ANNONS:

AMV_68775_160814_polisen
 
 
 
 
Polistidningen nr 3
delades ut runt 14 juni.
Nästa nummer
kommer 8 september.
 
 
 

Arkiv

Grannar med öppna förbund

Publicerad 2016-02-04

Aktuellt När motionen om att undersöka fördelar och nackdelar med att släppa in civila i Polisförbundet lyftes på Repskapet 2014* mötte den på starkt motstånd och röstades igenom med knapp marginal. Men i tre av fyra nordiska grannländer är förbunden redan mer eller mindre öppna.

*Repskap

Polisförbundets högsta beslutande organ, som sammanträder varannat år. Från och med i år kallas det i stället Kongress.

– Klimatet mellan olika yrkesgrupper hårdnar och ska vi värna vårt varumärke så ska vi fortsätta vara ett yrkesförbund, sa Jan Bengtsson, Stockholm.

Han fick medhåll av Therese Johansson, också hon från Stockholm.
– Att vi är ett yrkesförbund är vår styrka och en utredning kommer att kosta pengar och resurser, sa hon och yrkade på att motionen som lagts fram av förbundsområde Skåne skulle avslås.
Men förbundsstyrelsen yrkade bifall med motiveringen att det finns ett behov av att väga fördelar mot nackdelar inför kommande förändringar både hos arbetsgivaren och förbundet. De som höll med tyckte inte nödvändigtvis att förbundet bör öppna upp, men att man i alla fall måste kunna motivera varför man inte gör det.

Motionen röstades igenom med siffrorna 67 mot 55 och just nu pågår utredningen i fråga. Under tiden passar Polistidningen på att blicka ut över övriga Norden, där alla utom Island har civila medlemmar, anställda inom polisen, i sina polisförbund.

”Vi är en familj”

flagga finlandFINLAND Det fanns viss skepticism i början, men efter 20 år tillsammans är alla det finska polisförbundets 11139 medlemmar som en familj, säger förbundets ordförande Yrjö Suhonen.

Det finska polisförbundet, SPJL, bildades i sin nuvarande form år 1995. Innan dess var det tre förbund som organiserade de anställda inom Polisen och justitiedepartementet. Ett för poliser, ett för administrativ personal inom polisen och ett för anställda inom justitiedepartementet som också organiserade chefer inom polisen.

Poliserna såväl som de civila var i viss mån skeptiska vid sammanslagningen, berättar Yrjö Suhonen, ordförande för SPJL. Det fanns diskussioner om vad förbundet skulle heta och om hur styrelsen skulle se ut.
– Men nu efter 20 år fungerar det bra. Vi är en familj.

SPJL har en stor styrelse för att lösa problemet med att alla grupper ska vara representerade. Den omfattar 21 personer.
– Det kan vara svårt och mötena tar lång tid, men det är också bra att vi tar oss den tiden att lyssna på varandra, säger Yrjö Suhonen.
När han går i pension 2017 kommer han dock troligen att efterträdas av ännu en ordförande med polisbakgrund.
– I teorin skulle någon av de civila kunna bli ordförande, men förbundets medlemmar väljer ju styrelsen på kongressen och poliserna är ju så många fler, precis som bland medlemmarna.

Yrjö Suhonen ser inga problem med att veta vilka frågor förbundet ska driva utifrån att medlemmarna skulle ha olika intressen. Polisverksamheten läggs snarare ut på den privata sektorn menar han än att de civilanställda skulle utgöra något hot.
– I Finland är det bara poliser som ägnar sig åt utredningar till exempel, säger han.

Den stora frågan SPJL brottas med just nu, menar Yrjö Suhonen, är de kraftiga nedskärningar på polisen som pågår i landet.
– Vi tror att vi inom en snar framtid kommer att vara mer än tusen färre poliser och då blir vi ju också färre i förbundet och det påverkar oss alla.

finlandFAKTA FINLAND

SPJL (Soumen Poliisijärjestöjen Liito) har i skrivande stund sammanlagt 11 139 medlemmar
Cirka 70,7 procent (7873) av dem är poliser.
Drygt 1,3 procent studenter(148).
Cirka 28 procent är civila.
Förbundet har varit öppet för civilanställda inom polisen sedan 1995.

 

De civila har
en separat kommitté

flagga norgeNORGE I norska Politiets Fellesforbund är alla som jobbar inom polisen också välkomna att vara med i förbundet. Städare, administrativ personal och olika former av experter.

Fram till 1997 organiserades anställda inom polisen i Norge av två olika förbund. Det ena, LL (Lensmannsetatens Landslag) organiserade anställda på länsmanskontor i glesbygden och där hade funnits civila medlemmar hela tiden. NFP (Norsk Politiforbund) organiserade inga civila vid tiden för sammanslagningen. Nu nekas ingen civilt anställd tillträde till förbundet.

