ANNONS;

ANNONS:

 
 


Polistidningen nummer 4 delas ut runt den 6 september. Nästa nummer kommer omkring 18 oktober. Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundets medlemsservice: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Urholkningen av polisrollen måste stoppas

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 

Arkiv

Illustration: Emma Hanquist/ Form Nation

Illustration: Emma Hanquist/ Form Nation

”Jag är halva Rickard nu”

Publicerad 2014-06-27

Aktuellt Att vakna genomsvettig med starka obehagskänslor eller tappa fokus i en stojig folkmassa är vardag för Rickard. Efter en traumatisk händelse i jobbet lever han med PTSD. Diagnos och vård har han fått söka sig fram till själv.

Det började med en riktigt dålig dag som höll på att vändas till det bättre.
– Kvällen innan hade min sambo förklarat att hon ville separera. Jag mådde inget vidare helt enkelt. Därför hade jag bett att få slippa undan ett långt traggligt möte och jobba ute i stället.

Vad är ptsd

En akut stressreaktion som permanentas och gör att kroppens” alarmsystem” förblir påslaget i kroppen. PTSD är en förkortning av posttraumatic stress disorder.

Cirka 40 procent av dem som utvecklat posttraumatiskt stressyndrom en månad efter ett trauma har inte längre besvär ett år senare

Rickard delade bil med en kollega han kände väl. Dagen flöt lugnt på och gav en välbehövlig möjlighet att fokusera på annat. Han beskriver sig själv som en person som inte gärna sjukskriver sig.
– Men i efterhand kan jag ju önska att jag stannat hemma. Eller gått på mötet.

Efter en sen lunch blir de skickade på ett prio-ett-ärende.
– Det är en bråkig man. Det är vad vi får veta. Och att det är flera uppringare. Både min och kollegans mentala förberedelse går ut på att det rör sig om ett lägenhetsbråk.
Men synen som möter Rickard när de rullar in på den aktuella adressen ger snarare intryck av gängbråk. Grupperingar av människor med tillhyggen som slåss med varandra.
– Det ligger människor på marken och folk är blodiga, minns Rickard.

Ganska snabbt hamnar Rickard i en situation där han riktar sitt vapen mot en man som står med något som liknar ett basebollträ höjt över huvudet. Ett basebollträ han nyss drämt i huvudet på en annan person som säckat ihop av slaget.
– Jag ropar åt honom att släppa vapnet. Han skriker hysteriskt och gör utfall.

Rickard har skjutit tre skott när mannen tar sig för magen och lägger sig ned. Länge tror Rickard att han råkat träffa magen. Han minns att han upplevde situationen i slow-motion och visar hur mannen greppar och släpper tillhygget även när han ligger på marken.

Han tänker att han borde ta sig fram och ge första hjälpen. Men det blir inte så. I stället jagas han ner i en garagenedfart. En ung släkting till den skjutne leder jakten. Rickard trängs in i ett hörn tills de står nästipp mot nästipp.

I samband med det här uttalas ett dödshot mot Rickard som har lett till att han fortfarande lever med skyddad identitet.
– Killen blev dömd. Det blev också han jag sköt. Han överlevde och det var i benet skotten tog. Men under en period fanns ett pris på mitt huvud.

Rickard är ganska nöjd med hur han togs omhand akut. Personskyddet har varit ett gott stöd. I efterhand ställer han sig dock lite tveksam till att han uppmanades att vara beväpnad dygnet runt.
– Det blir ju väldigt märkligt. Dessutom är det ju tveksamt om man ska ha pistol hemma över huvud taget när man mår så dåligt.

Fortfarande kan Rickard vakna genomsvettig med den obehagliga känslan av han är jagad. När han tränar kan hård ansträngning ge ångestattacker. Det är jobbigt eftersom träningen normalt är en ventil för stress. Under intervjun flyttar vi på oss några gånger. När det blir mycket folk och lite stimmigt mår han inte bra.

Rickard är noga med att poängtera att han inte vill hänga ut någon. Men han är besviken på arbetsgivaren i stort att de inte har bättre möjligheter att ta hand om sina anställda. Rickard har bytt tjänst och hela tiden jobbat på utan att arbetsgivaren informerats om hans situation eller att den gamla arbetsgivaren kollat hur det går för honom. Eftersom han själv sökte en ny tjänst anser de sig inte längre ha något ansvar. Det trots att han ansåg sig tvungen att söka sig bort eftersom inget av de alternativ han erbjöds var förenliga med hans tillstånd.

Inte en sjukskrivningsdag har han haft på grund av sin PTSD. Han har haft kontakter med företagshälsovården som enligt honom känns dåligt rustad för att handskas med psykiska problem. Läkaren skickade honom på terapi och skrev ut antidepressiva och starka lugnande.
– Med de där lugnande fungerar jag inte. Jag blev ju helt väck.
Till slut hittade Rickard själv beskrivningar av PTSD på nätet och nämnde det för läkaren. Symptomen stämde.
–”Ja just det, det låter ju rimligt” sa han och så fick jag diagnosen. Drygt ett år efter händelsen.

Rickard uppmanades att själv leta rätt på en fungerande vårdform, vilket han gjorde. Delvis via primärvården. Han har också betalat sin första behandling själv även om det verkar som att han, efter lite mer pappersarbete, eventuellt ska kunna få pengar av arbetsgivaren.

