ANNONS:

 
 
 
Polistidningen nummer 3 delades ut runt den 15 juni. Därefter kommer nästa nummer 9 september. Komplett ugivningsplan finns här.
 

Lenas ledare

"Brottsligheten
tar helt enkelt
inte semester"

Lena Nitz, ordförande

 
 
 
 
 

Arkiv

Redan i dag används kameror burna på kroppen, men några nationella riktlinjer för hur de ska användas inom polisen finns inte. Foto: Fredrik Persson/TT

Redan i dag används kameror burna på kroppen, men några nationella riktlinjer för hur de ska användas inom polisen finns inte. Foto: Fredrik Persson/TT

Det tredje ögat

Publicerad 2015-02-05

Aktuellt I USA är trenden tydlig. Allt fler poliser utrustas med kroppskameror. I december tog president Barack Obama initiativ till en jättesatsning för att ytterligare öka antalet kamerabärande poliser. Även i Sverige förekommer kameror på allt fler håll.

Vad Gäller?

Användandet av kroppskameror inom polisen regleras av polisdatalagen och personuppgiftslagen. För att ha en kamera monterad på kroppen krävs inget tillstånd men polisen har inte rätt att filma om det inte finns ett polisiärt syfte.
För en kamera som är fast monterad i till exempel ett fordon krävs tillstånd i enlighet med kameraövervakningslagen.
Källa: Datainspektionen

– Kameran noterar sådant som man själv kanske inte ser. När jag jobbade vid ett stökigt fotbollsderby till exempel, kunde man se på film att det var en som gjorde hotfulla gester mot min kollega, vilket var till hjälp vid förundersökningen. Man kan också identifiera folk som man bara hunnit se som hastigast på plats, säger Rasmus Svensson.
Han jobbar på utryckningssektionen i Roslagen i Stockholm och har filmat vid särskilda insatser som demonstrationer eller stora fotbollsmatcher. I Roslagen har de inga egna kameror.
– Vi löser ut dem vid speciella tillfällen och det är bara en per grupp som används.

Själv skulle Rasmus Svensson gärna använda kamera oftare. Men han säger också att vissa är skeptiska.
– Jag har kollegor som inte gillar det. Men jag tycker att har man ingenting att dölja så borde det inte vara några problem. Det ska ju så klart vara under insatserna och inte hela tiden. Man måste ju kunna föra en normal konversation med kollegorna utan att det spelas in.

Hos Västerortspolisen i Stockholm används sedan ett par år en sportkamera av modellen Go pro, som kan monteras i en sele på bröstet. Den används av i princip varje patrull som ett verktyg mot social oro i vissa förorter.
– Facket var med och drev igenom det, berättar Västerortspolisens huvudskyddsombud Siv Stendahl.
Enligt Brita Nääs, som jobbar på utryckningen i Västerort, har de önskad effekt.
– Vi sätter på kamerorna så fort vi känner att det finns risk att stämningen blir hätsk. Vi har många situationer med mycket ungdomar. De avviker ofta bara de ser att vi filmar och då blir det ju ingen social oro.

Kameran Brita Nääs använder går också att montera på instrumentbrädan.
– Under en biljakt till exempel är det så mycket adrenalin och man är så koncentrerad på trafiken och så. Kameran får ju med de brott som begås. Dessutom kan vi prata med den samtidigt och notera att ja, nu var det en rödljuskörning.
Brita Nääs har svårt att se några direkta nackdelar med att bära kamera. Så länge den bara spelar in vid själva insatserna.
– Den är smidig att ha på sig. Selen, som är lite som en slags barnsele, sitter i och för sig i vägen för lite fickor och så, men den hindrar mig inte från att göra mitt jobb och utgör inget säkerhetsrisk.
Däremot berättar Brita Nääs att de har haft lite tekniska problem med att få över filmerna till den speciella dator där de ska lagras. Då får minneskorten gå direkt till utredarna.

I Västerort prövade man förra våren fasta kroppskameror av typen RS3-SX i ett kortare bärprov, men bestämde sig för att inte fortsätta. Enligt serviceansvarig ansågs de lite för klumpiga och dyra. Synd tycker Anton Zetterholm på utryckningen som var en av de som provade.
– De är mycket smidigare i handhavandet än Go pro-kamerorna. Bara en knapp att tänka på. Och så går de inte sönder lika lätt. Vi har en massa trasiga kameror som har gått sönder i utgångarna.
Den enda fördel Anton Zetterholm ger sportkameran är att man lätt kan flytta den mellan sig själv och instrumentbrädan.
– Jag hade den fasta kroppskameran på under en biljakt och det blev ju inte så bra. Den filmade ju in i ratten.

I Göteborg väntar man på att komma vidare med bärprover på just fasta kroppskameror av typen RS3-SX i samband med de helginsatser som görs runt krogarna på Avenyn.
– Det har att göra med bevissäkerheten. En varm sommardag kan det vara 70 000 pers på Avenyn. Det kan stå hundra personer runtomkring och filma oss. Men de får sällan med vad som ledde till ett ingripande, säger Richard Sörensen som ansvarar för helginsatserna.

