Arkiv

Illustration: Emma Hanquist/Form Nation

Illustration: Emma Hanquist/Form Nation

Löpning bästa
test av polisvirket

Publicerad 2014-10-29

forskning Vilka tester som passar för att rekrytera poliser skiljer sig från de som funkar för andra yrken. Till exempel säger konditionstest mer än man kanske tror. Det visar en ny undersökning.

– Varje polis kostar ungefär två miljoner kronor att utbilda. Därför är det viktigt att man väljer rätt från början. En bra polis trivs, är vid god hälsa och gör därmed troligtvis ett bra jobb. Vi har tittat på hur man bäst kan förutsäga vilka som lever upp till detta redan vid antagningen till polisutbildningen, säger Stefan Annell, psykolog på Rekryteringsmyndigheten och doktorand vid Stockholms Universitet.

Studien

Resultatet av studien “Police selection – Implications for performance, satisfaction, retention and health of recruits during training and early career” kommer att publiceras i sin helhet senare.

Tillsammans med två kollegor har han gått igenom data för 750 personer som kom in på polisutbildningen år 2008.
– Vi har tittat på hur det har gått för de här personerna på de olika momenten i antagningen och satt det i relation till hur de klarar sig under utbildningen, aspirantutbildningen och första året om polisassistenter.

Projektet har tagit hänsyn till fyra faktorer för att skapa en bild av hur bra testerna är för att förutsäga hur en polis ska klara sig framöver – hälsa, prestation, arbetstillfredsställelse och vilja att stanna i yrket. Detta har skett bland annat genom självskattningsundersökningar och frågor till handledare/ chefer.
– Prestation för aspiranter och färdiga poliser visade sig svårmätt med våra redskap. Men det vore värt att titta mer på för att få till ett ännu bättre ansökningsförfarande, menar Stefan Annell.

En av upptäckterna i undersökningen var att begåvningstester som innehåller problemlösning inte säger så mycket om de sökandes framtida prestationer. Då är verbalt laddade test, som innehåller mer av språkförståelse och faktakunskap, mer användbara.
– Därför tycker jag att det vore bra om man återinförde högskoleprovet vid antagningen. Det skulle dessutom ge fler chansen att söka, säger Stefan Annell.

En del av antagningen som däremot skrällde när det gäller att förutse hur de antagna ska klara sig i yrket var löpningen (numer utbytt mot cykling). Den gick att koppla ihop med god hälsa hos de antagna poliserna i alla tre uppföljningsfaserna.
– Det har troligtvis att göra med att de som hade bra resultat på löpningen har en bra grundkondition och därmed ofta god hälsa men också bättre förmåga att hantera till exempel stress. Det intressanta är att löpningen var ett mycket bättre redskap för att förutse framtida hälsa än läkarundersökningen, säger Stefan Annell.
Personlighetstestet visade sig också ge mer än polis- och psykologintervjuerna.

Om Stefan Annell får önska skulle några av resultaten från undersökningen användas till att förbättra rekryteringen. Även om han anser att den senaste förändringen är till det bättre.
– Jag tror man skulle kunna använda konditionstestet även senare i rekryteringen. Nu används det bara för att sålla bort – men det skulle ju även kunna användas till att hitta dem som är mest lämpade att bli poliser.