Polistidningen nr 5 delas ut runt 19 oktober. Nästa nummer kommer 7 december. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 
 
 
 

Arkiv

Ont om studier
om vapenutbildning

Publicerad 2012-10-25

Aktuellt Hur väl förbereder polisutbildningens vapenutbildning studenterna på skytte i akuta lägen? Den frågan lyfter verksamhetsutvecklaren Johan Gunnarsson i en nyligen publicerad utvärdering av vapenutbildningen på Polishögskolan i Solna.

cirka 40 timmar skarpt skytte

PHS-studenterna Gunnarsson granskat utbildades med start hösten 2010 i mellan 82 och 114 timmar. Vapenlärarna hade ganska stora friheter att utforma lektionerna, och tiden lades huvudsakligen på drillövningar. Ungefär 40 timmar ägnades åt skarpt skytte på skjutbana, där studenterna står axel vid axel.

Fem grupplektioner i simulator ingick också. Varje student hann totalt genomföra  cirka tio scenarier, och främst då skjuta/inte skjuta-situationer, där studenten måste fatta snabba beslut.

Större delen av den polisiära vapenutbildningen är förlagd till skjutbanor.  Det gäller både i Sverige och i andra länder.

”Hur väl detta förbereder en polis att avfyra ett vapen i ett läge där man snabbt måste fatta juridiska och strategiska beslut och där miljön inte heller är kontrollerad, är inte helt enkelt att förutsäga,” skriver Gunnarsson, som är verksamhetsutvecklare på skolan.

Den fördjupade utvärderingen har varit att en del av ett utvecklingsprojekt för att förbättra vapenutbildningen, så att fler studenter blir godkända.

Gunnarsson har försökt att analysera varför vissa polisstudenter tycks ha stora problem med att lära sig använda tjänstevapnet och hur man skulle kunna hjälpa dem. Han har därför bland annat jämfört utbildningen på PHS i Solna med FBI Academy i USA och RCMP Academy i Kanada.

”… trots att utbildningarna är lika långa och att båda de andra dessutom har fler och svårare moment i sina respektive prov än PHS, har de båda andra en mycket högre andel godkända kadetter vid första provtillfället än PHS.”

”Några av de metoder som de båda andra utbildningarna använder skulle även kunna införas vid Polishögskolan, som till exempel pedagogisk utformning, skjutbanornas konstruktion och möjligheten för studenterna att träna enskilt” skriver Gunnarsson bland annat.

Hans tydligaste slutsats är dock en annan – hur förvånansvärt lite systematisk kunskap han funnit – när det gäller polisutbildning över huvud taget.

”Den enda studie som har gjorts av den praktiska nyttan av vapenutbildning har inte kunnat hitta några positiva effekter, vilket är speciellt anmärkningsvärt.”

 

Läs hela fördjupningsrapporten här.