Polistidningen nr 6 delas ut runt 7 december. Nästa nummer kommer 9 februari 2018. Komplett ugivningsplan finns här.
 
 
 

Arkiv

Hemlig dom
kan skydda informatör

Publicerad 2016-02-04

informatör

Reportage Polisens informatörsverksamhet är hemlig och delar av den saknar uttalat lagstöd. Patrik, som själv är polis, har fördjupat sig i ämnet och föreslår tydligare regler.

Parallellt med sitt polisarbete har Patrik studerat vid Göteborgs Universitet och är inom kort klar jurist. I sin examensuppsats lyfter han det faktum att informatörsverksamheten i Sverige saknar uttalat lagstöd och i stället vilar på allmänna rättsprinciper. Han nämner också att det tidigare cirkulerade uppgifter om att ansvariga förespråkade dagens ordning med hänvisning till att informatörsverksamheten sköts effektivast i en gråzon.

Titel: ”Polisens informatörer – Nyttiga idioter eller viktiga medarbetare?”

Metodmässigt stödjer Patrik sina rön på utvärdering av rättskällor som lagtext och förarbeten.

Då en del av regelverket inte är satt på pränt har han breddat sin metod och granskat JO:s, JK:s och andra myndigheters uttalanden samt Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner.

– När jag började som polis jobbade jag med narkotikarelaterad brottslighet och kom snart att hantera informatörer. Då var verksamheten fortfarande väldigt oreglerad. Sedan dess har jag funderat mycket över hur det gick för dem som jag rekryterade, säger han.

Enligt Patrik råder det en påfallande obalans mellan Polisens professionella hanterare och de, ofta unga, yrkeskriminella informatörerna som saknar arbets- och skadeståndsrättslig trygghet.

Informatörernas utsatta situation var länge okänd för allmänheten men kom i det mediala blickfånget efter uppståndelsen kring hanteraren Olle Liljegren och infiltratören Peter Rätz.

– Jag tycker att det finns mycket som är viktigt moraliskt att belysa, samtidigt handlar det om intressant juridik.

Som exempel nämner Patrik ett JK-ärende som berör Rätz.

– Det är tydligt hur JK använder sig av omskrivningar för att inte fastna i arbetsrätten.

Han tycker att det finns två tungt vägande skäl till att lagstiftaren bör se över hela informatörssituationen.

– Dels för att enskilda civila riskerar att hamna i hemska situationer, dels för Polisens skull. Förr eller senare driver en person som inte har något att förlora sin sak rättsligt, jag vet att det finns advokater som förbereder sådana mål i Europadomstolen. Skadan för svensk polis riskerar att bli enorm.

Samtidigt understryker Patrik att informatörer är nödvändiga, speciellt i samband med bekämpning av grova brott utan målsägare, till exempel illegal vapenhandel. Han föreslår därför en rad förbättringar genom lagstiftning och ändrade rättegångsförfaranden med syfte att göra informatörsverksamheten mera rättssäker.

Ett exempel är tanken på hur en situation då informatören och Polisen hamnar i rättslig kollision kan lösas smidigt. I dagsläget undviker båda kontrahenterna ofta att vända sig till domstol på grund av offentligheten som detta medför. Ett skiljedomsförfarande inspirerat av affärsvärlden skulle kunna medföra en anonym ordning med både hemliga domar och personuppgifter, enligt Patrik.