ANNONS:

 
 
 
 
 
Polistidningen nr 3 delades ut runt 15:e juni. Nästa nummer kommer 7:e september. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 

Arkiv

Eurocops ordförande Anna Nellberg. Foto: Anna Hjorth

Europas poliser
tar plats i Bryssel

Publicerad 2013-05-06

Reportage Det är hög tid att Europas politiker slutar att försämra polisernas arbetsvillkor. Det anser det europeiska polisfacket Eurocop som nu hårdsatsar på lobbyarbete i Bryssel.

– Behovet av en stark facklig organisation för poliser i Europa är större än någonsin. Det vi ser i många länder är så ohyggligt och deprimerande att vi måste skrika för att politikerna ska vakna.

Så krasst sammanfattade svenska Anna Nellberg, ordförande i Eurocop, läget när organisationen samlades till kongress i Barcelona i mars. Polisfackliga organisationer från 27 länder deltog – och lyckades enas i flera viktiga frågor.

– Om medborgarna i Europa bara visste hur demokratin riskerar att undergrävas och vilka fantastiska förutsättningar det blir för korruption, så skulle de bli skakade. Det finns poliser som inte längre kan leva på sin lön, som tvingas att sova på gatan, som själva måste betala för sina uniformer och som inte tillåts att organisera sig fackligt. Historierna blir värre och värre för varje gång vi samlas, slog Anna Nellberg fast.

Därför var den översta punkten på dagordningen på kongressen lobbyarbete i Bryssel. Anna Nellberg och övriga företrädare för Eurocop menar att det nu gäller att ta plats på den politiska arenan. Hittills har organisationen, som företräder en halv miljon poliser, verkat med Luxemburg som bas.  Men i takt med att allt fler beslut som påverkar polisen fattas i Bryssel, har behovet av inflytande där ökat.

Alla medlemsorganisationer ställde sig bakom förslaget att anlita en lobbyist med daglig tillgång till, och kunskap om, spelet i EU:s korridorer.

-Vi ska finnas med där. Alla länder i Europa är så beroende av att polisen fungerar. Både som arbetsplats och som en del av väl fungerande demokratier och rättsstater.

Anna Nellberg är tydlig med att brottsbekämpning inte längre handlar om ett nationellt åtagande.

– Tvärtom är vi alla beroende av kollegor från exempelvis Litauen, Ungern och Spanien – där poliserna inte kan leva på sin lön.

Enligt Anna Nellberg är det i sista minuten som Eurocop nu tar plats i Bryssel. I stort sett alla andra yrkesgrupper är sedan länge etablerade där, för att påverka politikerna i beslutsprocessen.  Nu hoppas Eurocop på att ha en egen lobbyist på plats i EU:s huvudstad redan före sommaren.

– Enligt tjänstemän på kommissionen tar det omkring två år att påverka förslag. Man ska alltså vara ute i mycket god tid för att ha inflytande på direktiv om arbetsmiljö och mycket annat som påverkar oss alla. Mellan 60 och 80 procent av de ramar som styr polisernas arbetsmiljö och villkor, även i Norden, beslutas faktiskt i Bryssel.

Kongressen i Barcelona präglades av en tydlig krisstämning och nedskärningar i många länder. Därför var det också svårt att enas i flera frågor och det var stundtals turbulent. När det gäller exempelvis ekonomi och medlemsavgifter står organisationerna långt ifrån varandra, vilket försvårar samarbetet. Att det dessutom är enorma skillnader i arbetsvillkor mellan till exempel de nordiska ländernas poliser, och deras kollegor i södra och östra Europa, gör inte saken lättare.

Budgetkris tär hårt
på Europas poliser

Nedskärningar, sänkta löner och små möjligheter att arbeta fackligt hör numera till vardagen för poliserna i flera länder i Europa.

I Spanien har polisen tvingats till lönesänkningar, som exempelvis i delstaten Katalonien där regeringen nyligen beslutade att sänka lönerna med 27 procent. De måste dessutom betala uniformer och skyddsutrustning själva. I vissa fall har poliser tvingats sova på gatan mellan arbetspass, eftersom arbetsgivaren inte ordnat övernattningsmöjlighet och poliserna själva inte kunnat betala ur egen ficka.

I Ungern har poliserna svårt att leva på sina löner. Där har polisen också drabbats av att regeringen motarbetar de fria fackförbunden och i stället tvingar in dem i ett myndighetskontrollerat förbund. Det har lett till ett kraftigt försvagat polisförbund som tappat en stor del av medlemmarna – och möjligheten att påverka.

Grekland är kanske det land som har drabbats hårdast av eurokrisen. Även där är polisen berörd och har bland annat tvingats till sänkta löner. Polisernas rättigheter att organisera sig fackligt har också inskränkts.

I Storbritannien har det också varit nedskärningar. Polislönerna har varit frysta de senaste fyra åren och pensionsåldern kommer att höjas. Enligt tidningen The Guardian har 6 800 brittiska polisjobb försvunnit på grund av minskade anslag sedan 2010.

Text:
Nicolai Scharling/Dansk Politi
och Anna Hjorth