ANNONS:

 
 
 

På Twitter

 

Ordförandeord

Lönesatsning och långsiktighet
Lena Nitz, ordförande
 
 
 
 
 
 

Arkiv

Rätt att vara obekväm

Publicerad 2011-11-28

Aktuellt Är det lågt i tak inom polisen? Utskällningar, efterforskning av källa och påtryckningar för att tysta kritik kan åtskilliga poliser vittna om. Enligt polisforskaren Stefan Holgersson har ett redan lågt tak sänkts ytterligare under den senaste tiden.

– Ledningen signalerar ju tydligt att beteendet är okej, säger han.

”Syftet kan ifrågasättas”

Sven-Erik Svensson, ordförande, Polisförbundet Jämtland.
– Vi har blivit kraftigt kritiserade av företrädare ur myndighetsledningen för de åsikter och upplevelser som vi gett uttryck för i våra Facknytt.
– Tonen då kritiken framförts har inte varit god, tvärtom, och man skulle kunna ifrågasätta syftet med framförd kritik.

 Då Sveriges Radio nyligen avslöjade att en polischef efterforskat en källa som lämnat upplysningar till pressen var situationen ovanlig. Polisen och forskaren, Stefan Holgersson, som befälet talade med spelade nämligen in samtalet.

– Jag hade utsatts för repressalier tidigare och misstänkte att chefen fått order av den högsta ledningen att pressa mig igen, säger Stefan Holgersson och tillägger:

– Det märkliga är att ledningen uttalade fullt förtroende för chefen i fråga. Även om hans agerande inte vore brottsligt är det mycket olämpligt. Resultatet är att det blir lägre i tak inom polisen. Jag märker redan hur poliser är ännu räddare för att kritisera organisationen.

”Ville inte ljuga”

Thomas Agnevik, ordförande, Polisförbundet Östergötland.
– Jag påtalade otaliga gånger för polisledningen i Östergötland att kollegorna tvingas köra olagligt med för tungt lastade fordon. Vid flera tillfällen uttalade jag mig i media. Det var det enda som återstod för att trycka på och jag ville inte ljuga när journalisterna frågade.
– Jag skrev till rikspolischefen och bad om råd. Svaret formulerades av en polismästare jag aldrig träffat och han skrev att jag riskerade att skada min relation till arbetsgivaren och polisväsendet genom mitt agerande. Ett tydligt försök att inskränka min meddelarfrihet.

(Fallet har anmälts till JK,
reds. anm.)

 Chefens agerande kan vara tjänstefel, bedömer Nils Funcke sekreterare i yttrandefrihetskommittén. Han har bland annat varit med om att ta fram förslag på förändringar i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och tryckfrihetsförordningen (TF). Han beskriver polisorganisationen som speciell. Allmänheten och därmed journalisterna är mycket intresserade av information om brottsutredningar. Resultatet blir en extrem nyhetsjakt och, i värsta fall, en kultur där regler och lagar nonchaleras.
– Ingen redaktion skulle erkänna det, men alla vet att det förekommer tipspengar. Det är ett stort problem när poliser läcker ur utredningar enbart för att tjäna några kronor, ett missbruk av meddelarfriheten, säger Nils Funcke.

Han understryker att det rör sig om enstaka fall, men de får ibland förödande konsekvenser för enskilda eller brottsutredningar.
– Det är mänskligt att bli förbannad. Utredningen befinner sig kanske i ett känsligt läge och så läcker en kollega uppgifter till pressen. I det fallet tror jag att det händer att ett befäl struntar i lagboken när de vill få reda på vem som inte kan hålla tyst. Det är en förklaring men duger givetvis inte som försvar.

”inte populärt”

Roy Cederbäck, ordförande, Polisförbundet Västmanland.
– I en debattartikel ondgjorde jag mig över att en hög polischef kan komma undan med att efterforska källor. Det var inte populärt.
– En chef förklarade att han inte skulle göra samma misstag men att han tyckte att mitt ställningstagande var dåligt. Han gillade det inte och hade ingen förståelse för att polisanställda skriver debattartiklar.

