ANNONS:

 
Polistidningen nummer 6 delas ut runt 7 december. Nästa nummer når brevlådorna 8 februari.Komplett ugivningsplan finns här.
 

På Twitter

 

Ordförandeord

Avlasta våra kollegor nu
Lena Nitz, ordförande
 
 
 
 
 
 

Arkiv

Pride i Belgrad
en polistung historia

Publicerad 2016-05-09

Reportage Serbien har en våldsam historia när det gäller Prideparader. Attacker på deltagare och poliser och enorm skadegörelse i Belgrad har varvats med förbud mot paraden de senaste 15 åren. Hatbrotten mot homosexuella är många, och få vågar anmäla. Men nu ska serbiska polisen bli bättre på hbtq-frågor.

Aleksandar Stojmenovic. är Serbiens första samverkanspolis för hbtq-frågor . Foto: Nada-Pleskonjic-

Aleksandar Stojmenovic.
är Serbiens första samverkanspolis för hbtq-frågor .
Foto: Nada-Pleskonjic-

– Den största utmaningen för mig är att få fler att känna förtroende för polisen så de vågar anmäla, säger 29-åriga Aleksandar Stojmenovic.

Som Serbiens första samverkanspolis för hbtq-frågor har han som uppdrag att internt öka kunskapen och minska fördomar om homosexuella. Att det finns homofobi inom kåren vet Stojmenovic alltför väl. Han blev tvungen att lämna sin tjänst vid gränspolisen i södra Serbien när det kom ut att han är homosexuell. Kollegorna vägrade att jobba med honom.

Förra året antogs en handlingsplan för polisens arbete med hbtq-frågor. I den ingår tillsättande av samverkanspoliser i de större städerna samt utbildningar över hela landet.  Kurserna lär ut grundläggande kunskaper om hbtq-frågor, vilka lagar som gäller, hur man bemöter personer som blivit utsatta för hatbrott, och man pratar en hel del om fördomar och stereotyper om homosexuella.
– Första dagen är många antingen förvirrade eller lite skrämda, men redan andra dagen är stämningen mer avslappnad och mot slutet är de allra flesta glada att ha lärt sig något nytt. Och så finns det kanske fem procent som säger ”jag gillar inte det här”, men de förstår att följa regelverket, säger Aleksandar Stojmenovic.
Han och de andra samverkanspoliserna har mandat att göra interna utredningar. Stojmenovic tar hjälp av hbtq-organisationer med att sprida information om att det nu finns särskilda poliser runt om i landet att vända sig till om man har klagomål på polisens bemötande.

Polisens satsning handlar mest om att minska våldet mot hbtq-personer i vardagen och på väg hem från klubbar på helgerna. Men det är våldet i samband med Pride-parader som väckt mest uppmärksamhet. Den första arrangerades 2001, men blev brutalt nedslagen innan den ens hunnit börja. Poliserna, alldeles för få, stod handfallna. Och verkade, enligt vittnen, inte särskilt motiverade att skydda paraddeltagarna.
– Då blev det uppenbart för oss att vi behöver rikta mer fokus på det här problemet, säger Stojmenovic chef, Aleksandar Vasiljevic.

Det gick nio år innan en ny parad genomfördes. Söndagen den 10 oktober 2010 hade 5 000 poliser slagit en ring runt Belgrads centrum och deltagarna blev insläppta på paradområdet genom särskilda checkpoints. Säkerhetsåtgärderna var avgörande för att ingen deltagare kom till skada när omkring 6 000 fotbollshuliganer och högerextrema unga män gick till attack. Fler än 100 poliser blev skadade och Belgrads centrum såg ut som en krigszon. Paraddeltagarna fick evakueras från området i polisbussar.

De följande tre åren förbjöds varje försök till parad, av säkerhetsskäl. Men i takt med att Serbiens närmande till EU tagit fart har också trycket ökat på att det måste gå att arrangera Pride i landet.

De senaste två åren har det således paraderats en kort bit genom Belgrads centrum, om än med samma extrema säkerhetsåtgärder som 2010. Pride i Belgrad är ingen publikfest direkt.

Aleksandar Stojmenovic hoppas att det i framtiden ska vara tvärtom: mer publik och färre poliser.
– Och förhoppningsvis några poliser i paraden också, säger han.

Christina Wassholm
frilansjournalist