Polistidningen nr 3 delades ut runt 15:e juni. Nästa nummer kommer 7:e september. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 

Arkiv

Illustration: Emma Hanquist/Form Nation

Illustration: Emma Hanquist/Form Nation

”I grunden är människor regelstyrda”

Publicerad 2016-06-14

forskning I dagarna tilldelas Per-Olof Wikström, forskare vid universitetet i Cambridge, som förste svensk någonsin Stockholmspriset i kriminologi. Detta för sin Situational action theory, SAT, vars syfte är att försöka förklara varför unga människor hamnar i kriminalitet.

Under ett decennium har Per-Olof Wikström, professor i kriminologi, och hans team följt drygt 700 ungdomar från Peterborough i östra England, från att de var i tolvårsåldern och fram tills idag. I regelbundna intervjuer har ungdomarna fått svara på frågor om sin livsstil och sitt umgänge.

Kärnan i SAT-teorin är att människor begår brott när de uppfattar en brottshandling som ett acceptabelt handlingsalternativ vid en given omständighet eller att de handlar om bristande självkontroll.
– Vi fokuserar på att överbrygga den person- och miljöorienterade forskningen. Psykologer har en tendens att överdriva betydelsen av mänskliga egenskaper och sociologer överdriver gärna miljöinflytandet. Det är just att få ihop de här två som är viktigt, säger Per-Olof Wikström.

Det unika inslaget i undersökningen är den så kallade rums-tidsbudgeten.
– Under fyra dagar går vi igenom timme för timme exakt var ungdomarna är, med vilka de umgås, vad de gör och så vidare. Det ger väldigt detaljerade miljödata.
Via rums-tidsbudgeten går det tydligt att urskilja kritiska platser, ”hot spots”. Inte sällan handlar det om bostadsområden med svag kollektiv styrka, det vill säga där den sociala sammanhållningen är svag och logiskt sett även den informella, sociala kontrollen. Att öka polisnärvaron vid dessa kartlagda hot spots vore förstås en bra, brottsförebyggande åtgärd, menar Per-Olof Wikström. Samtidigt framhåller han att alla aktörer som kommer i kontakt med kriminella personer, eller sådana som riskerar att hamna i kriminalitet, behöver bättre utbildning i orsakssammanhangen.
– Kan man förstå vad brott faktiskt beror på kan man också förebygga dem.

Att försöka undvika att brottsbenägna personer exponeras för kriminogena miljöer låter sig förstås inte göras i en handvändning, men visst finns det sådant som skulle kunna ha stor betydelse. Bland annat föreslås utifrån SAT ett fokus på föräldrar och skolans roll i ungdomars moralbildning och utveckling av självkontroll.

Under de tio år forskningen pågått har de 700 deltagande ungdomarna sammanlagt begått ungefär 18 000 brott. Siffran kan tyckas hisnande men i den ingår alltifrån snatteri till personrån och misshandel och den mest brottsbenägna kategorin, en femtedel av alla ungdomar, svarar för 11 000 av brotten.

Att enstaka deltagare droppar av under vägens gång ligger i sakens natur i ett projekt av den här storleksordningen.
– Vi lägger ned väldigt stor möda på att behålla de som är kriminellt aktiva. De intressantaste har också de mest desorienterade liven och är därmed svårast att hitta.

Teorin fungerar oerhört bra, berättar Per-Olof Wikström. De kan förklara samspelet mellan brottsbenägenhet och exponering och därmed också varför en del ungdomar går upp och ner i brottslighet. Utveckling av en sundare moraluppfattning, förbättrad förmåga till självkontroll och framförallt minskad exponering för destruktiva kontexter är vägen mot en mer samhälleligt accepterad livsstil.
– I grunden är människor regelstyrda. Det är vår utgångspunkt och den fungerar mycket bättre när man ska förklara beteenden, istället för att utgå från att vi är styrda av självintresse.

