ANNONS:

AMV_68775_160814_polisen
 
 
 
 
Polistidningen nr 3
delades ut runt 14 juni.
Nästa nummer
kommer 8 september.
 
 
 

Arkiv

Illustration: Emma Hanquist/Form Nation

Illustration: Emma Hanquist/Form Nation

Studentsituation
lyfts i prisat exjobb

Publicerad 2015-06-17

forskning Polisutbildningen, med höga prestationskrav och stor tävlingsinriktning bryter i värsta fall ner studenternas tro på sig själva. Speciellt kvinnorna drabbas. Detta enligt ett uppmärksammat examensarbete från Polishögskolan.

”Den inre uniformen”, med undertiteln: ”En studie om polisstudenters välbefinnande” utsågs till det bästa examensarbetet på Polishögskolan under höstterminen 2014. Författarna Camilla Aggring, Madeleine Borg, Sofia Erkes Mazhoud, Johanna Markgren och Cecilia Norberg byggde arbetet på enkätutskick till sina studiekamrater i termin fyra. Dessutom djupintervjuade de fem studenter och pratade med ett större antal av dem för att samla belysande citat.

Centralt för studien är begreppet ”självtro” – enligt författarna en sammansmältning av orden självförtroende och självkänsla. Den huvudsakliga frågeställningen berör hur studenterna i termin fyra mår avseende självtro, om deras självtro förändrats tillfälligt eller bestående under utbildningen samt om det finns någon könsskillnad kopplad till detta. Dessutom är ett av målen med studien att undersöka om det finns utbildningssituationer som påverkar elevernas självtro extra mycket i negativ riktning.

Av materialet framgår att ett stort antal av de tillfrågade studenterna anser att deras självtro temporärt försämrats under utbildningen. Ofta har det rört sig om situationer i samband med övningar i sådant som ligger nära polisverksamheten. Speciellt de kvinnliga eleverna uppger att de mår dåligt på grund av rädsla för att misslyckas med fysiska moment. Författarna betonar att det finns en utbredd upplevelse bland eleverna av att de sällan lämnar övningar med känslan att de lyckats väl.

En elev säger: ”Varje övning går i princip ut på att misslyckas. Det kallas problembaserat lärande. Jag har läst problembaserat lärande på universitetet, och där fungerade det på ett helt annat sätt!”

Många kvinnliga elever anser att männen gynnas genom större fysisk styrka och att vanliga övningar inte tar hänsyn till könsspecifika skillnader. Ett exempel är självskydd, då en gärningsman ska kontrolleras. En av de intervjuade kvinnorna säger att det egentligen är så att en teknik ska behärskas till 100 procent, men att killarna kan ”muskla” in de sista 30 procenten medan tjejerna känner sig misslyckade. Hon fortsätter: ”Killarna tror att de kan teknikerna, eftersom de lyckas övermanna gärningsmannen, men med mycket hög skaderisk.”

Slutligen presenterar skribenterna en rad förslag på hur de anser att utbildningen kan förbättras. Bland annat nämner de individuella handledningssamtal där studenten ska våga lyfta problem och prata om sina personliga svagheter. En rent praktisk aspekt som de lyfter är att det vore bra om övningarna upprepades flera gånger och diskuterades öppet i grupp – med målet att färre studenter skulle känna ett slutligt misslyckande efter ett genomfört moment.

 

”Det är ett utbrett problem”

– Under utbildningen borde vi lära oss att skilja på polisrollen och den man är, att inte ta allt så personligt, säger Camilla Aggring.

Hon beskriver hur det börjar redan under uttagningen till polisutbildningen. De förhoppningsfulla studenterna testas ingående och det är personliga egenskaper som lyfts fram och slutligen får stor betydelse.

– Det blir privat och personligt och därför känns det också så tungt att misslyckas. Du misslyckas som människa.

Johanna Markgren berättar om hur de fem skribenterna delade liknande erfarenheter och började prata med varandra. De undrade om de skulle klara av polisyrket, påverkade av känslan av att hela tiden misslyckas under övningarna.

– Det var de praktiska ämnena som vi alla tyckte var jobbigast. Detta gjorde att vi kände samhörighet i varandras erfarenheter och började prata, fråga och höra efter om hur andra kände. När vi insåg att det var fler än vi, och att det verkade finnas i alla terminer så kände vi att vi ville skriva om detta. Och studien visade att det är ett utbrett problem, säger hon.

Det finns ingen risk att resultatet färgades er egen syn på utbildningen?

– Jag tror inte det. Vi var medvetna om den problematiken och strävade metodmässigt efter att undvika ledande frågor och hela tiden förhålla oss objektiva. Dessutom hade vi nytta av polisutbildningen där vi tränas att vara neutrala och inte ta ställning, säger Camilla Aggring.

Skribenterna understryker att det inte handlar om ett könsspecifikt problem, även om det var flest kvinnliga studenter som kände sig misslyckade. Det tycker att de utbildningsansvariga reagerade på ett bra sätt när de presenterade studien.

– Många har nog inspirerats av förbättringsförslagen, redan i slutet av samma termin märkte jag på en del lärare att de ändrat lite upplägg på övningar bland annat, säger Cecilia Norberg.

Madeleine Borg påpekar att de hade farhågor om att ämnet skulle vara tabu eller att lärare skulle känna sig utpekade. Men att det blev tvärtom.

– Vad vi hört så var det rent av en ”kioskvältare” i lärarrummet. Sedan vet vi inte om det stämmer, men den respons vi fått har bara varit positiv.

Skribenterna hoppas och tror att flytten till Södertörn kommer att föra gott med sig. Cecilia Norberg beskriver hur hon tycker att en speciell stämning förbunden med stelnade normer fastnat i väggarna i Sörentorp.

– Jag hoppas på att mycket av dessa problem kommer att reda ut sig nu när skolan flyttar till universitetet i Södertörn, där eleverna dagligen kommer att träffa och beblandas med andra studenter, säger hon.