ANNONS;

ANNONS:

 
 


Så här ser Polistidningen nummer 5 ut. Den delas ut runt den 18 oktober till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundets medlemsservice: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Urholkningen av polisrollen måste stoppas

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 

Arkiv

Insatsstyrkor ska samarbeta mer

Publicerad 2013-10-29

Aktuellt Hur ska det bli med polisens förstärkta förmåga? I en färsk rapport med förslag om detta betonas vikten av samarbete.

Håkan Jarborg Eriksson. Foto; Eva Schoultz

Håkan Jarborg Eriksson är till vardags chef för länsoperativa avdelningen i Skåne. Foto: Eva Schoultz

Håkan Jarborg Eriksson har lett förstudien NIK, Nationellt Insatskoncept.

”Det är viktigt att den nationella nivån får uppdrag i vardagen, så att de arbetar skarpt ibland och inte bara övar.”

I rapporten föreslås den framtida förstärkningsorganisationen i stora drag vara som idag, med tre nivåer: en lokal, en regional och en nationell. Men – med en tydlig nationell styrning och samordning av rekrytering, utbildning, utrustning och metodutveckling.

Den lokala nivån föreslås bestå av poliser som lägger ungefär tio procent av arbetstiden på insatsträning, antingen organiserade i speciella insatsstyrkor eller som beredskapsstyrkor.
–Behoven måste styra. I ett område med två större städer på ett visst avstånd kanske det behövs en styrka i vardera stad, eller så räcker det att man kan ta hjälp av den regionala nivån, säger Håkan Jarborg Eriksson.

I de tre storstadsregionerna tänker man sig permanenta grupper, inte olika dagens piketstyrkor, som lägger cirka 30 procent av arbetstiden på insatsträning.

På den regionala nivån är Norrland en utmaning.
–Det kostar att utbilda och upprätthålla kompetensen så vi kan inte ha fler insatsstyrkor än nödvändigt. Men vi anser att Norrland behöver ha någon form av förstärkt förmåga, även fast där är ont om tunga händelser. Där kan det bli tal om en särlösning, med tanke på de stora avstånden.

den nationella nivån lägger man runt 50 procent av arbetstiden på insatsträning.
–Det är viktigt att den nationella nivån får uppdrag i vardagen, så att de arbetar skarpt ibland och inte bara övar. Vi tänker oss att de ska samarbeta med den regionala nivån, både när det gäller utbildning och vid själva insatserna. De ska hänga ihop i ett gemensamt koncept. Nu är det för mycket vi och de, man måste jobba mer tillsammans, säger Håkan Jarborg Eriksson.

Men gränsdragningsfrågan mellan den nationella nivån och den regionala nivån har man inte rott i land. Dels för att det funnits en tendens att diskussionerna fastnat i hur piketen och Nationella Insatsstyrkan jobbar idag, dels för att det egentligen inte finns någon kvalitetssäkring gjord av dagens kapacitet.
–Piketerna jämför sig med varandra sinsemellan och Nationella Insatsstyrkan med liknande organisationer i andra länder. Det är svårt att få en jämförbar bild av de olika enheternas faktiska förmågor. Vad kan vi – vad kan vi inte och vad är lämpligt att kunna? Man behöver hitta ett sätt att objektivt kvalitetssäkra delarna i organisationen, säger Håkan Jarborg till Polistidningen.

 

NIK, Nationellt Insatskoncept
Representanter för Nationella Insatsstyrkan, piketenheterna, Rikskriminalpolisen, alla polisens samverkansområden, Säkerhetspolisen, kärnkraftslänen, RPS Polisteknik, Polishögskolan och Polisförbundet har samarbetat i översynen av polisens förstärkta förmåga.