Polistidningen nr 5 delas ut runt 19 oktober. Nästa nummer kommer 7 december. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 
 
 

NYA ARTIKLAR

 

Arkiv

Brittisk forskare mätte Rakelstrålning i polisbil

Publicerad 2013-04-09

Aktuellt Det är i stort sett bara strålningen från den egna Rakelradion som påverkar bäraren. Det visar forskning som presenterades på en hearing om Rakel och strålning, som RPS bjudit in till.

Det är den brittiske forskaren Philip Chadwick som mätt och beräknat hur mycket strålning från radiosystemet som påverkar människokroppen när man sitter i en polisbil. Mätningarna, som gjordes redan 2006, visar att den enskilde polismannen nästan enbart nås av strålning från den egna Tetraradion (Tetra är den teknik som Rakel bygger på). Strålningen från kollegornas radioenheter och från polisbilens takantenn var så låg att den inte hade någon nämnvärd effekt. Anledningen är att strålningsvärdet minskar drastiskt när avståndet ökar. Det förklarade professor Yngve Hamnerius från Chalmers tekniska högskola, en av de experter som RPS valt att bjuda in för att ge sin syn på Rakel och strålning.

Strålningen redovisas i det så kallade SAR-värdet, som mycket förenklat anger hur mycket strålning och värme som absorberas av kroppen. För att mäta det använde den Philip Chadwick modeller, tillverkade för att likna människokroppen så mycket som möjligt. Modellerna var utrustade som brittiska poliser och mätningar gjordes exempelvis både med och utan skyddsväst. I samtliga mätningar som gjordes i polisbilen hamnade SAR-värdet långt under de rekommenderade gränsvärdena.

– Exponeringen liknar den från vanliga mobiler. Och det finns även andra studier som har visat att det inte föreligger några akuta hälsoeffekter. Slutsatsen blir att det inte finns något som tyder på att exponeringen för Rakel innebär några akuta hälsorisker på kort sikt, sa Yngve Hamnerius.

Hälsoeffekterna på längre sikt, och de eventuella riskerna för hjärntumörer, finns det ännu inga studier på. Tetratekniken, som Rakel bygger på, har helt enkelt inte använts tillräckligt länge. Däremot förkommer det forskning på kopplingar mellan mobiltelefonanvändning och cancer, vilket professor Maria Feychting från Institutet för Miljömedicin på Karolinska Institutet berättade om.

– Sammantaget tyder den forskning som finns inte på ökad risk för hjärntumörer i samband med mobilanvändning. Men viss osäkerhet kvarstår när det gäller mycket intensiv användning och användning under längre tid, det vill säga mer än 15 år. Därför är det viktigt att fortsätta följa exempelvis cancerregister för att kunna se trender, förklarade Maria Feychting.

Polisförbundets ombudsman Hans Olsson, som arbetar med arbetsmiljöfrågor, medverkade också på hearingen.

– Jag är nöjd med det som kommit fram under dagen – men min reflektion är att hearingen borde ha ägt rum långt tidigare. Jag tänker särskilt på att Arbetsmiljöverket tidigare sagt att det inte går att mäta strålningen inne i polisbilarna, vilket det ju uppenbarligen går att göra. Om vi känt till detta hade debatten varit en annan.

Påverkar den här dagen på något sätt Polisförbundet och KTH:s projekt, där man bland annat mäter strålningen i en svensk polisbil?

Nej, vår studie som pågår i tre år, syftar till att försöka ge medlemmarna svar på deras frågor om vad de egentligen utsätts för i sin arbetsmiljö, säger Hans Olsson.

En första delrapport från KTH-projektet kommer att presenteras den 4 juni. Projektet startade i höstas och Polistidningen har rapporterat om det i flera artiklar tidigare.