Polistidningen nr 2 delades ut 13:e april. Nästa nummer kommer runt 15 juni. Hela utgivningsplanen finns här.
 
 

Arkiv

sekretess

Illustration: Emma Hanquist/ Form Nation

Fritt fram
att tipsa – eller?

Publicerad 2016-04-05

Reportage Vad får du säga som polis och till vem? De juridiska begreppen som ger dig stöd att berätta saker kan vara svåra att tolka och dessutom ska de balanseras mot paragraferna som anger att du ska hålla tyst.

Ingrid Helmius, lektor och forskare på Juridiska institutionen vid Uppsala universitet, menar att många är osäkra på vad som gäller kring Offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Bestämmelserna i OSL omfattar alla som är offentligt anställda men har blivit ett betydligt hetare sprängstoff inom Polismyndigheten.

– Den som är polis har ju tillgång till information som har ett helt annat allmänintresse än den som exempelvis jobbar på Försäkringskassan, säger Ingrid Helmius.

Tobias Virolainen

Tobias Virolainen

Tobias Virolainen, jurist och ombudsman på Polisförbundet, tar upp det nyligen uppmärksammade fallet då Polismyndighetens kommunikationsdirektör i ett mejl kritiserat att poliser pratat med Aftonbladet om en nedlagd förundersökning.
– Att uppmana anställda att hålla tyst till media är olämpligt och riskerar att ge en felaktig bild av vad en polis får och inte får säga. Det är uppenbart att det finns ett behov av reda ut vad som står i lagboken kring de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna, säger Tobias Virolainen.

 

 

ettan-PT_2016_2-1

Yttrandefrihet Alla i Sverige får säga vad som helst till vem som helst. Det är grundlagsstadgat. Det finns emellertid begränsningar i yttrandefriheten. Det som sägs får inte innebära hets mot folkgrupp, olaga hot eller förtal. Yttrandefriheten gäller för alla, oberoende om du är polis eller inte.

Sekretess och tystnadsplikt När du är på jobbet gäller fortfarande den grundläggande yttrandefriheten, men eftersom du som polis är offentligt anställd är vissa saker som du får reda på i tjänsten belagda med sekretess. Du har tystnadsplikt för det som omfattas av sekretess. Att du har tystnadsplikt innebär att du inte får prata om de sekretessbelagda sakerna med din kollega, granne, eller någon annan inom allmänheten. Däremot får du prata om det med media med stöd av reglerna om meddelarfrihet i tryckfrihetsförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen.

Meddelarfrihet Meddelarfrihet innebär att du som polis får säga nästan vad som helst till media, även det som är sekretessbelagt, alltså betydligt mer än vad du får säga till allmänheten. Det ska finnas ett publiceringssyfte med det sekretessbelagda du berättar. Tanken är att det ska finnas en transparens så att medborgare kan få en inblick i det som sker i det offentliga. Tack vare meddelarfriheten kan missförhållanden inom en myndighet bli synliga vilket annars skulle vara omöjligt för utomstående att få reda på. Men meddelarfriheten ger dig friheten att också lämna ut annan information även om det i vissa fall kan vara både olämpligt och oetiskt, som till exempel under en pågående förundersökning eller när det kan skada personer. Det är viktigt att poängtera att meddelarfriheten innebär att du muntligen, eller skriftligen med egna ord, får lämna ut uppgifter till media men du får aldrig lämna ut själva handlingarna som är sekretessbelagda.

Kvalificerad sekretess I beskrivningen av meddelarfrihet finns det en anledning till att det står ”säga nästan vad som helst till media”. Det finns vissa begränsningar. Du får inte bryta mot den kvalificerade sekretessen som för poliser bland annat rör uppgifter som har samband med lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, och lagen om vård av unga, LVU. Domstolen kan vid enskilda fall även bestämma att det råder yppandeförbud kring det som framkommer vid en rättegångsförhandling som hålls bakom stängda dörrar. Andra mer sällsynta fall som går före meddelarfriheten är uppgiftsläckor som innebär ett brott mot rikets säkerhet som spioneri och landsförräderi. Det är inte heller tillåtet att med uppsåt lämna ut något i hemliga handlingar som avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation.

Repressalie- och efterforskningsförbud samt källskydd En chef eller arbetsgivare har aldrig rätt att ta reda på vem som har utnyttjat sin meddelarfrihet och lämnat ut sekretessbelagda uppgifter till media, givet att det inte rör sig om något med kvalificerad sekretess. Det förbjuder reglerna om efterforskningsförbud. Om du lämnat ut information har du dessutom källskydd, det vill säga journalisten eller de ansvariga för mediet som tagit emot uppgifterna, får inte avslöja din identitet enligt pressetiska regler. Om det ändå skulle komma fram vem som läckt uppgifterna får arbetsgivaren aldrig på något sätt bestraffa uppgiftslämnaren genom att exempelvis försämra eller förändra anställningsförhållandena för personen som lämnat ut information.

Anna-Karin Andersson
frilansjournalist

Källor: Ingrid Hemius, lektor och forskare på Juridiska institutionen vid Uppsala universitet och Tobias Virolainen, jurist och ombudsman på Polisförbundet.