Polistidningen nummer 5 kommer 9-11 september.
 
 
 
 

Arkiv

 
 

Fler civila utredare
till vilket pris som helst?

Publicerad 2012-09-05

Debatt Förra året fick vi extrapengar för att anställa civil spetskompetens och administrativ kompetens och många myndigheter anställde civila utredare. ”En satsning på rätt kompetens medför högre brottsuppklarning och att resurstid av betydande omfattning frigörs till verksamhet som kräver polisiär kompetens.”

Jag välkomnar olika civila kompetenser som vi poliser saknar, men jag anser att var och en ska göra det han eller hon är utbildad och har kunskap för. I Blekinge annonserade man efter civil personal vars arbetsuppgift var att ”självständigt handlägga/utreda brottsanmälan, samt hålla förhör med målsägande, vittnen och misstänkta och andra förekommande utredningsåtgärder”. Till denna kompetens betalar myndigheten en tio veckors utbildning med lön. Ingångslönen är sedan cirka 24 000 kronor.

Om man nu skulle vilja bli polis så får man ta studielån, flytta, resa eller pendla till Växjö, Stockholm eller Umeå under två år och sedan genomföra en praktiktid i sex månader där man i bästa fall blir godkänd. Under den sista tiden får du 15 000 kronor i månaden och när/om du får fast anställning, får du 21 300 kronor.
Man kan ju fundera på reaktionen om man skulle ersätta någon annan yrkesgrupp på samma premisser. Om vi saknar en präst, sjuksköterska eller psykolog så kan vi ta in någon med någon form av akademisk utbildning, ge denne en tio veckors grundutbildning och sedan är vederbörande färdig att träda i tjänst. Jag tror varken allmänheten eller skattebetalarna hade accepterat detta. Det är resursslöseri med våra skattepengar.

Om vi nu behöver utredare och har pengar kvar i kassakistan, så måste det vara mycket bättre att betala en utbildad polis med yrkeserfarenhet en skälig lön och vidareutbilda denne än att anställa outbildad personal som dessutom har begränsade befogenheter. Till exempel får en civil utredare inte delge skälig misstanke, hämta någon till förhör, genomföra husrannsakning eller kroppsvisitation, använda laga våld eller ge rapporteftergift.
Dessutom är en civil utredare, enligt polislagen, inte ens skyldig att anmäla brott som kommer till dennes kännedom eller ingripa om han eller hon inte själv vill. Om en civil utredare behöver göra något av ovan nämnda tvångsåtgärder, måste denne hämta en ”riktig polis” ute i korridoren. Jag är också övertygad om att de civila utredarna runt om i landet har bristande kunskaper i att hantera vårt radiosystem och det finns även brister i självskyddet. Detta medför att poliskollegorna kan uppfatta det som en falsk trygghet även om man är två på uppdraget. Det är ju upp och nedvända världen!

Jag anser att polismyndighetens beslut näst intill är ett hån. Det är i alla fall ett förakt mot de erfarna och duktiga poliser som redan i dag arbetar på våra utredningsenheter och jag förutsätter att länspolismästarna runt om i landet tänker om.

Jonas Nimborn
Ordförande Polisförbundet Blekinge