Polistidningen nr 4 delades ut runt 7 september. Nästa nummer kommer 19:e oktober. Hela årets utgivningsplan finns här.
 

Arkiv

Så funkar Eurocop

Publicerad 2012-01-31

Reportage

Fråga: Vad är det som har 500 000 medlemmar, tre anställda och en svensk polis som ordförande?
Svar: Eurocop, de europeiska polisförbundens paraplyorganisation.
I år fyller organisationen tio år.

förenar poliser
i 25 länder

Belgien
Bulgarien
Danmark
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Island
Italien
Kosovo
Lettland
Litauen
Luxemburg
Monaco
Nederländerna
Norge
Portugal
Schweiz
Slovakien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tjeckien
Tyskland
Ungern

Det var i november 2002 som Eurocop grundades för att främja och utveckla polisyrket och polisrollen på europanivå. Organisationen skulle också stötta medlemsförbunden i arbetet att förbättra villkoren för poliserna. Den förste presidenten, det vill säga ordföranden, var Hermann Lutz från Tyskland. Han efterträddes redan 2003 av sin landsman Heinz Kiefer, som satt på ordförandeposten till november 2011, då Anna Nellberg från Polisförbundet tog över.

Före 2002 fanns det två organisationer som företrädde poliser på europanivå. För att arbetet skulle bli mer effektivt beslutade man att gå samman och bilda Eurocop.

Genom åren har antalet medlemsorganisationer och antalet länder som är representerade gått upp och ner. Men de senaste fem åren har medlemsantalet legat på omkring 500 000 poliser. I dag samlar Eurocop 35 organisationer från 25 länder.

Huvudkontor i Luxemburg

  • Eurocops högsta beslutande organ är kongressen som hålls vart fjärde år. På kongressen är alla medlemsorganisationer representerade. Antalet röster avgörs av hur många medlemmar respektive organisation har. På den senaste kongressen representerades exempelvis Polisförbundet av två delegater med en röst var, medan det tyska polisförbundet GDP hade 22 röster.
  • Däremellan sköts verksamheten dels av den så kallade exekutivkommittén, som fungerar ungefär som en styrelse, och dels av Eurocop Committee – som möts två gånger om året och består av representanter från alla medlemsförbunden. Antalet delegater är hälften så många som på kongressen.
  • Det är exekutivkommittén som verkställer de beslut som fattas av kongressen och Eurocop Committee. Man förbereder även frågor och tar fram underlag till handlingsplan och budget.
  • Anna Nellberg från Sverige är ordförande (president). Förste vice ordförande är Frank Richter från Tyskland, Miroslav Litva från Slovenien är andre vice ordförande och Heinz Buttauer från Schweiz kassör. Mauricio Moya från Spanien, Han Busker från Holland och Terry Spence från Irland är ledamöter.
  • Eurocops huvudkontor ligger i Luxemburg. Där arbetar tre personer – kanslichefen och två administratörer. Kanslichefens roll är inte bara att styra kansliet utan även att arbeta med exempelvis lobbning gentemot bland andra EU-kommissionen och parlamentariker.
  • Organisationen är representerad i ETUC – det så kallade Europafacket. Det betyder att man har en arena där det går att arbeta gemensamt fackligt med regelrätta förhandlingar. EU-kommissionen måste exempelvis fråga både Europafacket och arbetsgivarföreträdare innan man lägger fram förslag som berör arbetsmarknaden. Anna Nellberg och Mauricio Moya är för närvarande Eurocops representanter.
  • Alla medlemsorganisationer betalar en avgift till Eurocop i förhållande till antalet medlemmar. I dag är avgiften 1,24 Euro per medlem och år. Systemet ska nu ses över, eftersom det har inneburit problem för en del av organisationerna som har sämre ekonomi. Det gäller framför allt organisationer från det forna östblocket. Enligt Anna Nellberg ska man försöka hitta ett nytt system där alla känner att de har råd att betala och som är hållbart över tid.

Brysselflytt och finanskris
på Eurocop-agendan

”Jag lovar att göra allt jag kan för att stärka Eurocop och flytta fram våra positioner.” Det sa Eurocops nyvalda ordförande Anna Nellberg på organisationens kongress i Barcelona i slutet av november 2011.

