ANNONS:

 
 
 
 
 
Polistidningen nr 3 delades ut runt 15:e juni. Nästa nummer kommer 7:e september. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 

Arkiv

Ett fall som satt osynliga spår

Publicerad 2015-09-10

Att utsättas för våld är den vanligaste arbetsskadan bland poliser, enligt statistiken. Den näst vanligaste är att den som skadats föll.
Uppsalapolisen Ulrica Holmstedt hör till de som drabbades förra våren – då hon fälldes av en 15-åring – och hon är ännu inte återställd.

Själva fallet gick så snabbt att Ulrica Holmstedt först inte fattade vad som hänt. Efterspelet har varit desto mer utdraget. Nu lever hon med molande smärta, domnande fingrar och ojämn ork. Foto: Eva Schoultz 

Själva fallet gick så snabbt att Ulrica Holmstedt först inte fattade vad som hänt. Efterspelet har varit desto mer utdraget. Nu lever hon med molande smärta, domnande fingrar och ojämn ork. Foto: Eva Schoultz

Aktuellt Valborg 2014. Plötsligt ligger Ulrica Holmstedt på marken. Full av adrenalin reser hon sig och hjälper sin kollega att boja den 15-åring som fällt henne. Sen tas hon ur tjänst.

Över ett år har gått sen det där kvällspasset i Bålsta. När Ulrica Holmstedt fälldes slog hon huvudet i den våta asfalten. Nacken och vänstra höften, där batongen och radion satt, tog så mycket stryk att hon fortfarande har svårt att sitta i en polisbil.

Ulrica Holmstedt har varit sjukskriven i omgångar. Nu arbetar hon heltid som utredare i rödmapps-gruppen i Uppsala. De tar hand om ärenden där någon sitter anhållen eller häktad, en ny tempofylld utmaning som hon stormtrivs med.
-Jag tror inte att en längre sjukskrivning skulle göra mig friskare. Det var bra i början när jag hade fullt upp med besök hos läkare och sjukgymnast. Däremot tror jag på träning och att man lyssnar på kroppen, säger hon.

Tillvaron har på många sätt varit upp och ner sedan händelsen. Ulrica Holmstedt var därför inte så förberedd på rättsprocessen mot 15-åringen som hon skulle ha önskat, med facit i hand. Det är tydligt att hon är frustrerad över att hovrättens friande dom.
– På ett sätt tycker jag samtidigt synd om honom …

Hennes egna tonårssöner har en nyväckt medvetenhet om vad deras mamma riskerar när hon går till jobbet. Själv vill hon helst blicka framåt.
– Det hade kunnat vara mycket värre. Jag kan gå och stå. Nu fokuserar jag på att bli bra, säger hon.

Friades av Svea hovrätt

15-åringen sparkade undan benen på Ulrica Holmstedt för att komma loss och hjälpa sin far, som fått en panikattack i samband med polisens ingripande. 15-åringen åtalades för våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd. Uppsala tingsrätt friade honom, men ordföranden och en av nämndemännen ansåg att han var skyldig.

I slutet av juli fastställde Svea hovrätt den friande domen. Hovrätten skriver att 15-åringen måste ha förstått att han med våld förgrep sig på Ulrica Holmstedt samt hindrade polismän i deras myndighetsutövning – men att det inte är bevisat att han hade erforderligt uppsåt. När detta läses har domen vunnit laga kraft.

ulrica2

ulrica3