Arkiv

”Alla borde testas”

Publicerad 2015-06-18

Aktuellt Peter Lindbergh hade på sig hörselkåporna den där dagen på skjutbanan för 13 år sedan. Runt halsen. När han sköt gjorde det ont i hela kroppen.

Peter Lindbergh Foto: Emma Eneström

Peter Lindbergh Foto: Emma Eneström

– Jag minns att jag tog några steg bakåt och skrek avbryt.
Trots den smärtsamma upplevelsen på skjutbanan och att det ringde i öronen en bra stund efter händelsen gick Peter Lindbergh vidare i livet utan att tänka så mycket mer på det.

Ofta var det så att hans omgivning snarare än han själv stördes av att han hörde dåligt. Själv gick han i och för sig sällan på svensk film på bio. Han föredrog utländska för att de var textade. Men så kom den där dagen på Stora Torget när hans fru uppmanade honom att testa öronen.

”Man blir ju tio år äldre på en gång på något sätt.”

Peter Lindbergh skickades vidare på ytterligare kontroller och hörselskada på båda öronen konstaterades. Det blev tal om hörapparat och det tog emot.
– Man blir ju tio år äldre på en gång på något sätt, säger Peter Lindbergh, som i dag är 48 år.
Men nu är han van. Och själva apparaterna är ganska små och diskreta i svart. Först funderade han på rosa för att göra ett statement, men säger att han fegade ur.

Han uppskattar också alla ljud som han återupptäckt – även om de i viss mån tröttar. Hemma tar han ofta av sig hörapparaterna, för livet med små barn är ljudligt.
– Men jag har ju tonåringar också och de är ju lite trötta på att gamla pappa inte hör, säger han.

I samband med att hörselskadan konstaterades drog sig Peter Lindbergh till minnes händelsen på skjutbanan. Han tror fortfarande att hörselskadan har sitt ursprung där och försökte få den klassad som arbetsskada. Men det lyckades inte. Trots att han var utan anmärkning på antagningen till polisutbildningen.
– På försäkringsbolaget menar de att jag hade nedsatt hörsel på min mönstring och att min skada snarare ser ut som om jag jobbat på sågverk i 40 år än skadats av en smäll.

”Vi pratar mycket om att göra hälsokontroller och att få göra syntest för glasögon är inga problem. Men att kolla hörseln finns det inga rutiner för.”

Peter Lindbergh har inte försökt driva det hela vidare. Däremot har han konstaterat att det är svårt att få en hörselskada klassad som arbetsskada om det inte finns dokumenterat hur bra man hörde innan händelsen som ska ha lett till skadan.
– Vi pratar mycket om att göra hälsokontroller och att få göra syntest för glasögon är inga problem. Men att kolla hörseln finns det inga rutiner för, säger han.

Peter Lindbergh är huvudskyddsombud i Uppsala, och även hela region Mitt. På hans initiativ har skyddskommittén där drivit igenom ett förslag om att alla i yttre tjänst och på LKC ska få göra hörseltest. Hittills har 107 poliser testat sig. Nu kämpar Peter Lindbergh för att hela region Mitt ska omfattas av hörseltesterna. Syftet är dels att ha något att utgå ifrån när olyckan är framme, så att det inte blir som för honom – svårt att säga vad som är gammalt och vad som skulle kunna vara en arbetsskada. Men också för att kunna upptäcka nedsatt hörsel och få hjälp.
– Jag tycker alla borde gå och testa sin hörsel. Och om något händer, gå till doktorn direkt. Får man inte skadan registrerad är det dessutom i princip omöjligt att få den klassad som arbetsskada.

Plötsliga ljud störst problem

Långa dagar i bullriga miljöer eller plötsliga och kraftiga ljud som kommer oväntat – båda kan ge permanenta hörselskador.

Ljudets styrka

mäts i decibel.
En människa kan höra från ungefär noll decibel. Men först när man har svårt att höra över 20 decibel kan man börja tala om hörselnedsättning

85 decibel är Arbetsmiljöverkets gränsvärde för hur mycket ljud en
arbetsdag får innehålla. Då räknas genomsnittet på dagen. Har man vistats mycket i en bullrig miljö, till exempel i hård trafik eller i stora folkmassor, kan det vara bra att ha det lite lugnt och tyst omkring sig när man kommer hem.
– Om nivån är väldigt hög kan man kanske inte vara i miljön ett helt arbetspass utan behöver hitta någon lösning där man får komma ifrån, säger Stefan Nygård, bullerexpert på arbetsmiljöverket.
Vad man gör på sin fritid spelar alltså också en viss roll för hur man påverkas av bullret i sitt arbete.

Frekvensomfång

eller hörbarhetsområde anges i hertz. Hertz anger hur många gånger trumhinnan svänger per sekund.
Lågfrekventa ljud är till exempel trafikmuller eller mörka toner medan Högfrekventa ljud det vi känner igen som höga toner till exempel fågelkvitter.