Eurocop måste bli effektivare och bättre på lobbyarbete. Därför bör huvudkontoret flyttas från Luxemburg till Bryssel. Det var ett av förslagen som fördes fram när handlingsplanen för de kommande fyra åren diskuterades.

Polisförbundets ordförande Lena Nitz, som också är ordförande för Nordiska Polisförbundet, var en av dem som tog till orda i frågan.
– En flytt till Bryssel måste först utredas och analyseras noggrant, både ur ekonomiskt och politiskt perspektiv. Utan att föregripa den processen vill jag ändå säga att vi tycker att Bryssel ska vara vår hemmarena. Det är där de bästa lagen spelar och de viktigaste besluten fattas, sa hon.
Kongressen anslöt sig till den nordiska linjen att frågan om en flytt till Bryssel ska utredas och beslutas senast på en extra kongress 2013.

Andra frågor som ska prioriteras är att få Europarådets rekommendation om etisk kod för polisarbete att bli erkänd och bindande för EU-länderna, att EU:s regler om säkerhet och arbetsmiljö ska omfatta även poliser och att frågan om våld mot poliser ska hamna högre upp på agendan.

I sitt avslutningstal tog Anna Nellberg även upp finanskrisen.
– Vi måste motarbeta att polisen används som en budgetregulator. Europas poliser måste kunna leva på sina löner.

 

Anna Nellberg och Heinz Kiefer. Foto: Anna Hjorth

 

Krav på minimistandard
för europeisk polis

Att polis inom EU och inom Schengenområdet samarbetar allt mer ställer nya krav på medlemsstaterna. Men trots långt gångna planer på gemensamt arbete är det fortfarande stora skillnader när det gäller arbetsvillkor.

Det handlar om allt från skillnader i utbildning till lön, arbetsmiljö och utrustning. Sedan ett par år driver Eurocop frågan om en fastlagd lägsta nivå för poliser inom EU.

– Det handlar inte bara om att bekämpa kriminaliteten som sprids över gränserna. Det handlar minst lika mycket om att försvara de demokratiska rättigheterna inom unionen. Alla medborgare borde ha rätt att möta polis med samma standard. Oavsett vilket land i EU det handlar om, sa Heinz Kiefer, Eurocops före detta ordförande, i november.

Det var på Eurocops kongress i Barcelona som Kiefer deltog i endebatt med kriminologen och forskaren Amadeu Recasens och Europaparlamentarikern Jan Phillipp Albrecht (de gröna). Alla tre var ganska överens om att det finns ett behov av en gemensam EU-standard för poliser.

Villkoren för Europas poliskårer ser väldigt olika ut – exempelvis när det gäller längden och innehållet på utbildningen och vilken utrustning de har. Finanskrisen har också slagit hårt. I vissa länder har lönerna sänkts så mycket att en vanlig polis har svårt att försörja sig på sin lön, vilket i sin tur ökar risken för korruption. Om det fanns en fastlagd miniminivå, exempelvis när det gäller polislöner, skulle det vara omöjligt för medlemsländerna att genomföra den typen av besparingar, anser Eurocop. Och får stöd av den spanske kriminologen och forskaren Amadeu Recasens.
– Men i dag, mitt i finanskrisen i Europa, är det svårt att få politikerna att förstå hur viktigt det är och få dem att prioritera frågan. Just därför är det mycket viktigt att polisen i Europa har en minimistandard och en gemensam etisk uppförandekod.

2001 antogs en etisk uppförandekod för poliser av Europarådet. Den är dock inte antagen av EU, bland annat eftersom polisen hör till de områden som anses vara en nationell angelägenhet inom unionen. På sikt kan det komma att förändras, tror den tyske Europaparlamentarikern Jan Phillip Albrecht.
– Det finns i alla fall något av en plan för framtiden.  Hittills har vårt arbete handlat mest om att få en gemensam standard för de rättsliga processerna inom unionen, till exempel att alla som misstänks för ett brott ska ha samma rätt att få advokathjälp. Polisens villkor blir nästa steg, men den frågan kommer nog inte upp på dagordningen förrän 2014, när en ny kommission ska tillsättas.