Polistidningen nr 3 delades ut runt 15:e juni. Nästa nummer kommer 7:e september. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 
 

Arkiv

Foto: Magnus Laupa

Foto: Magnus Laupa

Rektor i förändringens tid

Publicerad 2013-09-05

Reportage Doris Högne Rydheim är rektor på Polishögskolan i Sörentorp vid en tidpunkt då förändringens vindar blåser. Med flera tunga regeringsuppdrag, som bland annat berör den nya polisorganisationen, är hon en av polissveriges mäktigaste personer.

Blå pärmryggar som doftar 1970-tal, tomma sammanträdesrum, små vaktkurer, frodiga gräsmattor och gröna dungar som oaser i sommarhettan. På Polishögskolan i Sörentorp är det tomt. De studerande har lov och personalen semester. Här har svenska poliser utbildats i över 40 år. Men vid årsskiftet 2014/2015 överlämnas en första termin till ett fristående universitet, eller en högskola, som ännu inte är utsedd. Därefter pågår överlämnandet med en termin i taget till det att alla fyra terminerna finns fullt ut på den nya högskolan.
– Det handlar om historiska förändringar inom polisen. Sammanslagningen till en myndighet genomsyrar naturligtvis allt, säger Doris Högne Rydheim.

Sedan ett och ett halvt år har Doris Högne Rydheim varit rektor och hennes förordnande varar till 2017. Hon säger att hon vill synas nu för att sätta utbildningen på kartan med hoppet att utbildningsområdet ska komma till nytta också i framtiden. Jurister, poliser, tulltjänstemän – alla med rättsvårdande arbete – ska i Doris Högne Rydheims vision kunna använda Sörentorp för vidareutbildning.
– Jag vill överhuvudtaget ha närmare band mellan forskning och praktik. Med kunskap och sunt förnuft måste vi kunna komma längre än vi gjort.

Hon efterlyser polisiära expertkunskaper på detaljnivå bland de som studerar polisen. I dag, anser hon, blir effekten av gjorda rön sämre än den borde bli då forskarna inte förstår poliserna och poliserna inte förmår att implementera resultaten i den dagliga verksamheten. Polisforskaren Stefan Holgersson och Leif GW Persson, som tidigare var anställd professor vid RPS, tycker hon är bra exempel på att företrädare för den akademiska världen kan krypa under skinnet på verkligheten.
– Vi måste hitta fler som dem. Ibland kommer de fram till obehagliga sanningar, men det måste vi tåla.

Polisforskningens framtid beror också på vilket lärosäte som vinner dragkampen om polisutbildningen i Stockholmsområdet.
– För oss handlar det framförallt om att bli jätteduktiga beställare. Nivån på utbildningarna ska vara likvärdig i hela landet. Vi träffar Högskoleverket för att lära oss, även om vi naturligtvis redan har beställarerfarenhet efter arbetet med Umeå och Växjö.

Doris Högne Rydheim

Ålder: 58 år.

Familj: Make, två vuxna egna barn, två vuxna bonusbarn och två vuxna föräldrar.

Yrke: Rektor på Polishögskolan.

Intressen: Föreningsliv, bland mycket annat engagerad i Riksidrottsförbundets valberedning.

Aktuell: Regeringsuppdrag att utreda våldsbejakande extremismmiljöer i Sverige, regeringsuppdrag att förbereda anställningsärenden kopplade till den nya polisorganisationen.

Karriär i urval: Jur kand, chef för polis- och kriminalvårdsenheten vid justitiedepartementet, överdirektör vid Kriminalvårdsstyrelsen, polisöverintendent vid Säkerhetspolisen, rektor för PHS.

En vägg i Doris Högne Rydheims tjänsterum pryds av ett signerat foto med jublande ishockeyhjältar. Det är 2006 och Tre kronor har vunnit OS-guld i Turin. Doris Högne Rydheim var på matcher och bankett i egenskap av ledamot i styrelsen för Internationella Ishockeyfederationen.
– Jag var den första kvinnliga ledamoten och gubbarna i styrelsen frågade om jag verkligen skulle ha rösträtt.Det är inte lätt att klassificera Doris Högne Rydheims sportintresse. Å ena sidan talar hon engagerat om idrotten. Å andra sidan berättar hon att hon aldrig har idrottat själv. Hon är emellertid duktig på reglerna och har med tiden fått relativt bra kunskap om spelsystemet. Men spelarnas namn och platser i laget säger hon sig vara sämre på.

