Polistidningen nr 3
delades ut runt 14 juni.
Nästa nummer
kommer 8 september.
 
 
 

Arkiv

ukraina2

7 november upphörde den fasta anställningen för 150 000 poliser i Ukrainas gamla poliskår. De är nu anställda på prov i landets nya poliskår, och ska demonstrera i praktik och i tester att de vill och kan tjänstgöra i en modern, demokratisk kår. Foto: Per Enerud

Ukraina revolutionerar
sitt polisväsende

Publicerad 2015-12-10

Aktuellt Ett genomkorrumperat och ineffektivt rättsväsende ska avvecklas, och det är nödvändigt att snabbt kunna visa upp resultat. Därför har man i Ukraina bland annat snabbutbildat 4000 nya poliser som tjänar bortåt fyra gånger mer än sina övriga poliskollegor.

I grunden handlar hela reformen om förtroende. Den gamla poliskåren hade vare sig allmänhetens eller makthavarnas förtroende. För vanligt folk var polisen ett slags liga som stod i gathörnen och krävde mutor för att inte rapportera att man kört över heldragen linje.

För Ukrainas nya ledare är polisen de som stod med skarpladdade vapen på andra sidan barrikaderna under revolutionen. Det är knappt två år sedan, och polisens uppträdande är fortfarande ett öppet sår. 130 människor, varav 18 poliser, dödades i strider i centrala Kiev mellan kravallpolis med prickskyttegevär och demonstranter med molotovcocktails och spikklubbor. Efter dödsskjutningarna sade sig fem procent av allmänheten ha förtroende för polisen.

ukraina1

Anders Landén är stabshcef vid EU:s kommission i Kiev. Bo Renner är strategisk rådgivare åt Ukrainas säkerhetstjänst. Foto: Per Enerud

Anders Landén, tidigare länspolismästare i Dalarna, berättar att korruptionen är synnerligen omfattande i hela rättsystemet – från polisen på stan, till åklagarväsendet, domstolarna och kriminalvården:
–Att polisen var korrumperad visste jag nog när jag kom hit, men det tog nog ett halvår innan jag förstod riktigt hur stort problemet är, säger han.

Han och Bo Renner, som har ett förflutet inom Säkerhetspolisen, arbetar åt EU för att hjälpa Ukraina att ta sig igenom en av de kanske svåraste reformprocesserna i landets historia.
– Ukraina är ett samhälle där mycket pågår under ytan, bakom låsta dörrar. Det är ett samhälle med komplicerade lojaliteter och relationer mellan politiker, finanskretsar och direkt kriminella grupper. En liten grupp män fattar beslut, helt utan all insyn, säger Bo Renner.

EU är inte de enda som vill hjälpa Ukraina. USA är också på plats, flera grannländer och dessutom enskilda EU-länder har egna projekt för att hjälpa landet att få ordning på rättsväsendet, och ett av EUAM:s uppdrag är att försöka samordna och koordinera insatserna. Ett inte helt lätt uppdrag, anser Anders Landén.
– Många vill hjälpa till, och det finns mycket som måste göras, men det är nödvändigt att jobbet faktiskt blir gjort.

Så för att visa att det händer saker har Ukraina sedan i somras etablerat en helt ny poliskår. Först bemannandes den med unga, snabbutbildade poliser i fina Toyota Prius. En vänlig sorts polis som inte låter sig mutas och som alltid ställer upp när medborgarna behöver hjälp. Lite som scouter med tjänstevapen och handfängsel. De har polisiära befogenheter, men har bara drygt två månaders utbildning. Aleksander och Andrej har varit med från första början.
– Första dagarna var det helt otroligt vilken värme vi mötte från folk; människor hurrade nästan när vi patrullerade, säger Aleksander, som lämnade jobbet som jurist för att bli patrullerande polis.
-Visst var vår utbildning kort, men oerhört effektiv. Den var utformad så att vi även skulle kunna utvecklas i vår praktiska tjänstgöring.

*Euromajdan

Euromajdan var ett upplopp som inleddes i Ukrainas huvudstad Kiev i november 2013.

Protesterna spred sig till andra delar av landet och utvecklades till en revolt mot den sittande regimen.