Fotnot: En liknande undersökning har sjösatts av Malmö högskola. Likaså används modellen i bland annat Holland, Tyskland, Colombia och Kina.

 

Per-Olof Wikström Foto: Suzanna-Wikström

Per-Olof Wikström Foto: Suzanna-Wikström

Från PHS till Cambridge

Per-Olof Wikström är förstås väldigt glad över sin prestigefyllda utmärkelse. Samtidigt understryker han att belysandet av själva forskningen är det viktigaste.
– Grunden för samhället är ju de regler och lagar vi har.

Det var under studietiden på Stockholms universitet som Per-Olof Wikström fångades upp av Kriminologiska institutionen.
– De hade ett undervisningsassistentjobb som jag blev tillfrågad om. Egentligen var jag inriktad på socialarbete och barnpsykologi, det var de två saker jag var intresserad av, men jag tackade ja.

Så småningom hamnade han på Brå där han jobbade i tio år, varav de sista fem som forskningschef. Det här var Stockholmsprojektets tid, det vill säga när brott och trygghetsupplevelser studerades i ett antal Stockholmsförorter i syfte att användas vid utveckling av lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande strategier.

Ett mer vidsträckt fokus följde när han därefter anställdes av Polishögskolan där han bland annat var med och införde så kallade trygghetsmätningar och utformade underlaget till det nationella brottsförebyggande programmet.
– Sedan gick det igenom departementen och blev ”Allas vårt ansvar”, tyvärr en ganska urvattnad version.
Anledningen till att Per-Olof Wikström för nästan tjugo år sedan styrde flyttlasset till Cambridge förklarar han enkelt med att universitetet tog kontakt, uppmuntrade honom att söka en ledig tjänst och så blev det.

Följer med i nyhetsrapporteringen från hemlandet gör han förstås. Det är lätt att föreställa sig att han skulle ha många tankar om rådande situation kring exempelvis ensamkommande flyktingbarn. Framförallt kritiken om brister i mottagandet, liksom farhågorna om vad det leder till på sikt. Men han avböjer att uttala sig.
– Min princip är att man bör bygga sådant på fakta och jag vet inte annat än det jag läser i tidningarna. Jag tror att ni ändå har rätt många i Sverige som är pigga på att kommentera.

Men ett ämne där ingen slår honom på fingrarna kunskapsmässigt är förstås den egna bakgrunden. Per-Olof Wikström växte upp i Gävle när staden kallades Sveriges Chicago.

Var du själv ute på några villovägar som ung?
– Nja, jag har lyckat hålla mig undan. Jag växte upp i Brynäs, vid den tiden en av de värsta stadsdelarna. Min grundskola var nyligen rankad som en av de sämsta i någon mätning och flera av dem jag gick i skolan med har hamnat i ganska allvarlig kriminalitet. Ju tidigare man börjar och ju längre man håller på desto värre blir det.

Lotta Isacsson
frilansjournalist

 


Stockholm Prize in Criminology

Stockholmspriset i kriminologi utdelas på The Stockholm Criminology Symposium den 15 juni. Priset som instiftades med stöd av Justitiedepartementet delades för första gången ut år 2006.

Tre vinnare 2016. Årets pris delas mellan Per-Olof Wikström, Travis W. Hirschi och Cathy Spatz Widom.

Travis W. Hirschi utformade ”Social Bonding Theory” med uppgifter om 4 077 tonåringar i Richmond, Kalifornien. Frågeställningen var inte varför människor bryter mot lagen, utan tvärtom. Det visade sig att ungdomar med stark anknytning till det etablerade samhället oftast undviker brott.

Cathy Spatz Widom har studerat 908 amerikanska barn som före 11 års ålder utsatts för våld eller grov försummelse. Hon jämförde sedan med en kontrollgrupp som inte varit utsatta. Det visade sig att barnen som farit illa tenderade att i högre grad själva hamna i kriminalitet som vuxna, däremot inte lika ofta som förväntat.