Polistidningen nr 3 delades ut runt 15:e juni. Nästa nummer kommer 7:e september. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 
 

Arkiv

Foto: Emma Eneström

Foto: Emma Eneström

Fler chefer än jobb
vållar huvudbry

Publicerad 2015-04-21

Aktuellt Sista ansökningsdagen för indirekta chefstjänster är på väg att gå ut och en stor mängd poliser väntar på besked om sin framtid. Men för de som hamnar mellan stolarna finns det få svar på frågan om vad de ska jobba med.

Anders Westlund, Polisförbundets nye ombudsman för chefs- och ledarskapsfrågor, tror att det blir svårt för många mellanchefer att ta steget in i den nya organisationen. Problemet är att det inte finns tjänster för alla som söker chefsjobb på indirekt nivå, det vill säga från kommissarie och uppåt.

”Man har inte klarat av att komma upp med ett beslut och nu börjar det bli akut. Problemet är att folk inte söker andra tjänster om de måste gå ner i lön.”

– Bara i Stockholm rör det sig om ett 100-tal personer som befinner sig i en jobbig situation. Det är sagt att de ska ut i lokalpolisområdena, men det kommer inte att funka, tänk att vara 55 år gammal och chef sedan 20 år och behöva återgå till skift och radiobil, säger Anders Westlund.

Polisen i Stockholm har sedan tidigare vana vid övertaliga chefer. Ett system med sex år långa förordnanden vid tillsättningarna resulterade i placeringssvårigheter. Hittills har det främst varit äldre poliser som har drabbats, men Anders Westlund tror att detta kan vara på väg att ändras.
– Nu finns det många yngre kollegor på chefsnivå, de berörs ju också. Möjligen har en del av dem lättare för att börja om i radiobil än de äldre.

En annan olöst fråga är vilken lön en polis ska ha som kommer från en chefstjänst. I många fall kan det röra sig om skillnader på över 10 000 kronor i månaden.
– Man har inte klarat av att komma upp med ett beslut och nu börjar det bli akut. Problemet är att folk inte söker andra tjänster om de måste gå ner i lön.
Anders Westlund återkommer flera gånger till att ledningen inte har tagit problemet på allvar, trots att man har suttit i flera arbetsgrupper.
– Detta kommer inte som en överraskning för någon. Jag tycker att det är sorgligt att se ett sådant slöseri med kompetens och erfarenhet. Dessvärre anar jag att man kommer att lösa problemet i panik genom att skapa onödiga chefstjänster.

Anette Öberg, ordförande för Polisförbundet Stockholms chefsförening, betonar dock att det existerar ljuspunkter. Hon påpekar att det finns chefer som känner sig trötta på en ledande roll och gärna tar ett steg tillbaka. Dessutom finns de nyskapade tjänsterna som kommunpoliser, tjänster utan chefsansvar men med krav på kommissariegrad.
– Där tror jag att det kan finnas plats. För arbetet som kommunpolis är det en fördel med ålder och erfarenhet.

Men det är inte bara problemet att hitta passande tjänster som oroar. Samtidigt som placeringarna genomförs måste de involverade arbeta kvar på sina gamla jobb. Det är ett resultat av att Polisen fortfarande befinner sig i ”nyläge 1” då arbetet enligt den gamla organisationen pågår parallellt med att nya arbetssätt introduceras.
– Först i nyläge 2 kommer alla att arbeta på sina nya tjänster, fram till dess handlar det om att göra allt samtidigt.
Enligt Anette Öberg har situationen också påverkats negativt av att det inte finns några biträdande lokalpolischefer i den nya organisationen.
– Många kommissarier hade säkert spetsat in sig på att söka som biträdande. När den möjligheten faller bort får det följdverkningar i hela processen.

Hon är också oroad för att lokalpolischeferna kommer att få för stor arbetsbelastning. Därför har chefsföreningen överlämnat en skrivelse till rikspolischefen.
– I den framför vi vår oro för att det kan bli problem på den fronten i framtiden, säger Anette Öberg.

Avdelningsdirektören Elisabeth Bjar Söderlund anser inte att arbetet med att hitta passande arbetsuppgifter i den nya organisationen till de före detta cheferna har kommit igång för sent.
– Nej, arbetet har pågått länge med samordningsprojektet och regionala omställningsansvariga, säger hon.

Principerna för bemanning, omplacering och omställningsåtgärder hålls samman nationellt av projektet HR5. Men hur många chefer som kommer att bli aktuella för omplacering till andra uppgifter eller funktioner i hela landet säger sig Elisabeth Bjar Söderlund inte veta.
– Nästa avstämning gör vi tillsammans med omställningsansvariga i regioner och på avdelningar i slutet av april för att kunna redovisa till arbetstagarorganisationerna.