I januari 2014 infördes en lag som begränsade mötesfriheten, vilket eldade på missnöjet. Efter blodiga sammandrabbningar mellan demonstranter och kravallpolis i Kiev avsattes president Viktor Janukovytj 22 februari 2014 av landets parlament.

Hans kollega Andrej har tjänstgjort i den gamla polisen i tio år. För honom var Euromajdan* den stora vändpunkten.
– Jag valde folkets sida. Jag vägrade tjänstgöra i en poliskår som användes som ett vapen mot det egna folket. Jag var på barrikaderna med mina gamla kollegor på andra sidan. Det var självklart för mig att söka tjänst i Patrullpolisen.
– I den gamla polisen gjorde vi upp varje månad hur pengarna från mutorna skulle fördelas. Och så hade vi ett beting – så och så många fall skulle vi rapportera lösta varje månad. Fullkomligt vansinnigt, säger Andrej.

Patrullpolisen började införas i Kiev i somras, och i början av november har fyra av Ukrainas storstäder fått nya poliser. Vi besöker Charkiv, Ukrainas näst största stad, och Inrikesministeriets eget universitet. Aleksej Litvinov, som är doktor i juridik, har tjänstgjort i polisen i tjugo år. Han är lärare vid Polishögskolan i Charkiv och har redan varit med och utexaminerat tre kullar patrullpoliser:
– De här poliserna har bara tio veckors utbildning, men de är inte utredare, inte tekniker, inte detektiver. De ska vara en kontaktyta mellan rättsväsendet och allmänheten. Reformen är oerhört mycket mer omfattande än så här, men det här är ett första steg till att skapa ett samhälle där polisen inte är ett tvångsinstrument, utan en serviceinstans för allmänheten. Att fortsätta utbilda poliser enligt den gamla modellen hade varit rent sabotage. Och det är bråttom att visa resultat.

Litvinov och hans kollegor har alltså bara tio veckor på sig för att göra poliser av entusiastiska civilister. Utbildningen är nästan helt inriktad på praktiska övningar. Största delen av utbildningen är vikt för ämnet ”taktik”, vilket omfattar allt från närstrid och körteknik till stressövningar och vittnesförhör. Att hantera skjutvapen är också en prioriterad del av utbildningen. Aspiranterna får 48 timmars skytte med den ukrainsktillverkade pistolen Fort 17.

Svetsaren Volodymyr Rizvan har kommit halvvägs genom utbildningen. Om en månad är det examen, och klarar han den ska han börja patrullera i Charkiv. Han drömmer om att läsa juridik på distans medan han tjänstgör som polis.
– Jag vill jobba i rättsväsendet, göra en insats för att Ukraina ska bli en rättsstat. Att jobba som polis gör det möjligt att lära sig hur rättsväsendet fungerar, samtidigt som jag får råd att plugga.

De nya patrullpoliserna får bra betalt. Lönen är bortåt fyra gånger så hög som deras instruktörers, och när lärarna sänker garden lite kan man ana en viss bitterhet bland många över dessa snabbutbildade lyxsnutar. Hög lön, snitsig uniform skänkt från Kanada och ett närmast översvallande bemötande från allmänheten. Den nya polisen är populär. Den gamla – bottenlöst impopulär. Ingen vill säga det rakt ut, men det är uppenbart att de gamla poliserna är skeptiska. Hade man inte lika gärna kunnat ställa hårdare krav på de gamla poliserna, som jobbat i årtionden och som känner städerna?

Eka Zguladze

ukraina3… har headhuntats från Georgien för att leda polis-reformen. Även där ledde hon en reform för att utrota korruption och inkompetens i polisväsendet. Zguladze har varit vice inrikesminister och utsågs i början av november till rikspolischef i Ukraina.