Vid sammanslagningen bestämdes att de civila skulle ha en separat kommitté. Tanken var att detta så småningom inte skulle behövas enligt Egil Haaland, numer pensionerad organisationschef på PF. Men så blev det inte. De civila har fortfarande en egen ledare som också sitter med i förbundsstyrelsen.

Enligt Egil Haaland var det naturligt för förbundet att alla anställda skulle vara medlemmar.
Dels för att det blir ett större förbund med fler medlemmar men enligt honom har det också varit en fördel i förhandlingar att kunna representera alla anställda.
– Arbetsgivaren kan inte lika lätt ställa olika grupper mot varandra som de kan i andra organisationer, skriver Egil Haaland i ett mejl till Polistidningen.

Kommunikationschefen för Politiets Fellesforbund, Gry Jorun Holmen, som också svarar på frågor om för- och nackdelar, påpekar dock att det kan förekomma att olika grupper har olika syn på vilka frågor som ska drivas och att det skulle kunna uppstå situationer där de olika gruppernas intressen står emot varandra. Men hon påpekar också att så kan bli fallet i olika underkategorier av poliser.

norgeFAKTA NORGE

Politiets Fellesforbund har funnits sedan 1997 i sin nuvarande form.
De har 16 134 medlemmar.
Cirka 66,6 procent är poliser (10744).
Cirka 12,8 procent är polisstudenter.
Övriga ca 20,6 procent är civila anställda, bortsett från ett fåtal hedersmedlemmar.
19 personer sitter i förbundsstyrelsen.
Ledaren för det civila urvalet är alltid med i FS.
En representant för de civila sitter också med i varje lokal styrelse.

Allt fler civila i Danmark

flagga danmarkDANMARK I Danmark, som har världens äldsta polisfackliga organisation, öppnade man upp för civila tjänstemän år 1998, i samband med att man slog samman flera förbund. Nu hoppas man på ytterligare civila medlemmar.

Dansk Politiforbund grundades redan 1902 och slogs år 1998 samman med Politiets og Domstolenes Tjenestemandsforening och lilla Kriminalpolitiforeningen. Politiforbundet som de heter i dag, organiserar nu ungefär 10500 poliser och 1500 civilt anställda.
– De civilt anställda blir fler och just nu anställer man ytterligare civila inom polisen för att arbetsuppgifterna blir fler, säger Claus Redder Madsen som är förbundssekreterare på Politiforbundet.

Enligt honom är det danska polisfacket bara sugna på att bli större och starkare och han känner inte av något större motstånd mot att ha civila medlemmar.
– Det är klart att det fanns problem i början, men nu vill vi hellre ha ett fack som organiserar alla som är anställda inom polisen.

I vägen för denna strävan står mellanfackliga överenskommelser om att man inte får ”stjäla” medlemmar från varandra. Det har också att göra med att vissa av dem som är anställda inom polisen organiseras inom ramen för privat sektor. I skrivande stund har man just anställt 25 personer som ska utöva passkontroller på flygplatsen i Köpenhamn. Politiforbundet försöker nu värva de civila nyförvärven.

Styrelsen i Politiforbundet har 21 medlemmar. De civila från Politiets og Domstolenes Tjenestemandsforening är alltid, i enlighet med ett kongressbeslut, representerade av en person. Så ser det ut även i de lokala styrelserna.
– I teorin skulle en civil kunna bli ordförande där, men det är inte så i nuläget, säger Claus Redder Madsen.

danmarkFAKTA DANMARK

Politiforbundet har 12 000 medlemmar.
81,7 procent poliser
Ca 5,8 procent är polisstudenter
Ca 12,5 procent (1500) är civila tjänstemän anställda bland annat inom domstolarna.
Antalet medlemmar ökar i Danmark i och med att fler civila anställs.

Bara för poliser

flagga islandISLAND Landssamband Logreglumanna (LL)som organiserar 654 medlemmar är exklusivt för poliser. Att ändra på det skulle kräva lagändringar.

Förbundet har funnits sedan 1968 och styrelsen har 16 medlemmar som väljs vartannat år. På kansliet i Reykjaviik arbetar två personer. Enligt förbundets ordförande Snorri Magnússon är det inte juridiskt möjligt för LL att organisera andra än poliser. Det har med lönerna att göra och att polisernas förbund endast har mandat att förhandla för poliser.
– Det skulle kräva ett politiskt beslut och ändringar i lagen. Vi har funderat på det och det finns ett intresse från de civilanställda men det finns ingen indikation på att det kommer bli så, säger Snorri Magnússon.

Däremot, menar han, arbetar man för att få till ett närmre samarbete mellan de förbund som organiserar de anställda inom polisen.
– Även logistiskt och vi har pratat om att ha gemensamma kontor, säger han.

FAKTA ISLANDisland

LL (Landssamband Logreglumanna) har 654 medlemmar som alla är poliser.
Studenterna är inte med i förbundet.