Taktiska doldisar – ett lyft för polisflyget

Publicerad 2014-10-29

Helikopter2

Flygoperatörernas arbete kretsar kring skärmen. Foto: Magnus Laupa

Aktuellt Operatören zoomar in gatumiljön på skärmen och växlar till värmekameran medan Stockholms takåsar och dolda innergårdar breder ut sig i en praktfull mosaik långt där nere.

För några år sedan var Polisflyget nere på knä. Besparingskrav medförde en helikopterlös basering i Skåne. Dessutom plågades organisationen av rekryteringsproblem och en allmän oro inför framtiden.

Nu när Polisflyget fyller 50 år är situationen en annan. Sju nya helikoptrar levereras inom kort och Stockholmsbaseringen flyttar med två maskiner till nya lokaler.

En ny yrkesroll har också arbetats fram: Polisflygets doldisar – de taktiska flygoperatörerna – har nu funnits i två år. Tidigare ryckte personal från LKC eller ”lediga” piloter in för att sköta den tekniska utrustningen i helikoptern. Numera hanterar de specialutbildade operatörerna utrustningen som används i sökande efter försvunna eller under jakten på kriminella som vill hålla sig undan.
– Det fungerade tidigare men inte så bra. Operatörerna innebär ett stort lyft, konstaterar Göran Ramström, baseringschef i Stockholm.

På grund av en hotbild mot Polisflyget är Göran Ramström den enda av de anställda som har möjlighet att vara med i Polistidningen med namn och bild. I vanliga fall sitter en operatör bredvid honom. Nu är platsen upptagen av fotograf Magnus Laupa och operatören har tagit plats i baksätet. Där finns också en skärm som är större och egentligen bättre än den där framme.
– Men så ofta som möjligt är två operatörer med och då sitter ju ändå en av oss här. När det händer mycket är skillnaden enorm mot att vara ensam, säger operatören medan hon visar hur det går till att zooma in detaljer på marken.
Sedan slår hon över till den värmesökande funktionen. Trots att det ännu är ljust och långt ifrån kallt syns det varma motorblocket på en nyparkerad bil och människor som rör sig som suddiga spöken.

Hon beskriver hur det är att sitta i händelsernas centrum. Där nere har ett rån begåtts eller kanske pågår det fortfarande. Ett barn har försvunnit långt ute i skogen och i natt blir det minusgrader, adrenalinet pumpar.

Uppdragen sker i hela landet, men antalet hotellnätter är få. På morgonen kan besättningen se solen gå upp över fjällen, men på kvällen flyger de hem igen. För operatörens del krävs tillit. Han eller hon kan inte landa om piloten blir sjuk.
– Det är lite olika, vissa operatörer är helt ointresserade av flygning. Andra har lärt sig jättemycket och skulle kanske ha en chans att landa.

På minussidan finns också en arbetsmiljö som ibland är påfrestande. Göran Ramström förevisar hjälm, skyddsväst och övrig utrustning, som hänger redo på baseringen. Allt måste vara på också under stekheta sommardagar då det kan bli närmare 40 grader varmt inne i helikoptrarna som saknar air-condition av viktbesparingsskäl. Samtidigt finns det andra aspekter på arbetsmiljö som är gynnsammare.
– Inför den stora omorganisationen slipper vi att gå runt och känna oro och det är naturligtvis skönt för alla. Vi är en nationell resurs och påverkas knappast alls för egen del, säger Göran Ramström.

Taktiska flygoperatörer

• Löser polistaktiska uppgifter i samarbete med piloten och poliser på marken.

• Arbetar bland annat med sökande efter försvunna, jaga misstänkta, hålla koll på folkmassor och filma förlopp.

• De två senaste åren har Rikskriminalpolisen rekryterat 17 operatörer. Åtta av dem är placerade i Stockholm och sex i Göteborg. Östersund, Malmö och Boden har en operatör var.

• Omkring fem procent av de sökande antas. Proven påminner om de som piloterna genomgår. Rumslig uppfattningsförmåga, simultankapacitet, stresstålighet och teknisk förståelse bedöms. Social förmåga och allmän polisiär kompetens väger mycket tungt vid antagningen.

• Utbildningen, som är förbehållen poliser, är 14 veckor lång och varvar teori och praktik.

Helikopter1

Baseringschefen Göran Ramström är den ende som kan vara med på bild. Han drömde en gång om att bli arkitekt och berättar gärna allt om de byggnader och färgskalor som gett huvudstaden dess prägel. Foto: Magnus Laupa