– Går du på rockkonsert eller lyssnar på väldigt hög musik i hörlurar läggs det ju till i den sammantagna bullerexponeringen. Men det är inte arbetsgivarens ansvar och räknas inte in i bullexponeringen på arbetsplatsen, säger Stefan Nygård.

Upp till ungefär 115 decibel kan en människa utsättas för utan att riskera hörselnedsättning eller hörselskador om inte genomsnittet under dagen blir för högt. Obehag upplever man vid cirka 100-120 decibel. Men går ljudet därutöver kan även kortare exponeringstider ge skador.

Impulsljud som kommer hastigt på, som till exempel från vapen och smällare, är extra farliga då stapediusreflexen, som normalt skyddar örat,

När man blir äldre

Vid  hörselnedsättning är det i första hand de höga frekvenserna som försvinner. Många äldre drabbas och det är förklaringen till att många äldre till exempel inte hör syrsor.

inte hinner med. Många smällare, till exempel så kallade bangers, har dessutom ett lågfrekvent ljud vilket är svårare att skydda sig emot än högfrekventa ljud. Det beror på att lågfrekventa ljudet har en längre räckvidd.
– Det är därför som du kanske hör basen och inte resten av musiken om grannen spelar musik, förklarar audionomen Lotta Karlsson*.

De lågfrekventa ljuden kräver alltså i regel starkare hörselskydd. Det man ska titta på då är skyddens SNR-värde*.
– Starka lågfrekventa ljud kan vara väldigt svåra att komma undan. De går dessutom in och fortplantar genom skelettet, säger Lotta Karlsson.

*Lotta Karlsson är legitimerad audionom på Starkey Sweden AB som har jobbat bland annat med att ta fram formgjutna hörselskydd åt tunnelbanepolisen i Stockholm

*SNR-värde: Mått på hur mycket ett skydd isolerar beräknat på genomsnittet av relevanta frekvenser, då ljud har olika mycket energi och därmed förmåga att ta sig igenom skydd beroende på vilken frekvens de har.

Att höra eller höras – det är frågan

Starka smällar på låga frekvenser kräver kraftiga skydd. Men poliser som vistas i miljöer där det smäller behöver också höra varandra och människor omkring sig. Ett dilemma enligt tunnelbanepolisen Robert Sollare.

Foto: Privat

Robert Sollare Foto: Privat

– Jag brukar tänka att det är viktigare att jag har hörseln i behåll än att jag hör order. Det är ju värre för dem som är befäl och så. Som det ser ut nu är de tvungna att ta vissa risker.
Robert Sollare syftar på att de hörselskydd polisen har att tillgå i dag inte erbjuder ett tillräckligt starkt skydd. I alla fall inte i alla lägen. Från början hade han och kollegorna vanliga skumgummiproppar.
– Men har man dem i länge blir man jätteöm i hörselgångarna. Därför begärde vi formgjutna vilket vi fick, men så kom det här med bangers. De kan smälla upp till 170 decibel fast de är jättesmå och knappt syns och kastas rakt mot poliserna ibland. Hörselskydden skyddar inte då.
Bärprover görs, bland annat i Östergötland, på elektroniska hörselskydd som ju kan vara ett alternativ för att hantera problemet med höga smällar och behov av att kommunicera. Men tillsvidare får poliserna skydda sig så gott de kan.
– Tyvärr är det många som sätter i skydden först när första bangern gått av. Och då kan det ju redan vara försent säger Robert Sollare.

Nationell arbetsgrupp tittar på hörselskyddet för polisen

En nationell arbetsgrupp ska ta fram en kravspecifikation för vilka typer av hörselskydd som behövs inom polisen. Det har gjorts mätningar i olika polisiära arbetsmiljöer – bland annat för supporterpolisen, på övningsbana och i trafikmiljö.

Måns Borgny Foto: Privat

Måns Borgny Foto: Privat

– Jag hoppas att man ska göra en mätning på Bråvallafestivalen också. Konserter är ju ett annat tillfälle då poliser utsätts för starkt ljud, säger Måns Borgny som är huvudskyddsombud i Östergötland och sitter med i arbetsgruppen.
Måns Borgny har saknat ett helhetstänk i polisens tidigare strategier för att förebygga hörselskador.
– Det är ett stort problem eftersom vi både måste ha koll på vad som händer omkring oss och samtidigt kunna höra och höras. Jag har tjatat om det här sedan 2008 så det är bra att det händer något. Även om det går väl långsamt.
I Östergötland har man testat elektroniska hörselskydd. Men än så länge har man inte bestämt sig för hur man ska gå vidare. En del modeller ansågs av testpiloterna vara för krångliga.
– En fördel är ju om det blir ett skydd som man vill använda. Annars gör det ingen nytta. Senast inför nästa säsong ska vi ha något som supporterpolisen kan använda sig av, säger Måns Borgny.