Polistidningen nr 1 delas ut runt 9:e februari. Nästa nummer når brevlådorna på skärtorsdagen.
 
 
 
 

Arkiv

Bäste Klas Friberg,

Publicerad 2016-06-30

Insänt (Uppdaterad med svar från Klas Friberg 1 juli)

Jag är en Pa med relativt få år i yrket, faktum är att jag inte ens når upp till ett år i tjänst ännu, men ändå har jag lyckats med bedriften att ha blivit blåst två gånger i lönesammanhang. Första gången var när vi lönesattes inför Pa-anställningen i juli 2015 och andra gången nu när de så kallade 0,3-pengarna skulle delas ut.

I ett större perspektiv kanske det kan tyckas något förmätet av mig att beklaga mig över min lön när det finns kollegor som efter fem-sex års tjänst med åtskilliga sidouppdrag ligger några futtiga hundralappar över mig i lön och kollegor som arbetat i snart 30 år men ändå bara tjänar lite drygt 30 000 kronor/månad. Tar jag det i beaktande är min lön som sådan acceptabel, men vad som inte är acceptabelt är att ha blivit åsidosatt utan någon som helst förklaring eller motivering.

Likaså skulle det kunna ifrågasättas varför endast fjorton av de utsatta områdena fick ta del av de så kallade 0,3-pengarna. Kollegorna i de andra 41 utsatta områdena har säkert en minst lika stressig arbetsmiljö som vår men detta är inte syftet med mitt inlägg så jag lämnar den diskussionen därhän.

Min kull var den första som skulle lönesättas enligt den nya i-lönen och osäkerheten kring hur man skulle göra detta gjorde att vi lönesattes för lågt, något som efter många om och men också erkändes av myndigheten. Trots detta har man till dags dato inte korrigerat detta misstag, utan vi ligger fortfarande ett antal hundra kronor i månaden efter de två kullar som har examinerats efter oss.

Vissa kollegor från min kull som arbetar på andra orter ligger så lågt som 24 300 kronor/månad trots att de har ingått i den senaste lönerevisionen. Själv når jag upp till runt 25 000 kronor/månad men då ligger jag som sagt ändå ett par hundralappar under de Pa som blir klara nu i juli 2016. Min första fråga är således – när ska den felaktiga lönesättning som drabbade kullen som gick ut juli 2015 korrigeras?

Nu kommer vi till det riktigt intressanta; de så kallade 0,3-pengarna – de som alla som arbetade i de fjorton mest utsatt områdena i Sverige skulle få dela på. Det lät ju bra och eftersom fem (!) av dessa fjorton områden ligger i mitt polisområde kändes det välmotiverat att mina kollegor och jag skulle få ta del av dessa pengar men så blev det icke. Det visade sig att ett litet fåtal, nämligen vi i kullarna som gått ut juli 2015 och december 2015, av någon outgrundlig anledning, inte skulle få ta del av dessa pengar. Min andra fråga är således – Hur resonerades det på ledningsnivå inför detta beslut? På vilket sätt löper vi mindre risk att utsättas för våld och hot än våra kollegor (varav vissa faktiskt har kortare tid i yttre tjänst än oss)? Varför är vi inte värda att ta del av dessa pengar?

Om det nu ska finnas ett tillägg för oss som arbetar i dessa fjorton områden, borde det inte då gälla alla? Eller, för att parafrasera George Orwell, är det så att alla poliser är jämlika men några poliser är mer jämlika än andra?

Med vänlig hälsning
En numera betydligt mindre motiverad kollega
IGV Nordost, Göteborg

 

Svar från Klas Friberg:
”Inte klart exakt hur den fortsatta satsningen ska konstrueras”

Till att börja med kan jag konstatera att det alltid finns mycket känslor när det handlar om lön. Jag har stor respekt för det och jag kan eller ska inte på något sätt frånta dig eller någon annan dessa känslor. Däremot ska jag försöka besvara dina frågor och möta dina påståenden så bra jag kan, med hänsyn tagen till att jag inte vet vem du är och därmed inte vet de exakta omständigheterna.

Löneavtalet är som bekant en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna, i ditt fall Polisförbundet. Från att för två år sedan ha haft ingångslöner cirka 21 500 kronor är vi nu överens om att ingångslönerna för en polis ska ligga på i snitt 25 000 kronor. Det finns också en del två i denna överenskommelse som riktas framåt och som syftar till att vi ska höja ingångslönerna ytterligare för poliser samt se till att de som har sex års tjänst får motsvarande påslag. Samtliga poliser i ditt lpo är nu reviderade. Eftersom polisen tillämpar individuell lönesättning betyder det inte att alla med automatik har fått en löneökning.

De så kallade 0,3-medlen ska mycket riktigt gå till medarbetare som var placerade i de 14 särskilt prioriterade områdena i samband med revisionstillfället. Polismyndigheten och Polisförbundet är redan nu överens om en fortsatt satsning på de särskilt prioriterade områdena. Det är dock i nuläget inte klart exakt hur den fortsatta satsningen ska konstrueras, men det finns en del olika tankar på området. Det viktiga är att vi hittar ett sätt som innebär att lönen får den styreffekt vi önskar.

I sammanhanget kan också läggas till att en del har reagerat på att satsningen i vissa delar slår fel (att till exempel vissa grupper som inte är med i satsningen borde ha ingått i den). Vid denna typ av satsningar dras gränsen någonstans och det kan konstateras att Polismyndigheten och Polisförbundet i kollektivavtal har enats om denna gränsdragning.

Diskussionen om satsningens utformning och om den i någon del bör ändras får istället hanteras inom ramen för de framåtskridande diskussionerna mellan Polismyndigheten och arbetstagarorganisationerna.

I samband med den stora lönerevision vi nu är inne i har en del administrativa fel upptäckts och vi fortsätter att leta fel i listorna. Om du skulle ha fler frågor eller funderingar kring din lön kan du gärna kontakta din närmaste chef så kan han ge dig svar kring vad som gäller.

Jag vill att Polismyndigheten ska vara och förbli en attraktiv arbetsplats. En rimlig löneutveckling är en del i trivseln på arbetet, andra delar är arbetsmiljö, arbetsuppgifter, utvecklingsmöjlighet och en känsla av meningsfullhet i det man gör. Vi arbetar med alla dessa bitar för att få behålla våra medarbetare och för att kunna rekrytera nya.

Klas Friberg
Regionpolischef Väst