Polistidningen nr 1 delas ut runt 9:e februari. Nästa nummer når brevlådorna på skärtorsdagen.
 
 
 
 

Arkiv

Lagändringar kan öppna fler dörrar för civila inom polisen

Publicerad 2013-03-27

Aktuellt Regeringen gav RPS i uppdrag att utreda behovet av utökade befogenheter för civila. Som svar kom en rad förslag på lagändringar som öppnar nya dörrar för anställda utan polisutbildning.

regeringsuppdrag

I december gav justitiedepartementet RPS i uppdrag att redovisa
behovet
av att fler skulle få utföra arbetsuppgifter som hittills har krävt polisutbildning. Det skulle gå snabbt – den 28 februari redovisades resultatet.

Nu ser regeringen över redovisningen. Enligt justitieministerns pressekreterare Per Claréus har man för avsikt att snart återkomma i frågan.

Polisförbundet har fått lämna synpunkter på promemorian.

RPS förslag innebär att civila utredare ges utökade befogenheter på en rad områden. De föreslås bland annat få hålla inledande förhör och i vissa fall få fatta beslut om beslag vid husrannsakan. För att det ska bli verklighet måste en rad lagändringar genomföras.

I flera lagtexter föreslår RPS att ordet ”polisman” byts ut mot ”polisman eller annan tjänsteman vid polisen med den kompetens, utbildning och erfarenhet som krävs för uppdraget”.

–   Vi har formulerat förslaget så lagtexten gäller poliser generellt, men andra anställda efter kompetens, säger länspolismästare Ebba Sverne Arvill på RPS, som har berett frågan.

Kommer man då alltid att veta vem som har befogenhet att göra vad?

–   Det kommer att regleras i arbets- och delegationsordning. Men det måste alltid göras en bedömning i förväg.

I praktiken, tror Ebba Sverne Arvill, att civila sällan kommer att göra exempelvis en husrannsakan utan polis.

–   Men det finns vissa tillfällen då risken att en situation ska bli våldsam är så liten att poliserna inte behöver åka med. I de fallen ska exempelvis en civilanställd specialist på IT-brott kunna åka ut och själv fatta beslut om vad som ska tas i beslag.

Ebba Sverne Arvill anser att det i dag är ett problem att de civila utredarna alltid måste gå via en polis för att fatta den typen av beslut. Att det försvårar arbetet och gör det mindre effektivt.

– Det finns bland annat tidigare arbeten och granskningar som visar att det finns hinder för att använda de civilas kompetens fullt ut.

Hon menar att en effekt av det kan bli att ärenden drar ut onödigt länge på tiden. Exempelvis när någon gjort en anmälan via PKC.

– Om den civila operatören får hålla det inledande förhöret kan poliserna få underlag och sedan jobba vidare med brottsplatsundersökningar och att gripa tjuvar. I dag är gången för långsam, vilket är mindre effektivt och inte heller ett bra bemötande av den som gör en anmälan, säger Ebba Sverne Arvill.

Exakt ur stort behovet är redovisas dock inte i promemorian, trots att det var det som var regeringens uppdrag. I stället skriver man att det ”torde finnas behov av breddad och annan kompetens” och går direkt in på hur detta ska tillgodoses.

Polisförbundet har reagerat starkt på förslaget. Man är kritisk till att konsekvenserna av förändringarna inte har analyserats. Dessutom varnar man för otydliga yrkesroller och en urholkning av rättssäkerheten.

–   I dag är det lagstiftaren som sätter nivån, där den som är polisman har en viss utbildning. Nu vill man göra en förskjutning så att någon i polismyndigheten ska få bestämma vem som får utföra en arbetsuppgift, som idag kräver polisiär kompetens. Det är inte rättssäkert, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

Fler ska kunna bli poliser

Utöver de utökade befogenheterna för civila vill RPS även ha en kortare polisutbildning för specialister.

I en särskild promemoria beskriver RPS att man planerar införa en utbildning så att civila specialister ska kunna bli poliser. Man nämner att behovet av olika specialistfunktioner har ökat, bland annat inom teknik och ekonomi. Men ”många arbetsuppgifter i den operativa polisverksamheten kräver att man är polis och många vägar är därför stängda inom polisen om man inte har en polisiär kompetens”.

Behovet av ”fler poliser inom polisen” är ett skäl till att RPS vill låta specialister bli poliser. Ett annat är att det i dag saknas karriärmöjligheter för många civila inom polisen. Att låta dem bli poliser skulle göra att fler vill stanna kvar, tror RPS.

Enligt RPS kräver en sådan utbildning ingen lagändring och Polishögskolan ska få i uppdrag att påbörja arbetet redan i år. Hur lång utbildningen skulle var framgår inte.

Betyder det att beslutet redan är fattat?

–   Nej, men det här är en avsiktsförklaring. Det är fortfarande mycket som är oklart – till exempel hur uttaget ska gå till och omfattningen, säger Ebba Sverne Arvill, som deltagit även i detta arbete på RPS.

Om det här genomförs – kommer dessa att räknas till de 20 000 poliser som Sverige anses ha behov av?

–   Ja.

Polisförbundet är kritiskt och vill i stället ha en akademisk utbildning för alla poliser.

–  Det skulle stärka yrket generellt, samtidigt som de med en annan akademisk utbildning skulle få tillgodoräkna sig den. Därmed får de kortare polisutbildning – men samma legitimitet, säger Lena Nitz.