Polistidningen nr 1 delas ut runt 9:e februari. Nästa nummer når brevlådorna på skärtorsdagen.
 
 
 
 

Arkiv

aksjuka

Foto: Johan Svanestrand Montage: Ali Moosavian

Åksjuk utan att må illa?

Publicerad 2015-04-08

Reportage Redan förstadierna till åksjuka sänker prestationsförmågan och ger fysiska förändringar utan att vi märker av dem.

Rörelsesjuka är ett samlingsnamn för åksjuka i bil, buss, tåg, flyg och båt. Alla med intakt balansorgan kan bli åksjuka, även de som säger att de aldrig blir det. De har säkert upplevt förstadierna utan att koppla dem till fullt utblommad åksjuka.
– Man kan vara påverkad av rörelsesjuka med nedsatt förmåga och prestation utan att må illa vilket är vanligare än vad man tror, säger Joakim Dahlman, forskare på Chalmers institution för Sjöfart och Marin teknik i Göteborg.

Åksjuka kan motverkas om man lärt sig känna igen förstadierna, som lätt förväxlas med till exempel stress. Vanliga tecken är muntorrhet, lätt huvudvärk, oroskänsla i magen som inte förknippas med illamående, problem att fokusera och handsvett, samt påverkan på korttidsminnet och inlärningsförmågan.
– Dessa symptom når inte alltid medvetandegraden men vi kan mäta och se effekter på våra förmågor, bland annat minnesfunktionen. Och ju senare i förloppet mot rejäl åksjuka ju mindre är möjligheten att de fungerar som vi förväntar oss, säger Joakim Dahlman.

Just svårigheten att själv märka förstadierna och nedsatt prestationsförmåga gör det än viktigare att lära sig känna igen dem. Om symptomen ökar svarar kroppens autonoma nervsystem med att centralisera blodet till hjärtat och magen som ett försvar inför ett okänt hot, vilket ger kallsvettning. Även det sker oftast obemärkt.
– Därefter kommer den kritiska punkten mycket snabbt, så antingen fokus på åksjukan eller fullt fokus på uppdraget, säger Joakim Dahlman.

Att inte läsa karta eller GPS, inte titta på radion när man lyssnar eller pratar i den, inte pilla med saker i baksätet utan att titta ut och försöka fokusera kan dämpa symptomen i en bil. Att byta plats och köra bilen och göra det så tidigt som möjligt är också bra.
– Att ta över ratten är ett bra sätt att snabbt häva en begynnande åksjuka. Det går åt mycket resurser till att köra bil vilket tränger undan tankarna på åksjukan och ger kontroll. Konflikten mellan kroppens autonoma reaktion – vilket inledde förstadierna – reduceras under körningen och ger en snabbare återhämtning, säger Joakim Dahlman.

Bra förutsättningar är att vara lagom mätt, och det finns inget stöd för att knäckebröd eller salt skulle hjälpa vilket är vanliga myter.
Det finns även en skillnad mellan män och kvinnor. Kvinnor har lättare för att bli åksjuka, speciellt i samband med menstruation och under graviditet.

Vissa belägg finns också för att vältränade människor löper större risk att bli åksjuka än otränade, sannolikt på grund av bättre sensorisk förmåga och ett vassare sinne som snabbt registrerar avvikelser. De kan dock kompensera genom att lära sig känna igen förstadierna tidigt och agera utifrån det.

Claes Hindenfelt
frilansjournalist

Rörelsesjuka i forskarfokus

Att bli av med åksjukan, utan att bli trött, är fokus just nu för forskaren Joakim Dahlman och hans doktorander.

Joakim Dahlman är medicine doktor och forskare som specialiserat sig på rörelsesjuka och dess fysiologi samt påverkan på våra förmågor.
– Jag arbetade på FOA, sedermera FOI när jag började forska om detta i början av 2000-talet. De var mycket intresserade, rörelsesjuka var ett stort problem i alla vapenslagen, speciellt i fönsterlösa fordon och fartyg, säger Joakim Dahlman.

Medan de biologiska reaktionerna är väl utforskade och går att mäta återstår mycket forskning på den psykologiska delens olika förstadier, samt förväntningar och tidigare erfarenheter.

Vårt balanssinne har en viktig roll tillsammans med synen och vår proprioception. Balanssinnet har koll på huvudets position och förhållande till en lodlinje medan proprioceptionen känner av om vi står upprätt eller lutar. När den informationen bekräftas av synsinnet är allt väl. Problemen uppstår när det blir en konflikt mellan minst två av de tre. Det vanligaste är när synen inte kan bekräfta de andra två vilket gör att hjärnan inte kan tolka informationen.
– Rörelsesjuka i sin värsta form, oftast sjösjuka, innehåller många existensiella delar i slutfasen. Och det ligger mycket sanning i viljan att hoppa överbord, att komma bort från miljön som gör en sjuk. Det handlar om ren överlevnad, att systemen håller på att gå ner, säger Joakim Dahlman.

Men varför rörelsesjuka ger just dessa symptom, yrsel, kräkningar och apati, är inte helt klarlagt. Varför börjar man till exempel inte nysa i stället?

I dag är Joakim Dahlman vice prefekt på Institutionen för Sjöfart och Marin teknik. Parallellt med sin egen forskning handleder och ansvarar han för institutionens doktorander, för närvarande ett trettiotal.
– Nu har vi fokus på kombinationer av befintliga mediciner för att kunna häva den tröttande effekten i dagens preparat. De kan då bli av med illamåendet eller förskjuta det utan att bli trötta och tappa förmåga, vilket är viktigt för de som arbetar operativt, säger Joakim Dahlman.

Claes Hindenfelt
frilansjournalist