polisforbundet_banner
 
 
 
 
 
 

Polistidningen nummer 2 2014 - i brevlådan senast den 3 april.
 
 

Arkiv

 

Djup klyfta mellan
poliser och ledning

Publicerad 2012-06-28

Ledare En polisbricka väger inte så mycket, men när den har förtjänats att bära efter hårda uttagningar och lång utbildning är den sanna vikten egentligen mycket tyngre. Den vikten går inte att mäta utan vilar på varje polis axlar. Polisbrickan hör inte bara till uniformen utan är en symbol för ett livsval. Ett livsval som påverkar den enskilde polismannen och hans eller hennes familj på många olika sätt.

Lena Nitz, Polisförbundets ordförande”Polisförbundets medlemmar upplever i stället att det är en stor, djup klyfta mellan den ‘arbetande’ polisen och de som leder verksamheten på högsta nivå.”

Att vara polis innebär att ta ett stort ansvar för andra människor men även för sig själv. Att kunna leda andra och hantera sig själv och sina känslor i mycket påfrestande och utsatta situationer. Att alltid sätta andras bästa före sig själv.
För att klara att leva upp till de hårda kraven behöver varje polis känna sig trygg i att veta att återhämtning och vila finns att få när arbetet är över.

Det måste finnas utrymme att koppla bort svåra händelser som satt sig både innanför och utanför skinnet och det finns inte en skyddsväst i världen som klarar det. Därför är vilan så nödvändig. Det är också viktigt att veta att det arbete man utför är respekterat och uppskattat av ledningen.
Så vill våra medlemmar bli sedda och så vill jag att polisledningen ska värdera det ansvarsfyllda arbete våra medlemmar har. Men Polisförbundets medlemmar upplever i stället att det är en stor, djup klyfta mellan den ”arbetande” polisen och de som leder verksamheten på högsta nivå.

I avtalet RALS 2010-2012 kom Polisförbundet och Rikspolisstyrelsen överens om att se över arbetstidsavtalet ATA-Polis. Detta för att se om tillämpningen överensstämmer med verksamheten och medarbetarnas behov. Men i de samtal som förts har arbetsgivaren inte visat någon som helst förståelse för medarbetarnas arbetsmiljö eller arbetsvillkor. Snarare nonchalans.

Innehållet i det slutbud arbetsgivaren presenterade motsvarade inte på något sätt vad Polisförbundet kan acceptera för medlemmarna. Den okänslighet Rikspolisstyrelsen visar för den själ och engagemang alla poliser lägger ner varje dag året runt är anmärkningsvärd – på gränsen till förolämpande.
Jag har flera gånger pekat på vikten av att skapa delaktighet inför den omorganisation polisen står inför. Detta för att skapa ett tryggare samhälle för medborgarna och ett ännu bättre polisarbete.

När det gäller att bli bättre behöver polisen bli skarpare i utredningsarbetet. Siffrorna går inte åt rätt håll och det oroar polisledningen och även Polisförbundet. En god ledare är en möjlighetstänkare och hittar kreativa lösningar på de situationer som uppstår. Ledare betraktar motgångar som tillfällig och mobiliserar för att hitta krafter för nästa steg. Och för att mobilisera måste man motivera.
Att vända ryggen till medarbetarna i stället för att skapa delaktighet, lyssna och ge avkall på prestigen, är inte ett ledarskap som motiverar eller stimulerar.

Jag är därför bekymrad, mycket bekymrad över rikspolischefens och polisledningens inställning till våra medlemmars arbete och deras behov för att kunna göra ett bra och effektivt arbete.

Polisförbundets ordförande
Lena Nitz