Den kamera de vill pröva får också med vad som hände redan 30 sekunder innan inspelningen slås på. Det skulle ge en bättre bild av vad som faktiskt ägt rum vilket skulle bidra till både polisens och allmänhetens rättssäkerhet, tycker Richard Sörensen.
– Ibland kan ju det vi gör se våldsamt ut. Om man får med vad som hände även innan ett ingripande kanske det går fram att det var nödvändigt. Och var det inte det så är det väl också bra att det finns bevis.

Nationella riktlinjer saknas

Många poliser tycker att kameran ger ökad trygghet i arbetet, både för dem själva och för medborgarna. Men Tomas Stjernfeldt på Polisförbundet ser många frågor som bör redas ut innan facket kan ta ställning.

– Vilket ansvar ska en enskild polisman ha för hur det filmas och hur det filmade materialet sedan lagras och hanteras? Hur ska det kunna användas i en rättsprocess? Jag är inte ens säker på att lagstiftningen hänger med här, säger Tomas Stjernfeldt som sitter i förbundets styrelse.

Han tycker att detta är något som både Polisförbundet och arbetsgivaren måste titta på. Än så länge menar han att ganska få använder sig av kameror och att det ofta är vid speciella typer av händelser.
– Vi ska vara öppna för att det här nog är något vi ska använda oss av, men frågan är hur.
Tomas Stjernfeldt förstår de poliser som betraktar kameran som en extra säkerhet inte minst när det gäller att bli trodd. Men han ser det som ett problem om kameran skulle bli norm.
– Vi ser redan nu att polisrollen utarmas och att finns en risk att det framöver alltid kommer att krävas stödbevis för att polismannens ord ska vara värda något. Vi måste verkligen ta ett större grepp och se på lång sikt vad det här innebär, säger han.

Hur filmerna hanteras är olika och det finns inga nationella riktlinjer inom polisen varken för själva filmandet eller för hur materialet ska hanteras och arkiveras.
– Det är något vår rättsavdelning kommer att behöva ta tag i. En av många saker som måste likriktas i den nya organisationen, säger Per Engström, tillförordnad gruppchef på Polisens Utvecklingscentrum Stockholm.

Han gör skillnad på de fasta kroppskamerorna, som de av typen RS3-SX eller Taser, och sportkameror som Go Pro. De senare menar han snarare ersätter de dokumentationsgrupper som förut fanns med vid större händelser och att användandet inte är lika problematiskt som användandet av fasta kameror. Men någon samlad bild av hur utbredd användningen faktiskt är av de olika typerna har inte polisen centralt.

Ett ökat användande av fasta kroppskameror förhåller sig Per Engström skeptiskt till.
– Vi måste fråga oss varför kamerorna används. Är det för att öka de anställdas trygghet eller för att bevisa att vi inte gjort något fel? Att använda det för att komma till rätta med ett misstroende mot polisen tror jag är fel. Det får inte bli som i England. Där har det gått överstyr så nästan ingenting anses kunna bevisas utan att det filmats.

Dödsskjutning kan ge
fler kameror i USA

President Obamas svar på kritiken efter dödsskjutningen i Ferguson är bland annat att be om medel för fler kroppsburna kameror till polisen.

Foto: Eduardo Munoz /Reuters/TT

I USA har dödsskjutningen av den obeväpnade svarta tonåringen Michael Brown lett till både upplopp och stora organiserade protester i hela landet.

Polisen som sköt 18-åringen i Ferguson den nionde augusti förra året åtalades inte. Man har inte kunnat slå fast vad som faktiskt hade hänt vid dödsskjutningen.
President Obama har svarat på protesterna bland annat med att föreslå ett miljardpaket för utbildning och utrustning åt poliser runt om i landet. I paketet ingår att ytterligare 50 000 poliser ska utrustas med kroppskameror.
Kamerorna används redan på flera håll i USA. Enligt The New York Times har ett pilotprojekt utfört i Rialto, Kalifornien mellan 2012 och 2013 gett en minskning av anmälningar mot polismän på hela 88 procent.

En sak till att hålla rätt på

I USA har polisfacken kritiserat ett ökat användande av kameror utifrån att det blir ytterligare ett moment för poliserna att hålla reda på. Chuck Canterbury, ordförande för det amerikanska polisfacket FOP, sammanfattar debatten om kroppskameror med att det å ena sidan finns integritetsproblem men å andra sidan också bevisfördelar både för allmänhet och polis.
I Australiska New South Wales pågår tester av kroppskameror av märket Taser. Scott Weber, ordföranden i polisfacket i New South Wales, är mycket positiv till kamerornas inverkan på brottslingar samt filmens värde som bevis. Han skulle gärna se kameror på alla i yttre tjänst. I Frankrike, där kameror testas sedan en tid tillbaka, oroar man sig från fackligt håll för att bäraren av kameran riskerar att angripas i ökad utsträckning.