Hela projektet är designat av vice inrikesminister Eka Zguladze. Hon har headhuntats till uppdraget efter att framgångsrikt ha lett en liknande reform i Georgien, och hon är övertygad om att polisväsendet måste förändras i grunden. Det räcker inte att reformera och flytta runt chefer; hela systemet måste bytas ut.
– Det har varit viktigt att markera att det inte är de enskilda poliserna vi vill åt i reformarbetet. Vi förändrar hela, precis hela, polisorganisationen. På alla nivåer, på alla sätt. Men alla poliser kvarstår under en prövoperiod och får visa att de faktiskt accepterar och vill jobba i en modern, demokratisk poliskår. Det är det högre ledarskiktet som har mest att frukta. Grovt räknat bedömer jag att två tredjedelar av de högre befälen kommer att sparkas; och kanske en tredjedel av de vanliga poliserna. Vi har många gamla chefer som är mycket nervösa just nu…

Att reformera rättsväsendet är en gigantisk uppgift och Eka Zguladze har inga illusioner om att det kommer att gå smärtfritt. Det finns en tröghet i alla reformprocesser, och det finns alltid risker: 150000 poliser är direkt berörda, och en illa hanterad reform kan leda till att man skapar en armé av missnöjda, vapenkunniga ex-poliser.
– Vi vill skaka om systemet; vädra ut all politisk detaljstyrning, men det är samtidigt nödvändigt att vi inte tappar kontrollen, säger Eka Zguladze.

Patrullpolisen rullas nu ut i stad efter stad och hittills har allt fungerat bra. Fyra tusen nya poliser har börjat patrullera; tjugo har friställts för disciplinförseelser, och Eka Zguladze är påtagligt stolt när hon säger att de bara haft ett enda fall av mutbrott.
– Och det som gör mig stolt är att fallet rapporterades av kollegan till den som tog mutor. Det visar att vi har skapat en polis med integritet. Ingen vet bättre än jag vilka brister de här männen och kvinnorna har i sin utbildning, och jag har drömt mardrömmar om allt som kunnat gå fel. Men vi ser att allmänheten uppskattar de nya poliserna, och jag är övertygad om att de kan växa i yrkeskunnande. Vi är bara i början av en svår process.

Polisman Andrej, som jobbat i båda organisationerna, känner sig trygg med sina nya kollegor.
– Jag har aldrig känt att situationen varit utom kontroll, trots att det varit allvarliga lägen. Och folk har börjat fatta att det inte hjälper att vifta med tusenlappar eller hänvisa till viktiga kontakter. Visst kan vi vara sjyssta och släppa någon som kört mot rött för att hon hade bråttom till sjukhuset med ett sjukt barn, men om någon försöker säga att han är alldeles för viktig för att böta… ja, då åker han dit direkt.

Det finns ett gammalt talesätt i Östeuropa som rör de grundläggande reformer som krävdes efter kommunismens fall: ”Det är lätt att göra fisksoppa av ett akvarium, men svårare att göra ett akvarium av fisksoppa”. Det finns väldigt lite att bygga på för att reformera; nästan allt måste skapas på nytt. Det är därför man skickar ut unga, idealistiska poliser på stan, fast de har mindre än femtio timmars skjututbildning och kanske tio timmar bakom ratten. Och så här långt verkar de ha klarat jobbet hyfsat; under de första månaderna har inga allvarliga incidenter rapporterats som skulle kunna ha orsakats av de nya polisernas brist på erfarenhet. Undersökningar visar att omkring 80 procent av allmänheten har stort förtroende för Patrullpolisen.

Anders Landén och Bo Renner vid EUAM tror på reformviljan i Ukraina och anser att mycket ändå finns på plats för att reformerna ska lyckas.
– Ja, alla institutioner finns där, polisernas utbildning och utrustning är inte så dålig, det finns domstolar, jurister och fungerande lagstiftning… Problemet är som sagt korruptionen, bristen på förtroende, brist på finansiering, organisation och en inte tillräckligt god kommunikation. Att upprätta förtroendet är det allra viktigaste i hela processen. Jag har mött stort yrkeskunnande bland kollegor på ledande positioner och ofta också en genuin vilja att utveckla polisverksamheten och att få det här att fungera, säger Anders Landén.

EU-missionen EUAM:

Anders Landén och Bo Renner arbetar åt European Union Advisory Mission, EUAM, en EU-mission för att stödja Ukraina med strategisk rådgivning i arbetet med att reformera rättsväsendet: Det handlar om hela rättssystemet, från patrullerande polis, till kriminalvård, domstolsväsende, gränspolis och tull. Fokus inom det polisiära fältet ligger på att utveckla tre områden: community policing, public order och criminal management, det vill säga utredningsverksamheten.

Text och foto:
Per Enerud
frilansjournalist