Arkiv

Illustration Emma Hanquist

Bemötandet A och O vid ADHD

Publicerad 2014-02-05

Reportage

Tydlighet, respekt och förståelse är tre ledord vid kontakt med personer som har ADHD. Det ger bättre förutsättningar för friktionsfria möten under tuffa förhållanden.
– Det man möter är inte ovilja utan en reell funktionsnedsättning, säger Olle Hård vid Riksförbundet Attention.

lägg krut på att

  • Vara strukturerad och konkret
  • Uttrycka tydliga förväntningar, gränser och konsekvenser
  • Ge tät och påtaglig feedback

Det ska sägas direkt: alla är vi individer, och en diagnos innebär inte likriktning. Diagnosen ADHD finns dessutom i flera varianter.

Men välkänt är att den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD, framförallt kännetecknad av bristande uppmärksamhet och hyperaktivitet, återfinns hos en fjärdedel av internerna vid svenska anstalter. Siffror som ligger i linje med undersökningar i ett flertal länder. Vidare visar Attentions siffror att cirka var tredje blandmissbrukare och var femte alkoholmissbrukare har ADHD.
Allt fler vuxna får också diagnosen som tidigare slarvigt mest förknippades med bråkiga barn. Det här ökar kunskapsbehovet.

Personer med ADHD som lyckats ta sig ur missbruk eller kriminalitet återfaller ofta till sin destruktiva livsstil. Orsakerna kan vara många; impulsiv personlighet, depressioner och ångesttillstånd samt ett samhälle som missförstår och fördömer. Det sistnämnda är fokus i det pågående så kallade Fri-projektet i Attentions regi.
– Kunskap är vägen till förståelse och relevant bemötande, säger projektledaren Olle Hård.

Projektet fokuserar i hög grad på utbildning, bland annat av anställda inom socialtjänst och kriminalvård, som möter personer efter frigivning.

Än så länge har poliser inte deltagit men det är något Olle Hård varmt välkomnar.
Fri-projektet föregicks av en förstudie år 2012. Ett 50-tal personer – alltifrån intagna till anhöriga, representanter från myndigheter, organisationer, frivilligarbetare och forskare – intervjuades. Frågorna handlade bland annat om synen på ADHD och de svarandes uppfattning om det bästa stödet.

Svaren präglades i hög utsträckning av behovet av mer kunskap samt konkret hjälp från samhället. Bland annat uppgav en svarande att ”det kan väl var och en tänka sig hur svårt det skulle vara att lämna allt man kan och känner till för att byta liv?”.

Just att återanpassa sig, blir för många oerhört tufft, enligt Olle Hård.
– Att systemet är trögt behöver man lära sig.
Han syftar bland annat på myndighetskontakter, att skaffa jobb och bostad.
– Man har så lite nytt och bra att luta sig på och så mycket gammalt som är dåligt. Det gör att en del känner sig så motarbetade att de struntar i allt.

Lotta Isacsson

Vanliga symptom vid ADHD

  • Bristande uppmärksamhet
  • Överaktivitet eller passivitet
  • Hetsigt humör
  • Svårt att tolka sinnesintryck
  • Impulsivitet
  • Svårigheter med socialt samspel
  • Lätt att glömma och tappa bort saker
  • Många tankar på en gång
  • Svårt att passa tider och planera
  • Motoriska problem
  • Sömnproblem, ångest, nedstämdhet
  • Låg självkänsla

Omdiskuterad diagnos

ADHD, Attention Deficit/Hyperactivity Disorder, är en utvecklingsavvikelse som debuterar i barndomen och i olika grad kvarstår i vuxen ålder. Cirka fem procent av alla barn bedöms ha ADHD som finns i olika varianter men i helhet faller inom ramen för NPF, Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar. Orsaken är oklar men anses bero på bland annat ärftliga och utvecklingspsykologiska faktorer. Behandlingsmetoderna handlar i allmänhet om medicinering och/eller terapi.

Genom åren har med jämna mellanrum debatter om diagnosens vara eller icke vara, samt om de centralstimulerande läkemedel som används vid medicineringen, flammat upp. Bland annat ifrågasattes diagnosen nyligen av den amerikanske neurologen Richard Saul.

Fri-projektet

Attentions Fri-projekt drivs med medel från Allmänna Arvsfonden. Hittills har cirka 400 personer deltagit i projektets kortkurser. Förutom grundläggande kunskap om diagnosen ges konkreta råd för en smidigare kontakt med personer med ADHD. Just nu utformas också en webbplats, så småningom med kompletterande app, med en guide till vilka instanser som sköter vad i samhället.

Källor: Nationalencyklopedin, Attention, Landstinget i Uppsala län, Vårdguiden