Polistidningen nr 3 delades ut runt 15:e juni. Nästa nummer kommer 7:e september. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 
 

Arkiv

En polisreform av många

Publicerad 2016-04-13

Insänt Under många år har jag kunnat höra från politiker, chefer inom polisen och i media att poliser inte är förändringsbenägna. Jag tror inte det är många verksamheter i samhället som genomgått så många förändringar i stort som i smått som polisen. Varje ny politisk ledning centralt som lokalt har velat sätta sin prägel på verksamheten liksom varje ny chef.

Nu har vi haft den senaste stora omorganisationen i fem kvartal. Allt som inte fungerar i dag har en historisk koppling. Mycket fungerade inte bra tidigare heller. Den nya myndigheten hade kunnat få en bättre start om ledningarna hade arbetat med

  • långsiktiga omvärldsanalyser och
  • lärt sig av historien

Varför görs nu samma misstag som gjorts tidigare? Varför har inte polisledningen läst och lyssnat på de som har historien med sig?

Jag har gjort ETT nedslag för att se hur enkelt det är att hämta hem historien.

Elever vid polisutbildningen i Solna 2005 skrev ett specialarbete under rubriken Den ”sanna” Polisverkligheten. Några rubriker ur specialarbetet:

  • Kritisk röst tystas
  • Ny ordning hos länets poliser
  • Frustration och besvikelse bland polisen
  • Polis – ett låglöneyrke
  • Arbetsmiljön hos polisen har brister
  • Men tjuvar och inbrott har lagens väktare inte tid att ta hand om

Ja, listan kan göras längre! Men frågorna verkar överensstämma med vad poliserna och media beskriver om polisverksamheten i dag. Kanske något för ledningen att tänka på – en långsiktig omvärldsanalys!

Varför inte göra en omvärldsanalys som ser tillbaka 10-15 år och utifrån detta analysera de kommande 10-15 åren? Då får man en bra träffbild till en bättre organisation och verksamhet.

Men tyvärr, det är som så många gånger tidigare. Allt skall göras om utan att se i backspegeln.

Jag uppfattar den yttre verksamheten i dag som att alla skall göra allt. En trafikpolis skall arbeta med funktioner som utredare, närpolis, spanare med mera och därmed inte i någon större utsträckning kunna ägna verksamheten till det man har utbildning för. Samma växlande arbetsuppgifter skall alla i den lokala polisorganisationen ha. Men när ”allpolis” tidigare infördes – var det då så bra? Var det så bra så det nu skall göras en gång till? Jag uppfattar inte att den organisationen var så bra!

Rättsväsendet i övrigt, domstolar och åklagare inriktar sig på specialisering men inte polisen i någon större utsträckning. Varför inte det?

Läste i Dagens Nyheter HR-chefen Kajsa Möllers uttalande ”Men än är det ingen panik och vi är inte där att vi inte klarar uppdrag.” Jag kan konstatera att med mitt mått mätt klarar inte polisen sitt uppdrag. Många har vittnat om att då man ringt polisens tipstelefon har man hamnat på 82:a plats, 126:e plats osv. Tror du Kajsa, att dessa personer väntat på sin tur? Nej, det har de inte gjort! Tror du de kommer att ringa tipstelefonen igen? Det kommer de inte att göra! Har polisen därmed klarat sitt uppdrag? Nej!

I min kommun hade vi år 1994 24 närpoliser som under årens lopp blivit färre och färre och nu har vi ingen närpolis placerad i denna kommunen. Inte ens alla prio1-ärenden löses på ett tillfredsställande sätt. Är detta att klara sitt uppdrag? Stämmer det överens med att:

  • Polisen ska komma närmare medborgarna
  • Det skall vara enkelt att komma i kontakt med polisen

I flykten från polisen verkade Kajsa Möller nöjd med att ”Personalomsättningen är också väsentligt lägre än inom andra myndigheter.”

Jag tycker detta är en låg ambitionsnivå för en HR-chef i en ny myndighet där polisen skall bli mer effektiv att lösa, förhindra och bekämpa fler brott och där möjligheten att få hjälp inte skall vara beroende av var man bor.

Men det kanske finns en ljusning i Kajsa Möllers uttalande ”Vi måste lyssna till varför man överväger att lämna oss, så att vi kan fortsätta utvecklas som en attraktiv arbetsgivare.”

Flykten från polisen har vi upplevt tidigare och då har det – enligt uppgifter från arbetsgivaren – gjorts kartläggningar och intervjuer. Detta gjordes redan i början av 1970-talet.
Jag faller åter tillbaka till att lära sig av vår historia. Det måste finnas mycket information att hämta från alla de intervjuer som gjorts sedan början av 1970-talet.

I SR:s lördagsintervju den 26 mars i år konstaterade Dan Eliasson bland annat att polisen inte hinner med vardagsbrotten. Men han lovade att allt kommer att bli betydligt mycket bättre.

Har vi hört dessa löften tidigare? Ja, tyvärr för många gånger utan utlovat resultat.

I SR:s lördagsintervju den 13 oktober år 2012 var dåvarande rikspolischefen Bengt Svenson förvissad om att polisen skulle bli betydligt bättre. Redan år 2009 lovade han att vändningen skulle komma under åren 2011-2012 med bättre produktivitet och bättre resultat.

  • långsiktiga omvärldsanalyser

Med långsiktiga omvärldsanalyser kan mycket förutses. Mycket av dagens överraskningar i verksamheten förklaras med flyktingströmmarna. Flyktingarnas rörelser och överfulla flyktingförläggningar har funnits ett antal år och det hade gått att ha en bättre beredskap.

  • och lärt sig av historien

Det kanske inte är rätt att välja ”gör om och gör rätt” för erfarenhetsmässigt är det inte säkert att det blir bra för att man gör om. Men det kan vara klokt om ledningen bromsar upp, läser in sig på historien och låter poliser med erfarenhet stå för besluten och inte som i dag att besluten tas av HR- och ekonomipersonal, som troligen inte har någon bred kunskap och lång erfarenhet om den operativa verksamheten.

I en minutoperativ dygnet runt-verksamhet som polisen är är det nyttigt med många erfarna poliser i HR- och ekonomiorganisationen. Den polisiära kunskapen på dessa enheter hjälper till att lägga grunden till en bra verksamhet. Även detta går att studera historiskt.

Christer Spjut
pensionerad polis