ANNONS:

 
 
 
 
 
Polistidningen nr 3 delades ut runt 15:e juni. Nästa nummer kommer 7:e september. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 

Arkiv

En rivig polispyramid

Publicerad 2016-05-13

Redaktörens rader I forskaren Maslows klassiska behovstrappa rankas våra mänskliga behov. I pyramiden som denna modell brukar illustreras med utgörs basen av de mest grundläggande förutsättningarna för vår existens; att vi kan andas, dricka vatten och äta mat. Först när de behoven är uppfyllda blir behoven högre upp i hierarkin, exempelvis kärlek, viktiga, enligt Maslow.

Lena Matthijs Foto: Pernilla Rudenwall Petrie

Lena Matthijs Foto: Pernilla Rudenwall Petrie

På liknande sätt går det att se på polisers behov, enligt Lena Matthijs, chef för polisområde Älvsborg i region Väst. I onsdags höll hon ett föredrag vid konferensen ”Ledarskap inom polisen” som polisutbildningen vid Linnéuniversitetet i Växjö anordnade.

Vilka är då basbehoven som är allra viktigast för poliserna? De är ganska många, enligt Matthijs pyramid, som hon arbetat fram i samspel med sina gruppchefer och ledningsgruppen. Bland annat skälig lön, rätt utrustning, grundläggande utbildning, en enhetschef på plats, grupptillhörighet, förutsägbarhet, vila och återhämtning hör till denna nivå.

Först när de behoven är tillgodosedda blir nästa nivå viktig; ”att få fånga bovar”, bekräftelse, tillräcklig information och så vidare.

Ytterligare ett snäpp upp i behovshierarkin kommer bland annat utmaningar och fortbildning.

Allra högst upp i pyramiden – längst från de grundläggande behoven – tronar visioner, mål, form och metoder. Och det är ofta där som höga chefer befinner sig, menar Lena Matthijs. De talar då om frågor som många medarbetare inte fäster någon större vikt vid, då deras huvudfokus upptas av att mer grundläggande behov inte är tillfredsställda.

Det stora glappet mellan ”kloka visionära ord” från chefer och det bastanta missnöje som medarbetare ger uttryck för lyftes även tidigare samma dag av forskarna Lars-Erik Lauritz och Lena Fritzén. Detta när de summerade intryck ifrån en rad föredrag av höga chefer, som rikspolischef Dan Eliasson och kompetensförsörjningschefen Max Lutteman, samt av kritiska röster som forskaren och IG-polisen Stefan Holgersson, Polisförbundets ordförande Lena Nitz och Martin Marmgren, polis i Rinkeby, bloggare med mera.

Lena Matthijs tog utöver behovspyramiden även upp en annan modell: förändringskurvan. Kurvan illustrerar faser av förnekelse, oro och andra känslor som präglar människorna i en organisation i förändring. Den djupaste svackan är sorgefasen, som sedan ersätts av acceptans.

Kurvan är tänkt att vara ett verktyg för förståelse för ledare och medarbetare som befinner sig i en omvälvande förändring, men den förmedlar en bild som Lena Matthijs har svårt för.
–De som ifrågasätter omorganisationen behöver inte vara i sorg. De kan ha rätt.

image

Fotnot: Lena Fritzén är professor vid institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap vid Linnéuniversitet i Växjö och Lars-Erik Lauritz är Universitetslektor vid Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet. Konferensen om ”Ledarskap inom polisen – forskare möter praktiker” ägde rum i dagarna tre, 10-12 maj 2016.

 

Läs mer: Dubbelt upp, ett möte med Lena Matthijs från 2011