisledningen i Uppsala insåg att här fanns en ovärderlig resurs som måste tas till vara på bästa sätt.
Så man bestämde sig för att inte placera Bo i ett speciellt turlag, i stället byter han med jämna mellanrum. På så sätt kan fler unga poliser i yttre tjänst ta del av hans stora erfarenhet och goda råd.
– Men jag vill inte hoppa för mycket. När jag börjar jobba med ett turlag vill jag vara där i fem-sex månader – sedan kan jag byta. Så att de jag åker med lär känna mig och jag lär känna dem. Jag är inne på mitt tredje turlag nu.

Nu har det gått två år sedan Bo Axelsson gick tillbaka i yttre tjänst.
– Det har varit helt fantastiskt att vara tillbaka. Det finns en stor tjusning i att när man sätter sig i radiobilen, då vet man inte vad som kommer hända under skiftet. Och sedan är det väldigt givande när man känner att man kan hjälpa andra människor, säger han och fortsätter:
– När jag gick polisutbildningen fick man de här ledstjärnorna ”skydda, hjälpa, ställa till rätta” – och det har jag försökt jobba efter.
Modellen där Bo Axelsson byter turlag då och då så att fler ska kunna ta del av hans stora rutin, har slagit mycket väl ut. Polisförbundets ordförande i Uppsala, Anna Ramsten, kallar Bo Axelsson för mycket värdefull och en oerhört inspirerande mentor för de unga poliser han jobbar med. Hans chef på ordningsavdelningen, Per Halldén, säger att han ”inte kan göra annat än applådera” Bos arbete i turlagen.
– När jag började som polis såg det inte ut som i dag. När man hamnade i ett turlag fick man alltid jobba med folk som var äldre och erfarna och kunde få råd och stöd av dem, säger Bo Axelsson.
– I dag är turlagen i Uppsala väldigt unga – min tjänsteålder slår nog ut de flesta turlagens sammanlagda tjänsteålder. Säg att två nya poliser utan längre erfarenhet arbetar tillsammans i en radiobil. Och de inte har stödet att kunna diskutera med en äldre kollega som varit med en del tidigare, kan det bli jobbigt. Om man tror att man gör saker rätt, när det sedan visar sig att det är fel.

För Bo Axelsson är det viktigt att ofta kunna diskutera polisarbetet med de turlag han arbetar i. Att kunna resonera kring beslut som tagits och val som gjorts.
– En sak som jag ofta trycker på är att ta det lugnt och alltid försöka prata ordentligt med människor, om det går. Pratar man fem minuter extra med en stökig person kan man ibland få med sig honom eller henne frivilligt, i stället för att kanske gå på med pepparsprej. Det kör jag mycket med. Att vänta med våldsanvändning när det går. Och det är något jag tror de i turlagen har anammat.

– Sedan är de här unga poliserna otroligt duktiga och intresserade. Vi lär av varandra. 

Vad ska man göra för att få poliser att stanna längre i yttre tjänst?

– Kanske ska man titta på löner. Och hur man ska förbättra arbetsmiljön så att fler orkar stanna längre. Tar man polisbältet till exempel så bär man mycket mer i dag än vad man gjorde förr – det kan bli väldigt tungt och det sliter. Sedan sliter ju skiftarbete på kroppen. I dag jobbar jag bara till fyra på morgonen, inte till sju som de andra i turlagen. Och det är en väldig skillnad.

Arbetsmiljö är något som engagerar Bo Axelsson. I ett tiotal år var han huvudskyddsombud. Han tycker fortfarande att den gången han var med och startade en krishanteringsgrupp på polismyndigheten i Uppsala är bland det viktigaste har gjort i yrkeskarriären.
– Det hade inte funnits en sådan grupp tidigare i Uppsala och man kände att det fanns ett stort behov av det. Vi hade en del stora fall där vi till och med var med och löste av hela turlag, berättar han. 

Bo Axelsson har varit polis i 39 år. När han en dag slutar vet han vad han ska göra. En bit utanför Uppsala har han en gård med hästar, och det är den han ska lägga ner sin själ i när yrkeskarriären är över.
Trots att han brinner för arbetet som polis så tror inte Bo Axelsson att saknaden efter jobbet kommer bli för stor.
– Men det vore roligt om de jag jobbat med de här senaste åren hejade på mig när de ser mig på stan. ”Titta, där är den där gubben som jag brukade åka med.”
Men än är det en bit kvar till pensionen. Bo Axelsson är säker på hur han vill att de sista åren i poliskarriären ska se ut:
– Jag tänker köra på i yttre tjänst tills jag går i pension – så länge de vill ha mig kvar.

Det lär polisen i Uppsala vilja.

Pontus Ljunghill

 

Röster om Bo Axelsson:

Anna Ramsten, ordförande för Polisförbundet i Uppsala:
”Bo är otroligt värdefull och en enorm trygghet för våra unga poliser i turlagen. Han fungerar som en mycket inspirerande mentor. Sedan är han en stor förebild också, vi har ju svårt att behålla äldre kollegor i yttre tjänst.”

Per Halldén, chef för ordningsavdelningen i Uppsala:
”Bo är oerhört viktig för oss – han ger en bild av polisverksamheten som man nog bara kan ge om man har jobbat väldigt många år. Han är mycket erfaren och det finns egentligen ingenting som han inte kan hantera – det ger en stor trygghet till dem han jobbar med.”

Pontus Ljunghill