Barnen i kläm vid aspirantplacering

Publicerad 2013-06-05

Aktuellt Aspirantplaceringen kom som en chock för Åsa Thorsson. Med sina barn bor hon i Kungälv, Göteborg, men måste tjänstgöra i Jönköping eller Södermanland. Beslutet går inte att överklaga.

Aspirantfakta

Sedan ett drygt år är det RPS som ansvarar för placeringen av aspiranter. Alla garanteras plats. Verksamhetens behov styr vilken ort det blir. Det tas inte någon hänsyn till sociala skäl eller särskilda behov hos studenterna.

Vid senaste placeringen fick 85 procent av 388 studenter sitt förstaval tillgodosett.

31 stycken (8 procent) placerades enligt sitt andrahandsval. 6 studerande (knappt 2 procent) placerades enligt tredjehandsvalet och lika många enligt sitt fjärdehandsval.

16 stycken (4 procent) fick inget av sina fyra val tillgodosedda. De placerade i de myndigheter där det blivit platser över.

Åsa Thorsson tog examen från Polisutbildningen den 5 juni. Hon skilde sig två månader in i utbildningen och har delad vårdnad om två barn som är åtta och tio år gamla. Då det var dags att önska aspirantplacering valde hon Västra Götaland i första hand och Halland i andra hand.

– Det viktigaste är att barnen inte kommer i kläm mer. De har mått mycket dåligt under skilsmässan och pappan vill inte ha dem mer än halva tiden, säger hon och fortsätter:

– Därför skrev jag i förväg till RPS och bad om hänsyn till att jag inte kan lämna barnen i Kungälv. Jag kan inte heller ta med dem eftersom pappan också har vårdnad.

Trots brevet placerade RPS Åsa Thorsson i Jönköping som var hennes tredjehandsval.

– När jag tog kontakt igen och hänvisade till barnen blev beskedet att det fungerar att pendla. 2,5 timmar enkel väg tyckte RPS var rimligt.

Innan hon började på polisutbildningen informerades hon om att det inte var säkert att aspiranttjänsten kunde ske på den plats som hon önskade.

– Och jag förstår det, med det måste finnas utrymme för att ta hänsyn till extrema och oförutsedda händelser.

En kurskamrat, som placerats i Västra Götaland, och Åsa Thorsson bestämde att de skulle byta ort med varandra. Men enligt RPS är sådana byten inte tillåtna med hänvisning till att de kan orsaka att någon som valt en ort i första hand hamnar efter en person som byter till sig en plats.

Thorsson valde att söka på nytt med förhoppningen att påbörja sin aspiranttjänstgöring i januari 2014. Denna gång fick hon inte ens sitt fjärdehandsval tillgodosett och placerades i Södermanland.

– Om jag haft ensam vårdnad kunde jag ta med barnen, men nu bryter jag mot lagen om jag inte tar hänsyn till pappans vårdnad.

Åsa Thorsson beskriver en alltmer desperat situation. Medan hennes kurskamrater går vidare till aspiranten och hägrande polistjänster, går hon själv vidare till arbetslöshet. Hon försöker få ett civilt vikariat inom polisen. Men ett problem är de som anställer inte har hört talas om någon som befinner sig i Åsa Thorssons situation.

– Varför byter du inte, hade du problem under utbildningen? är vanliga frågor. Jag klandrar dem inte. Nej, nej inte alls svarar jag.

Från sin utbildningsort i Växjö ska hon nu få ett intyg på att hon har varit en framgångsrik polisstudent. Något att visa när hon söker jobb. Men fortfarande har Åsa Thorsson siktet inställt på att arbeta som polis.

– Jag har alltid velat bli polis och är en mycket målmedveten person. Ibland känns det hopplöst, ett slöseri med de skattemiljoner som min utbildning kostat, säger hon.

”Inget att göra något åt”

RPS viker inte en tum. Inga hänsyn får tas till sociala skäl och placeringarna är slutgiltiga. Enda utvägen är att söka igen och hoppas på turen.

Elisabeth Bjar, personaldirektör på RPS, säger att hon vänt och vridit på frågan. Nu har hon kommit fram till att sociala skäl inte kan vägas in vid placeringarna.

– RPS kan inte värdera de personliga skälen, vi kan inte vikta ett personligt skäl tyngre än ett annat personligt skäl. Enda sättet är att söka igen.

Då finns väl risken att placeringen blir ännu sämre?

– Olyckligt men inget att göra något åt.

Rafael Kiersz, HR-strateg på RPS konstaterar att det är lotten, en slumpfaktor, som avgör då platserna på en ort inte räcker till alla som vill göra aspiranttjänst där. Slumpfaktorvalet sker med hjälp av en dator och RPS statistiker genomför det.

– Vi testade att ta hänsyn till sociala skäl inför den första sökomgången i början av 2012. Det funkade inte. Stallhästar som ska skötas, respektives barn, en massa saker. Jag brukar jämföra med att du bor i Haparanda och söker jobb som mäklare i Stockholm. Då får du flytta och kan inte kräva att arbetet kommer till Norrland.

Men går det inte att ordna situationen för det fåtal som inte kan flytta på grund av barn?

– Det blir ändå bedömningar. Vad är viktigast? Två friska barn eller ett sjukt?

Malin Thor, Polisförbundets ombudsman för anställningsfrågor, tycker inte att förklaringarna håller.

– Det gäller en utbildning under sex månader och inte en anställning. Studenterna vet inte ens om de blir godkända. Det enda rätta vore om RPS tog sociala hänsyn före lottningen, men då krävs merarbete och ett annat synsätt på personalpolitiken.