Polistidningen nummer 4  når brevlådan 25-27 juni. Nummer 5 kommer kring 11 september.
 
 
 

nya artiklar

 

Arkiv

 
 

Olika så in i Norden

Publicerad 2012-06-28

Aktuellt Ökat samarbete planeras mellan de nordiska länderna. Polisorganisationerna har mycket gemensamt. Men vid en jämförelse märks också stora skillnader angående allt från lön och utbildning till utrustning.
Metoder, arbetsmiljö, politiska och ekonomiska förutsättningar har utvecklats parallellt med nära kontakt över gränserna i Norden.
Men det är också mycket som skiljer. Stora traumatiska händelser har påverkat länderna och poliskårerna. Palme- och Malexandermorden i Sverige, mc-kriminaliteten i Danmark, skolskjutningarna i Finland och då Norge drabbades av terrorn i Utöya präglade hela samhällen och därmed polisen.

De enskilda kårerna har också olika specialiteter. Danmark nämns som ett föregångsland vad gäller polisiär strategi och taktik, den norska polisforskningen är internationellt etablerad, finsk polis är i fronten vad gäller utbildning och utrustning och svensk polis får beröm för internationellt arbete.
Speciellt finsk polis är drabbad av nedskärningar. Med bara 7 700 poliser på en befolkningsmängd på runt fem miljoner ligger Finland i EU-botten vad gäller polistäthet, något som medfört att privata säkerhetsfirmor har övertagit uppgifter som tidigare var polisiära. Och det kan bli värre. Om planerade nedskärningarna i den offentliga sektorn genomförs försvinner ytterligare 700 polistjänster 2015.

I Norge genomlystes polisorganisationen efter terrordåden på Utöya och i Oslo. Kritiker, bland annat det norska polisförbundet, framhöll att ett rikt oljeland borde kunna satsa större resurser på polisen. Underbemanningen är också en stor facklig fråga. Enligt planeringen ska det finnas ytterligare 2 700 färdiga poliser 2020. Problemet är att polisdistrikten inte har råd att anställa alla.
För svenskt vidkommande kretsar mycket kring den föreslagna omorganisation som beskrivits som den mest omvälvande sedan polisen förstatligades i Sverige för 45 år sedan. Enligt planeringen kommer dagens 21 myndigheter slås samman till en nationell myndighet, något som förespråkarna hoppas ska resultera i större effektivitet. Kritikerna fruktar dock toppstyrning och en tungrodd jätteorganisation.

Lön och utbildning skiljer

Lönen är högintressant för alla anställda. Samtidigt är det svårt att jämföra löner -  till och med inom samma yrkesgrupp i ett land. Att väga löner i ett land mot löner i ett annat är ännu svårare. Vad innebär det att en polis i Norge i genomsnitt tjänar 47 000 svenska kronor och en svensk polis 29 000 kronor? Är den danska polisen med en snittlön på 36 000 kronor underbetald? Kostnadsläge i hemlandet, förmåner och pensionsålder måste vägas in. Ett faktum i samtliga skandinaviska länder är att manliga poliser tjänar betydligt mer än kvinnliga kollegor. Dessutom är lönen bland annat ett resultat av utbildningen, som inte är likadant utformad i de nordiska länderna.

I Danmark är polisutbildningen tre år lång med sammanlagt 14 månaders praktik. Finska poliser kommer i framtiden att få en examen på högskolenivå som ges både på finska och svenska. I Norge är utbildningens högskolestatus ett faktum sedan länge. I de treåriga studierna ingår ett års praktik. I Sverige är framtiden oviss. 2008 lämnades ett förslag om hur utbildningen borde reformeras bland annat genom att få högskolestatus, men något beslut har inte fattats.

Text: Ossian Grahn och Nicolai Scharling

Grafik: Ali Moosavian

Så här gjorde vi:

Detta är ingen vetenskaplig undersökning eller jämförelse. Tillsammans med Polistidnigens systertidningar i Finland, Danmark och Norge har vi under 2011 och 2012 hjälpts åt att samla in fakta från bland annat fack, arbetsgivare och Statistiska Centralbyrån.