Rickard har också lyckats få ut invaliditetsersättning från försäkringsbolaget efter många om och men.Väldigt många gånger har han tvingats upprepa sin historia. Trots att det gör honom utmattad varje gång.
– Hade jag haft en fysisk skada hade nog förståelsen varit större. För en skada är det ju. Som jag lever med varje dag. Jag fick frågan av min psykolog om hur jag känner mig. Var jag står. Jag svarade faktiskt att jag känner mig halv. Jag är halva Rickard nu.

Sedan en tid tillbaka är Rickard på ytterligare en ny arbetsplats. Ett vikariat. Men han trivs fortfarande inte och är nog på väg bort ifrån polisyrket.
– Jag har uppmanats av både fack och arbetsgivare att ligga lågt med vad som drabbat mig. För att inte missgynna min karriär. Det har nog sagts i all välmening men jag tycker det är fel. Jag önskar snarare att jag kunde få dela med mig av mina erfarenheter via jobbet. Kunna vara till hjälp för andra som drabbats. Men där är det stopp. Det finns inget intresse.

Att gå framåt har alltid varit en stark drivkraft hos Rickard. Nu har han tappat den. Han gör inte längre upp några planer utan satsar på att få den här dagen, just nu, att fungera.
– Jag är glad om jag vaknar i morgon och det känns okej. Och då är det ändå väldigt mycket bättre än vad det har varit. Nu har jag kommit till en punkt där jag trots allt tror på en framtid. Men kanske inte som polis.

 

PTSD2

När larmet i kroppen fortsätter gå

Posttraumatiskt stressyndrom är tyvärr inte ovanligt i polisyrket. Attityden på jobbet spelar stor roll, både för risken att drabbas och möjligheterna att bli bra.

PTSD3 ny

Per-Olof Michel

Sömnproblem, humörsvängningar och obehagliga flashbacks är karaktäristiskt för PTSD, ett tillstånd som kan utlösas av en traumatisk händelse där man kanske upplever sig hotad till livet. Men också av att gång på gång utsättas för jobbiga upplevelser.
– Egentligen är det en samverkan mellan yttre händelser och mottaglighet hos den som drabbas. Någon som tidigare varit utsatt för trauma eller har en påfrestande livssituation i övrigt har också ökad benägenhet att drabbas, säger Per-Olof Michel, docent i katastrofpsykiatri.

Så Yttrar sig ptsd

Har exponerats för hot eller fara. Alternativt varit vittne till händelser där andra drabbats.
Återupplever händelsen i mardrömmar eller flashbacks.
Försöker undvika situationer som påminner en om händelsen.
Emotionell avtrubbning.
Hyperreaktivitet – adrenalinpåslag. Kan ge sömnproblem, koncentrationsproblem och dåligt humör

Diagnosen PTSD kan ställas tidigast en månad efter den utlösande händelsen. Enligt Per-Olof Michel är det bästa om man kan mota Olle i grind.
– Man ska alltid utvärdera en insats tillsammans så snart som möjligt efter att den ägt rum. I nästa steg, är det viktigt att få uppleva trygghet och gemenskap efter en jobbig händelse.
Per-Olof Michel sågar den gamla typen av debriefing där man under ledning i grupp i diskussioner skulle prata om det inträffade eftersom det visat sig vara skadligt för vissa.
– Hitta i stället utrymme för arbetskamrater att umgås och prata fritt. Om det inträffade, visst, om man känner för det. Men inte styrt av utomstående. Betoningen ska vara på socialt stöd.

Mycket kan göras för att förebygga PTSD. På arbetsplatser där det är svårt att söka hjälp för psykiska problem är risken att drabbas större. Ofta utgörs sådana hinder av attityder.
– Sitter arbetskamrater i fikarummet och raljerar över människor med psykiatriska problem, då skapar det ett stigma kring den typen av problematik. Det gör ju knappast att någon vill prata om sina egna problem, säger Per-Olof Michel.

Att inte vilja erkänna att man mår dåligt är en del av sjukdomsbilden när någon drabbats av PTSD. De svårast drabbade är ofta minst benägna att söka hjälp. Och att leva med PTSD utan att få hjälp kan få svåra konsekvenser som ökad risk för missbruk, våld i nära relationer och ökad självmordsrisk.
– Ofta krävs det att arbetskamrater eller arbetsledare griper in. Återigen är kulturen på arbetsplatsen jätteviktig.

Och hjälp finns att få. De åtgärder som gäller i första hand är kognitiv beteendeterapi eller EMDR. Det senare innebär att man gör snabba ögonrörelser samtidigt som man tänker på en händelse som upplevts traumatisk. Även läkemedel mot depression, i första hand selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), har visat effekt mot posttraumatiskt stressyndrom..

Hur människor svarar på behandling är olika. På samma sätt som det varierar hur sannolikt det är att man drabbas. Har man en gång drabbats av psykisk ohälsa är risken att drabbas igen större. Därför vill Per-Olof Michel understryka hur viktigt det är att arbeta förebyggande.

 

Landstingens vårdguide nås dygnet runt på telefon 1177.
På webben  www.1177.se/psykiskhalsa/ finns mer fakta om PTSD.
Är läget akut – ring 112

 

Om du är drabbad av en arbetsskada – ta hjälp av arbetsgivare eller skyddsombud för att se vilken ersättning som finns att få från AFA och Försäkringskassan. Läs mer på Polisförbundets webb.