Utifrånperspektivet återkommer då hon beskriver karriären.

Hon konstaterar att den varit lyckosam. Sedan fastslår hon att hon inte är en riktig polis. Hon är en jurist som 1982 antogs till polischefsutbildningen som den yngsta eleven någonsin. Klasskamrater var bland andra den nuvarande rikspolischefen Bengt Svenson och den tidigare Säpochefen, nuvarande generaldirektören för Migrationsverket, Anders Danielsson.

Nu säger hon att hon inte heller är jurist, hon har nästan inte alls arbetat som jurist.

Hon är chef däremot.

– Det har jag alltid varit. Mitt första arbete var ett chefsjobb. Det är inget jag reflekterar över speciellt mycket, men chefandet har följt mig.

– Man ska veta vad man är bra på. Ledning, strategi och visioner. Där finns mina styrkor. Förmodligen hade jag inte varit duktig på att ta hand om människor ute på gatan.

Det råder inget tvivel om att Doris Högne Rydheim är en maktfaktor inom svensk polis. Då jag frågar om hon har en personlig åsikt om i vilken mån polisutbildningen bör vara akademisk svarar hon:

– Det vore inte speciellt passande för mig att ha en sådan åsikt. Jag är tjänsteman och ska genomföra regeringens uppdrag att flytta utbildningen som en uppdragsutbildning till en högskola.

Förutom rektorskapet sitter hon i RPS ledningsgrupp och har regeringsuppdraget att utreda våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige.  Hon är även ledamot i en nyinrättad tillfällig anställningsnämnd ”för beredning av viktigare anställningsärenden vid den nya Polismyndigheten”. Nämnden består av en ordförande och åtta ledamöter som förordnats av regeringen. Bland dem finns kollegor och vänner från förr som rikspolischef Bengt Svenson och Säpochef Anders Thornberg. Dessutom avslutade hon nyligen regeringsuppdraget att se över en skärpning av vapenlagstiftningen. Superbyråkrat? föreslår jag men får inget direkt svar. Istället återknyter hon till vapenutredningen när vi diskuterar människors bild av henne.
– Du kan ju alltid prata om vapenutredningen med några av kritikerna, om du inte bara vill ha positiva omdömen om mig, säger hon.

Och det är inte svårt att finna personer som retat upp sig på eventuella inskränkningar i rätten att äga vapen i Sverige. Den borgerliga tankesmedjan Timbro ansåg att Rydheim skjuter bredvid målet. Doktor Rolf Granér vid Linnéuniversitetet twittrade snabbt att han inte förstår varför ämbetsmän och inte forskare med träning att värdera data utses till utredare.
– Och jag håller förstås inte med. Vad de inte ser är att vi måste vara tidigt ute, stämma i bäcken innan vi får verkliga problem med legala skjutvapen.

Doris Högne Rydheim nämner sedan sin tid vid Säpo. Det var intressant att tillhöra ett kollegium med egna erfarenheter och hemligheter. Men hon strävade aldrig efter att gå hela vägen, bli den högsta chefen.
– Nej, som sagt är det viktigt att känna sina begränsningar. Förresten fick jag aldrig frågan och Thornberg är utmärkt på posten.

Hinner du med din rektorstjänst samtidigt som du sköter alla sidouppdrag?
– Jag skulle inte må bra utan sidosysslorna. Pedagogik i form av att lära ut är inte min starka sida. Jag är intresserad och sätter mig in i den delen, men om jag lagt all energi på det hade medarbetarna blivit galna på mig!

 

Doris Högne Rydheim om juristkarriären som aldrig blev av …

– Jag har aldrig jobbat enbart med juridik. Har nästan alltid varit chef.

 

Om alkohol …

– Jag drack inte en droppe innan jag fyllde 47. Nu är jag för gammal för att bli alkoholist och tar gärna ett glas.

 

Om drivkrafter och inspiration …

– Jag växte upp med folkbildning och föreningsliv. Mamma och pappa var djupt involverade och det har vandrat vidare till mig.