Polistidningen nummer 5 gavs ut 11 september. Nästa nummer når brevlådorna runt 30 oktober.
 
 
 
 

Arkiv

 
 

Illustration: Emma Hanquist

Vad får du syssla med?

Publicerad 2012-05-14

Reportage

Det är viktigt att allmänheten har förtroende för polisen. För att inte det ska äventyras har det betydelse vad du som polis håller på med – även efter arbetsdagens slut. Men det är inte alltid helt lätt att avgöra vad du får syssla med på fritiden.

– Poliser har stora möjligheter att göra saker vid sidan om sitt jobb och det är vanligt att de har olika typer av bisysslor, säger Agneta Bern, jurist på LO-TCO Rättsskydd och tidigare ombud för Polisförbundet i Arbetsdomstolen (AD).

Fallet som togs upp i AD handlade om tre polisinspektörer i Västerbotten som också är ledamöter i socialnämnden. Polismyndigheten menade att det skulle skada förtroendet för polisen om de var politiskt engagerade i samma kommun som de jobbar i. Den synen delade Rikspolisstyrelsen som företräddes av Arbetsgivarverket i AD. Det skulle bli svårt för poliserna att följa rapporteringsskyldigheten och det skulle kunna uppstå intressekonflikter, menade man från arbetsgivarhåll.

Arbetsdomstolen friade poliserna på samtliga punkter i november förra året. Den domen är prejudicerande och har därför stor betydelse, enligt Agneta Bern.
– Det är en bekräftelse på att poliser får ha politiska och ideella åtaganden på fritiden. Att vara förtroendevald politiker, som i det här fallet, är inte bara en rättighet utan också en skyldighet i vårt demokratiska samhälle, säger hon.    

Alla typer av arbeten, uppdrag eller verksamheter som bedrivs vid sidan om anställningen som polis räknas som en bisyssla och omfattas av juridiska regler och andra riktlinjer för vad som är tillåtet och inte. Bara det som hör till privatlivet faller utanför.
Det kan finnas olika skäl till att förbjuda någon att hålla på med en bisyssla. Det kan röra sig om att bisysslan konkurrerar med den huvudsakliga anställningen eller är arbetshindrande, det vill säga upptar så mycket tid eller tankeverksamhet att det går ut över det egentliga yrket. De reglerna gäller för alla på arbetsmarknaden. Men poliser omfattas även av lagen om offentlig anställning och kan därför förbjudas att hålla på med en bisyssla om den kan skada förtroendet för polismyndigheten. Det är under just den paragrafen som de allra flesta tvister om polisers bisysslor hamnar.

Åsikterna om vilka bisysslor som kan skada förtroendet för en polis går ibland isär. Det som arbetsgivaren menar borde vara förbjudet att ha som bisyssla behöver inte nödvändigtvis vara det.
– I princip är det bara de fall som prövats i Arbetsdomstolen som kan anses vägledande för vad som är okej eller inte, säger Agneta Bern, jurist på LO-TCO Rättsskydd.

Anna-Karin Andersson  

Så svarar experterna:

Maria Made, jurist på Rikspolisstyrelsen, och Agneta Bern, jurist på LO-TCO Rättsskydd resonerar kring vilka bisysslor som kan vara förenliga med polisyrket och vilka du bör låta bli.

Är det okej att åta sig ideella uppdrag?

Maria Made på Rikspolisstyrelsen: – Att uppdraget är ideellt kan låta harmlöst men behöver inte per definition betyda att det inte kan skada allmänhetens förtroende för polisen som myndighet. De allra flesta bisysslor av den här typen brukar dock vara förenliga med polisyrket. Det är till exempel helt okej att vara lagledare eller tränare i en sportklubb, men som polis får du inte vara ansvarig för säkerheten vid en match eller annan idrottstillställning. Det skulle kunna uppstå en konflikt eftersom den säkerhetsansvarige då kan bli arbetsledare för ordningsvakter och väktare som ju poliser utövar tillsyn över.

Agneta Bern på LO-TCO Rättsskydd:  – Att arbeta för exempelvis Röda Korset, en idrottsförening eller att vara fackligt aktiv är helt okej för poliser. I vissa fall kan till och med risk för förtroendeskada accepteras för att ett engagemang av den här typen kan anses vara så viktig för allmänheten. Att det är ideellt behöver inte innebära att det är obetalt. Arbetsdomstolen kom till exempel 2004 fram till att det är okej för en polis att jobba deltid som brandman. 

Är det okej att ha ett eget företag?

