ANNONS:

 
 
 
 
 
Polistidningen nr 3 delades ut runt 15:e juni. Nästa nummer kommer 7:e september. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 

Arkiv

Mer feedback
gav bättre uppklaring

Publicerad 2014-10-01

Aktuellt Med utredare och IG-verksamhet som jobbar närmre varandra förbättras uppklaringsstatistiken. Det visar ett försök på Norrmalmspolisen som genomförts i Brås regi.

På Norrmalmspolisen i Stockholm har Brå genomfört ett projekt under fyra månader, med syfte att öka personuppklaringen. Det har byggt mycket på att poliserna i yttre tjänst får mer feedback.
– Vi gjorde en undersökning bland 600 poliser i IG-verksamheten och de fullkomligt skrek efter feedback. Men det fanns ett motstånd när det skulle bli verklighet. Poliser vill inte klaga på varandra, säger Anna Eksten på Brå som ansvarat för projektet på Norrmalm.

Projektet gick ut på att man bildade ett team där yttre och inre personal arbetade tillsammans. Tidigare skedde endast överlämningar och polisen i yttre tjänst visste sällan ens vem det var som utredde det brott han eller hon rapporterat in.

Poliserna i yttre tjänst ringde in till förundersökningsledaren från varje brottsplats och utredare och förundersökningsledare gav feedback även efter avslutade ärenden. Dessutom hade teamet möten en gång i månaden där olika ärenden och vad som varit bra eller dåligt gicks igenom.

Lena Eriksson Foto: Emma Eneström

Lena Eriksson
Foto: Emma Eneström

– I början var många tveksamma till att ringa in från en brottsplats där man kanske tycker att man kan göra jobbet i sömnen. Men det visade sig snart vara jättebra. Ofta var det någon fråga förundersökningsledaren ville ha ställd som inte ställts, eller något annat man inte tänkt på, berättar Lena Eriksson, förundersökningsledare på Norrmalmspolisen.

Uppklaringen ökade med åtta procentenheter, från 38 till 46 procent, under projektet. En hög siffra enligt utredarna då en stor andel av anmälningarna inte är möjliga att gå vidare med. Nu är projektet avslutat.
– Men vi på Norrmalm planer på att jobba så här inom ramen för den nya organisationen, säger Lena Eriksson.

Inte fler som jobbar med mängdbrott

Det finns flera förklaringar till att personuppklaringen inte ökat trots satsningen på fler poliser. Bland annat läggs resurserna på annat än mängdbrotten samtidigt som fler brott i kategorin anmäls.

Satsningen på fler poliser

Mellan åren 2006 och 2010 satsade regeringen på att öka antalet poliser med cirka 2500 personer. Det är en ökning med 14 procent fler poliser, men bara med 5 procent fler årsarbetstider.

Under onsdagen släppte Brottsförebyggande Rådet, Brå, sin sista rapport inom uppdraget ”Satsningen på fler poliser” där de utvärderar resultatet av regeringens miljardsatsning på fler poliser. Tidigare har framgått att polisen på många sätt har förbättrat sina resultat sedan dess. Till exempel genom ett mer strukturerat brottsförebyggande arbete, minskad ungdomsbrottslighet och ökad trygghet samt större förtroende för polisen. Men personuppklaringen har försämrats.

En viktig förklaring enligt Brå är att fler brott förundersökningsbegränsas. Till det kan läggas fler anmälda brott, högre krav på teknisk bevisning och låg prioritet på vardagsbrott.

Enligt Stina Holmberg, som har lett arbetet med Brå-rapporten, har satsningen på fler poliser heller inte ökat antalet arbetade polistimmar i den utsträckning man kan tro.
– I slutändan rör det sig bara om en ökning på fem procent fler årsarbetskrafter. Det har varit ett generationsskifte och fyrtiotalister har bytts ut mot unga poliser som i början var oerfarna, men som dessutom är mer föräldralediga och deltidsarbetar mer än tidigare generationers poliser. Polistätheten är densamma som i början av 80-talet, alltså inte större än någonsin vilket har påståtts av politiker och andra, säger hon.

Dessutom har inte vardagsbrotten prioriterats. De fem procenten har placerats i annan verksamhet och därmed är det inte fler som jobbar med mängdbrott i dag trots att antalet anmälningar har ökat med 14 procent.
– Det skulle behöva mer resurser till IG för bättre uppklarning, konstaterar Stina Holmberg.

”Brå visar att vi haft rätt”

Tidigare har Brå rapporterat om att Sverige ligger dåligt till när det gäller brottsuppklaring internationellt sett. Nu har man dock kunnat visa att det kan förklaras med skillnader i hur brottsstatistik förs.

Alltså ligger Sverige i nivå med andra Europeiska länder när det gäller brottsuppklaringen.

Lena Nitz. Foto: Johan Svanestrand

Lena Nitz. Foto: Johan Svanestrand

Polisförbundet har länge varit inne på detta, säger ordföranden Lena Nitz.
– Det finns en stor frustration hos landets poliser kring detta, att bli oförtjänt beskyllda för att klara upp färre brott än i princip alla andra länder. I Sverige tar polisen till exempel upp en anmälan för att någon sett ett Ufo landa på åkern. Att det ska klaras upp är ju osannolikt. Ändå tar man upp en anmälan. Det är klart att då blir statistiken sämre. Jag är mycket nöjd med att Brå nu visar att vi haft rätt i detta.

Polistidningen har tidigare skrivit en notis om detta här: ”Svartmålningen får lite mothugg”