Polistidningen nr 2 delades ut 13:e april. Nästa nummer kommer runt 15 juni. Hela utgivningsplanen finns här.
 
 

Arkiv

Illustration: Emma Hanquist/ Form Nation

Illustration: Emma Hanquist/ Form Nation

Skadlig strävan efter
perfekt organisation

Publicerad 2014-05-14

forskning

Minska pinnjakten och släpp fram specialisterna. Det säger forskaren Micael Björk, som studerat varför polisens utredare i Västra Götaland inte löser fler brott.
– I jakten på en perfekt organisation har yrkeserfarenheter blivit mindre värda, säger han.

förslag till
Förbättring
Från Micael björk

  • Sluta mät ärenden
  • Låt arbetet vara händelsestyrt
  • Satsa på kunskapsöverföring mellan generationer och kollektiv problemlösning
  • Höj utredningstjänstens status genom högre lön och mer utbildning
  • Utöka det administrativa stödet och låt chefer vara verksamhetsnära.

Micael Björk är docent i sociologi vid Göteborgs universitet. Läs rapporten ”Polisens brottsutredningar” på polisen.se.

Det är Polismyndigheten i Västra Götaland som har gett Micael Björk i uppdrag att studera myndighetens utredningsverksamhet. Efter ett åttiotal intervjuer listar han tre primära områden som hindrar utredarna från att lösa brott: En ogenomtränglig sifferförvaltning, strävan efter en perfekt organisation och moderna planeringsideal.

Pinnjakten, som redan är omdiskuterad, försvårar beslutsfattandet och förhalar nödvändiga prioriteringar, konstaterar Micael Björk. Men sifferförvaltningen döljer också utredarnas vardagsarbete. Kvalitetsförbättringar syns inte – och systemet blir svårstyrt.
– Det förvånade mig hur mycket polisarbete som osynliggörs i chefernas, uppföljningssystemens, offentlighetens och massmedias ögon. Jag hade inte vidden av det klart för mig, säger han till Polistidningen.

Även det goda ledarskapet hålls tillbaka. För att bjuda in medarbetarna till dialog måste cheferna släppa kontrollen, vilket är svårt när de själva mäts mot såväl varandra som andra myndigheter. Samtidigt avlöser reformsatsningarna varandra i alltför hög takt, menar Micael Björk. Boven i dramat är just strävan efter den perfekta organisationen, där Sverige inte är unikt.
– Påfallande ofta kommer reformerna utifrån och drivs igenom uppifrån och ner i organisationen. Det slår igenom på ett skadligt sätt i utredningsverksamheten.

Påtvingade reformer som internetanmälningar, där vanliga människor ska skriva polisanmälningar via nätet, definierar yrkeskunnandet som oviktigt och får konsekvenser.
– Man sänder signalen att utredarnas bedömningar inte är något värda, varför statusen faller och arbetsvillkoren vid kriminalenheterna blir rätt hopplösa.

Micael Björks fallstudie i Västra Götaland visar också önskan att planera utredarnas jobb i förväg utifrån abstrakta modeller istället för att låta händelserna styra. Men att tynga en organisation med operativa ledningsmöten i tron att kunna planlägga polisens vardag är fel väg att gå, anser han. Västra Götaland får in omkring 500 anmälningar per dygn. Oavsett vad man planerar har utredarna jobb som väntar.

Att den nya polismyndigheten medför större förändringar på området tror han inte.
– Genomförandekommitténs arbete är sist i raden av stora reformer som kommer uppifrån och utifrån. Det pratas om inflytande och delaktighet, men det man ser hittills indikerar knappast det.

Marieke Johnson
Frilansjournalist