Maria Made: – Jag tycker mig se en trend som tyder på att det de senaste åren blivit vanligare att poliser driver eget vid sidan om sitt polisyrke. Det är företagets karaktär, den polistjänst du har och näringsverksamhetens omfattning som avgör om det är okej eller inte. Det är inte så att det finns en gräns för hur stor omsättningen får vara. Men praxis har varit att ju större företag, desto fler risker för att förtroendet kan skadas. Mest beror det dock på företagets karaktär. Rikspolisstyrelsen skulle exempelvis ge rätt till att bedriva massageverksamhet men en polismyndighet nekade vid ett tillfälle en polis att vara delägare i en livsmedelsaffär, eftersom polisen då ansvarade för ekonomiska transaktioner med ett högt värde och hade många kundkontakter på samma ort som han tjänstgjorde som polis.  Rikspolisstyrelsen yttrade sig till regeringen när beslutet överklagades dit och ansåg då att det skulle utgöra en förtroendeskadlig bisyssla.

Agneta Bern: – I många fall kan det vara helt godtagbart men det beror på vilket typ av näringsverksamhet du bedriver och vilken tjänst du har inom polisen. Ett exempel är fallet i Arbetsdomstolen 2005 då en trafikpolis som sålde släpvagnar i samma distrikt som han tjänstgjorde fick avslag på sin bisyssla. Han och hans kollegor skulle kunna hamna i intressekonflikter eftersom de kontrollerade fordon på orten. Dessutom skulle polismannen kunna få konkurrensmässiga fördelar, med tanke på att kunderna skulle kunna se det som en garanti för att produkterna höll extra god kvalitet när det var en trafikpolis som sålde dem, kom domstolen fram till. Men att tjäna extra genom att ha ett eget företag behöver inte vara något som helst problem. Det måste finnas tydliga beröringspunkter mellan företagandet och polistjänsten för att det inte ska vara tillåtet.

Är det okej att vara politiskt aktiv?

Maria Made: – Ja, en medarbetare inom Polisen har naturligtvis rätt att engagera sig politiskt och det alldeles oavsett politiskt parti eller sammanslutning. Det är en grundlagsfäst rättighet. Dock är det så att vissa typer av politiska förtroendeuppdrag kan träffas av förbudet mot förtroendeskadliga bisysslor, vilket också framgår av förarbetsuttalandena till lagen om offentlig anställning. Vilka det är går inte att säga på förhand utan en bedömning måste alltid göras i varje enskilt fall. Den här problematiken belyses i AD-domen från i höstas där frågan var om det var förenligt med en anställning som polis, att vara ledamot i en socialnämnd.  

Att man är politiskt engagerad i ett visst parti, exempelvis med främlingsfientliga åsikter, träffas inte av bisyssleförbudet. Det skulle dock kunna få betydelse för möjligheterna för den enskilde polisen att utföra sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt, som till exempel att bemöta allmänheten enligt Polisens värdegrund. Om det brister kan arbetsgivaren ha rätt att vidta vissa åtgärder, dock inte med stöd av reglerna om bisysslor.

Agneta Bern: – Ja, det är en demokratisk rättighet och som polis har du möjlighet att vara engagerad på alla politiska nivåer och i alla partier. Det blev extra tydligt efter det aktuella fallet i Arbetsdomstolen 2011, då man gav tre polisinspektörer rätt att sitta med i socialnämnden.

Du kan givetvis delta i lagligt anordnade demonstrationer. Om du däremot skulle vara med i ickedemokratiska aktioner handlar det om misskötsel och det skulle kunna vara skäl till en uppsägning. Men den problematiken faller utanför bisysslefrågan.

Är det okej att leda kurser och utbildningar? 

Maria Made: – När det gäller kurs- och utbildningsverksamhet går vi efter principen om att det inte får röra sig om samma område som det man arbetar med inom polisen. Denna princip har fastslagits av såväl justitiekanslern som regeringen i flera beslut. Det hänger samman med att man inte på ett otillbörligt sätt ska kunna dra fördel av de kunskaper som man fått i sin statliga anställning. Dock är det en annan sak om man inom ramen för sin anställning bistår till exempel andra myndigheter med sin särskilda sakkunskap inom ett visst område.
Agneta Bern: – Precis som när det gäller polisers rätt att vara företagare beror det på fall till fall och att det måste finnas beröringspunkter mellan polisens tjänst och utbildningsverksamheten för att en polis ska nekas att bedriva utbildningsverksamhet. Arbetsdomstolen gav år 2004 till exempel en polis tillåtelse att driva ett företag med friluftsverksamhet tillsammans med sin man. De skulle ha överlevnadskurser i naturen och det ansågs godtagbart. Samtidigt säger lagen att du inte ska kunna dra fördel av din statliga anställning och därför inte hålla kurser i sådant som tangerar ditt polisjobb.

Anna-Karin Andersson

Illustration: Emma Hanquist