ANNONS:

 
 
 
Polistidningen nummer 3 delades ut runt den 15 juni. Därefter kommer nästa nummer 9 september. Komplett ugivningsplan finns här.
 

Lenas ledare

"Brottsligheten
tar helt enkelt
inte semester"

Lena Nitz, ordförande

 
 
 
 
 

Arkiv

Forskare: Poliscykling kan befrämja hälsa och förebyggande arbete

Publicerad 2015-06-27

Insänt Polisen i Sverige ska få färre polisbilar. Det kan vara något som blir väldigt positivt sett ur flera aspekter. Kanske vi kan få se fler poliscykelpatruller på gatorna? Det skriver forskaren Jörgen Lundälv docent i trafikmedicin, Umeå universitet och docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Nyligen läste jag i Polistidningen att en utredning har presenterat ett förslag att man eventuellt ska minska fordonsparken med polisbilar i landet med 700 färre polisbilar. Det anges bland annat att flera polisbilar är i dåligt skick och av äldre modeller. Polisbilen ses både som ett transportmedel men även som ett kontor, en arbetsmiljö som många poliser vistas i under längre tider. Polisen gör ett mycket viktigt arbete i samhället. Mycket av deras insatser uppmärksammas inte alltid av medierna. Polisen får även kritik mot olika insatser och händelser. Det är tragiskt när till exempel polisbilar är inblandade i kollisioner. Det drabbar så många människor, både polispersonal och medtrafikanter. Också närstående drabbas naturligtvis av krascher i vägtrafiken. Det är därför viktigt att lyfta fram också de positiva sidorna av polisens arbete och vad man även kan lära av olyckorna.

I några städer finns det poliser som använder cykeln under tjänstetid. I medierna beskrivs de som ”den cyklande polisen”. För flera år sedan deltog jag i en forskargrupp som undersökte hur cykelpoliser i Finland upplevde cykeln både ur ett säkerhetsperspektiv men också medborgarperspektiv.

Poliserna ansåg att cykeln var väldigt positiv ur båda perspektiven. De fick en bättre kontakt med medborgarna och kunde dessutom förflytta sig snabbt och enkelt på gatorna. En ytterligare fördel med poliscykling är att cyklingen kan vara hälsobefrämjande för varje polis under arbetstid.

Cykelpatruller kan användas som ett komplement i den polisiära verksamheten. Egentligen skulle cykelpoliserna uppmärksammas på ett helt annat sätt än vad som är fallet i dag. De gör ett fantastiskt arbete och skapar kontakter med allmänheten som är mycket värdefulla. För att polisen på ett bättre sätt än vad som är fallet i dag ska kunna leda nollvisionen skulle ett sätt kunna vara att fler poliser får bli cykelpoliser. Det skulle kunna bli en stor framgång när det handlar om att befrämja trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Låt även alla cykelpoliser besöka barn och ungdomar i skolorna. På så vis skulle nya mötesplatser och samtal om trafiksäkerhet, cykling men också brottsförebyggande arbete kunna ta fart.

 

 

Jörgen Lundälv

Docent i trafikmedicin,
Umeå universitet
och Docent i socialt arbete
Göteborgs universitet