 Och när poliser i chefsställning ser pressen som en motståndare och meddelarfriheten som ett problem kan det, enligt Nils Funcke, inträffa att de reagerar reflexmässigt när anställda vänder sig till media.

– Nästa gång befälet efterforskar en källa handlar det kanske inte om att en polis läckt känsliga utredningsuppgifter. Då kanske det rör sig om någon som vill berätta om oegentligheter eller dålig arbetsmiljö.

 

Nils Funcke har flera förslag på grundlagsändringar som berör meddelarfriheten. En utgångspunkt är att det exempelvis är väldigt sällsynt att detaljer om kameraövervakning och avlyssning läcker till media. Orsaken är enligt Nils Funcke att sådana uppgifter lyder under så kallad kvalificerad sekretess som sätter meddelarfriheten ur spel. Den polis som berättar för journalister kan begå ett lagbrott och riskerar att fällas i en allmän domstol.

”Intervjuades i Polistidningen”

Kent Mikael Lundgren, huvudskyddsombud, Polisförbundet Jämtland.
– Jag intervjuades i Polistidningen och uttalade mig generellt positivt om myndigheten. Men jag konstaterade att rehabiliteringarna inte fungerade så bra.
– Efter det kallades jag in till polismästaren för ett möte. Jag fick veta att den typen av åsikter inte borde publiceras.

 – Mitt förslag är att man väldigt försiktigt för in en kvalificerad sekretess vid fler tillfällen. Till exempel då någon hämtas till förhör.

Polisförbundets ordförande Lena Nitz hör till dem som reagerat starkt på uppgifterna om att chefer inom polisen efterforskar källor.
– Det är fullständigt oacceptabelt. Att man på hög nivå inom polisen inte verkar förstå vad det innebär tycker jag är bekymmersamt. Effekten blir att själva syftet med meddelarfriheten – att det ska finnas insyn i verksamheten – riskerar att gå förlorat. Dessutom får vi arbetsplatser där man inte vågar säga ifrån och det utvecklar inte någon verksamhet!

Ossian Grahn

Bengt Svenson mot väggen

fakta

Utdrag ur polisens kommunikationspolicy som tagits fram av RPS och polismyndigheterna.
”Meddelarfriheten är kombinerad med skydd för anonymitet och ett förbud att efterforska uppgiftslämnare. Varje anställd kan följaktligen tala fritt med medier och chefer får inte fråga efter vem som har lämnat uppgifter”.

 

Repressalieförbudet

• Omplaceringar, disciplinstraff, utebliven lönehöjning och ytterst avsked är exempel på otillåtna repressalier mot anställda.

• Arbetsgivare som bryter repressalieförbudet begår ett grundlagsbrott som regleras i YGL och TFG.

• Regelverket skärptes nyligen.

 Hur kan du som högsta chef höja taket i polisorganisationen?

– Jag försöker på många sätt att verka för att vi ska bli en lärande organisation, och en självklar del i detta är att vi alla diskuterar med varandra och att åsikter kan sägas i klartext.

– Alla chefer ska känna till och respektera meddelarfriheten. Enligt min uppfattning är det också oerhört ovanligt att källefterforskning förekommer inom polisen.

 Tror du att poliser är tillräckligt kunniga om lagarna som reglerar meddelarfrihet, källskydd och yttrandefrihet?

– Jag tror att det finns en god kunskap om vilka rättigheter som gäller. Polisens verksamhet är ofta belyst i media och det är min bild att övertramp är mycket ovanliga. Skulle det finnas misstanke om övertramp, är det viktigt att alla som hör talas om det känner ett ansvar för att det blir utrett.

Vad vill du säga till de poliser som är rädda för repressalier och därför inte vågar kritisera ledningen och polisorganisationen?

– Medarbetare ska inte behöva känna rädsla. Kritik måste kunna framföras och öppenhjärtiga diskussioner måste kunna föras. Det är bra för verksamheten och det tillhör en bra arbetsmiljö att alla känner att man kan ventilera olika frågor utan att vara orolig för att ens åsikter ska mötas av repressalier.