ANNONS:

AMV_68775_160814_polisen
 
 
 
 
Polistidningen nr 3
delades ut runt 14 juni.
Nästa nummer
kommer 8 september.
 
 
 

Arkiv

Planen för omorganisationen följs slaviskt, även när den inte passar verkligheten, wnligt Polisförbundets Stockholms ordförande Stefan Eklund. Foto: Anna-Karin Nilsson

Planen för omorganisationen följs slaviskt, även när den inte passar verkligheten, wnligt Polisförbundet Stockholms ordförande Stefan Eklund. Foto: Anna-Karin Nilsson

”Vi saknar lokaler
flera år fram i tiden”

Publicerad 2015-09-10

Aktuellt Stockholm går som första region in i nyläge 2 – ett eldprov för den nya organisationen. Den 26 oktober tas steget.

Enligt Stefan Eklund, ordförande Polisförbundet Stockholm, står chefer, medarbetare och allmänhet inför en besvärlig tid.
Ett problem är enligt Eklund att planeringen inte ändras utifrån rådande förutsättningar. I stället följs planen slaviskt även då verkligheten egentligen inte medger det.
– Vi saknar lokaler flera år fram i tiden. I Nord saknar de mest lokaler. På pappret kan folk vara på ett ställe, men i verkligheten är de någon annanstans.

Enligt Eklund är chefsstödet otillräckligt.
– Dessutom blir det alldeles för få indirekta chefer. Det finns ingen möjlighet att både leda en stor operativ verksamhet och samtidigt ha kontakt med medarbetarna. I slutänden går det ut över allmänheten, säger han.

Han nämner att City hade 35 indirekta chefer i den gamla organisationen, i den nya är de åtta stycken. Samtidigt har sektionscheferna inga biträdande chefer till sitt förfogande, något som Eklund kallar ”djupt olyckligt”.
– I värsta fall slår det hårt mot vår operativa förmåga, som har varit bra tidigare, man skrotar något som funkat och får i stället kaos.

Han anser att det i grund och botten rör sig om en kulturkrock. De som dragit upp riktlinjerna för den nya organisationen har utgått från kunskaper om hur en ordinär myndighet byggs upp. Men de glömde att Polisen utmärker sig genom att ha krav på sig om att utföra verksamhet 24 timmar om dygnet.
– Man har konstruerat ett hus med sex våningar, en förvaltningsbyggnad som passar för Försäkringskassan eller någon annan som verkar dagtid måndag till fredag, säger Stefan Eklund.

Vad föreslår du för lösningar?
– Att arbetsgivaren sätter sig ner med oss och pratar, nu hänvisar man bara till politiska beslut och framtida utvärderingar. Men då kommer det att dröja till 2018 innan vi kan få en ändring och till dess har vi tappat mycket kraft.

Stefan Eklund är inte ensam om att vara oroad. Då Polistidningen ringer runt och frågar fackliga företrädare om nyläge 2 får vi bland annat följande kommentarer:
– Problemet är att man inte har kommit igång med rekryteringen av chefer, vi har bara en tillförordnad. Jag utgick från att vi skulle få en chef när vi fick veta att vi skulle förbli ett polisområde, säger Mattias Wallin, ordförande Polisförbundet Gotland.
– Det som stör mig är att man hela tiden poängterar att man ska ta hänsyn till medarbetarnas åsikter. Men allt är floskler, ingen bryr sig på allvar, säger Jeanette Sommar, ordförande Polisförbundet Stockholm Nord.

”Jag är inte oroad”

Towe Wisell är chef för landets största lokalpolisområde – Norrmalm. Med tunnelbanan inräknad rör sig långt mer än en miljon människor i hennes domäner varje dag.

Under sig kommer Towe Wisell att ha 34 gruppchefer, men ingen biträdande chef.
– Men jag är inte oroad, i realiteten har jag redan ett utbyggt stöd och hoppas att Norrmalm ska ingå i den pilot gällande ledningsstöd som kommer att driftsättas i höst, säger hon.

När alla är på plats kommer hon att ha hjälp av tre operativa koordinatorer, sju kommunpoliser och fyra medarbetare som enbart ska syssla med chefstöd. Kommunpoliserna ska sköta kontakterna med stadsdelarna och koordinatorerna den löpande verksamheten.
– Och de fyra som ska fungera som direkt chefsstöd kommer att hantera den dagliga kommunikationen med gruppcheferna.

Frågan om utvecklingssamtal, arbetsmiljöansvar och lönesättning återstår att lösa.
– Det bästa vore om jag kan delegera detta till chefstödet, men det är inte utrett ännu om det är möjligt. Därför har jag planerat att det blir jag som håller i det enligt ett löpande schema med medarbetarsamtal varje vecka.

Hon betonar att det inte finns några universallösningar för chefsstöd, inte ens inom en region.
– Förutsättningarna är ju så olika. Titta bara på Norrmalm och Södertälje, problemen är inte alls desamma. Därför är det extremt viktigt att man ser till verkligheten och anpassar sig lokalt.